En Varm Dag

 
Jag klagar inte men det är lite varmt idag. Höll oss borta från stranden för någon (en viss norrman) behövde en paus från solen. Men imorgon vill Neo busa i havet och jag ser faktiskt fram emot ett ljummet dopp i Medelhavet. Det är så förbaskat skönt med semester. Jag har hunnit få lite perspektiv på saker och ting. För mig handlar det inte om att bara fly från vardagslivet utan även om att verkligen känna vad som är viktigast: familjen. Att se Neo skina upp av lycka när han vaknar på morgonen och inser att bestemor och bestefar bor i lägenheten bredvid oss. Att se hur lycklig han är här nere på Cypern med familj och vänner. Och jag känner mig så rofylld och tillfreds med tillvaron att jag inte ens känner någon stress över jobbet. Jag vet att jag fortfarande har en hel del att jobba med när det kommer till den biten men jag känner verkligen att jag kommer fixa det. Så mycket har jag lärt mig i livet. Har jag fixat en juristexamen samtidigt som en svår graviditet, pappas död och min egen stundtals väldigt bräckliga hälsa kommer jag klara av nästa utmaning som livet slänger i min väg. Det är jag övertygad om. Men ibland behöver jag lite extra stöd och många visdomsord från nära och kära för att komma på rätt bana igen. 
 
 

Jag Behövde Detta

 
Semester. Vilken fantastisk grej. Jag behövde verkligen detta. Det har varit en helomställning från föräldraledighet/studentliv till att börja jobba på riktigt för första gången. En helt annan typ av stress som jag fortfarande försöker lära mig hantera. Ibland måste man fly från verkligheten för att ladda upp batterierna och jag njuter fullt ut. 
 
 

Hemma På Cypern

 
Nu känns livet bra igen! 

Var Är Semesterkänslan?

 
Larmet är inställt på 03.30. Planet lyfter tidigt imorgon bitti och vi kör bil till Landvetter. Jag frågar mig själv var semesterkänslan tagit vägen. Kanske den är extra svår att hitta medan man försöker undvika att hosta upp lungorna. Kanske har jag större chans att koppla av till hundratio procent när jag är nere i värmen med en iskall alkoholhaltig dryck. Kanske. Just nu vill jag bara bli frisk. Känner mig fortfarande lite bitter över att starta semestern med sjukstuga. Oh well. Shit happens. Jag kommer ju bli frisk. Förr eller senare. 
 
 
Någon är taggad inför Cypernresan. 

Sliter Som Ett Djur

 
Jag sliter som ett djur med allt som måste göras innan vi flyger tidigt på måndagsmorgonen. Egentligen borde jag legat till sängs och kurerat mig men det hinns verkligen inte med. Vid halv åtta ikväll fick jag äntligen lite egentid och passade på att fixa naglarna. To-do-listan för imorgon är omfattande men inte omöjlig att beta av. Om vi känner oss lite friskare. Jag tror jag har läget under kontroll. Vi säger så. 
 
 

Semester

 
Då firar vi att det äntligen är semestertider för oss. Genom att ligga helt däckade under täcket och tampas med en monsterförkylning. Ögonen tåras, öronen värker, halsen likaså och näsan slutar aldrig att rinna. Om 2,5 dygn flyger vi till Cypern. Måtte vi blivit bra tills dess. Jag flög en gång när jag var förkyld och det var en av de värsta smärtorna jag upplevt. Tänk er att man kör in en ishacka i öronen och hugger om och om igen. Inte särskilt behagligt. Jag kallsvettas och min hjärna känns som en enda mosig sörja. Neo är däremot på bättringsvägen. Det är mamma och pappa som nu är rätt knäckta av bacillusker. Hur ska detta gå? 
 
 

Besegrad

 
Två timmar. Det var allt jag orkade innan jag fick erkänna mig besegrad av förkylningen som Neo smittat mig med. Den där listan över alla måsten och allt jag ville få klart innan semestern var i stort sett bara att kasta. Jag fick hjälp att prioritera om och sen var det bara att packa ihop och gå hem från jobbet. Tänk att en bra planering kan gå käpprätt åt helvete på grund av vab och sjukdom. Fan också! Kan inte ens njuta av den kommande semestern just nu. Jag vet att det är korkat men det är så frustrerande. Och jag vet att jag måste lära mig att hantera det bättre för det är definitivt inte sista gången som den här situationen uppstår. Inte så länge man har barn i förskolan. Usch. Vill bara bli frisk. Är sjukt mycket som måste göras här hemma också innan vi kan åka på semester. 
 
 
Dagens selfie innan jobbet när jag trodde att jag skulle fixa en hel arbetsdag. Tji fick jag. 

På Kontoret Imorgon

 
Efter två dagars vab med en febrig liten gosse kan ni säkert föreställa er hur jag börjar må. Och nu talar jag inte om instängdheten och sysslolösheten. Jag har nämligen en känsla av att jag kommer inviga semestern med en stadig förkylning. Men så är det. En liten förkylning hindrar mig inte från att dricka strawberry daquiris. Imorgon MÅSTE jag in på kontoret. Det är sista arbetsdagen innan semestern och vissa saker ska göras innan jag kan njuta av min ledighet. Bara att packa ner näsdukar och proppa mig full med Snip så ska jag nog överleva morgondagen. 
 
 

En Helt Ny Värld

 
För alla er som redan i flera års tid varit ute i arbetslivet och samtidigt bollat med livet som småbarnsförälder är kanske mina tankegångar och känslor helt främmande. Ni är säkert redan så vana och rutinerade att ni inte låter alla måsten från jobbet krypa under ert skinn när ni måste vara hemma och vabba. Men för mig är det en helt ny värld. Jag har jobbat i 2,5 månad och har varit förhållandevis förskonad från vab och inskolningen på nya förskolan. Min man har tagit den största biten när jag först började jobba. Han är bättre än mig på att hitta en bra balans. Men han har ju också ett jobb att sköta. Tänk om man kunde utrota alla bacillusker. Det hade varit bra. Både för ekonomin, karriären och sinnesfriden. 
 
 
 

VAB

 
Alla barnen börjar komma tillbaka till förskolan och så även alla bacillusker. Efter en stökig, hostig och snorig natt för prinsen är det bara att konstatera: det blir vab idag. Suck. Behöver komma in på kontoret åtminstone en gång till innan semestern så jag och maken ska försöka pussla ihop det på något vis. Enda fördelen med att inte ha jobb är att man slipper det gnagande jobbsamvetet som påminner om allt som behöver göras. I skrivande stund försöker jag att inte lyssna för mycket på det. Egentligen borde jag inte lyssna på det alls men det är svårt. 
 
 

Inte En Enda Gång

 
Inte en enda gång kände jag av de annars väldigt vanliga efterdyningarna av ett migränanfall. Jag tog mig genom arbetsdagen utan problem och var bara nära till tårar en gång men det berodde på att jag kände mig så tacksam för mina arbetskollegor. Ja, de där jäfla hormonerna. Och trots att jag spenderade större delen av förmiddagen i telefon kunde jag bocka av en hel drös med punkter från min to-do-list. Lustigt det där. Min arbetstelefon brukar inte ringa så ofta men nu känns det nästan som om folk känner på sig att jag går på semester om tre dagar. Nåväl. En dag i sänder. Vi får se hur morgondagen blir. 
 
 
Välbehövlig avkoppling efter jobbet. Rusdryck och grillning i goda vänners lag. 

Ett Nytt Försök

 
Somnade vid tio igår men vaknade vid midnatt. Och sedan vaknade jag vid tre och därefter var jag klarvaken när klockan slog fem. Mina leder värker, armarna är halvt bortdomnade (ännu ett återkommande problem varje månad) och hjärnan går på högvarv. Jag försöker ligga kvar i sängen och slappna av men jag känner hur det liksom spänner längst bak i huvudet. Känns som om problemlösarjaget har gömt sig på något hemligt gömställe och vägrar komma ut. Vet inte hur jag ska lägga upp den här dagen. Men jag får väl börja med att kliva upp ur sängen och göra mig i ordning för jobbet. 
 
Känner mig trasig idag....

Det Sket Sig

 
Jag hade sagt till mig själv att inte stressa den här veckan. Att hålla huvudet kallt och jobba effektivt mina sista dagar innan semestern. Och vad händer då? Mina förbannade hormoner sänker mig och min stresstålighet till den absoluta botten. Migränanfallet kom direkt efter jobbet som ett brev på posten och jag fick ett mindre sammanbrott över att det ska vara så här varje månad. Det börjar ta knäcken på mig. Påverkar min vardag på ett sätt som jag inte längre kan acceptera. På Cypern gjorde jag en läkarundersökning och det är troligtvis någon sköldkörtelstörning. Tydligen inte helt ovanligt efter att man fått barn. Men jag behöver hjälp. Medicinsk hjälp. Jag får kontakta vårdcentralen efter semestern. Och erkänna för mig själv att jag inte kan tiga ihjäl problemet. Det försvinner ju bevisligen inte av sig själv. 

Det Närmar Sig

 
Fem arbetsdagar kvar till SEMESTER!

Hålla Måtten

 
Det här är säkert tidernas sämsta idé. Att ta måtten en vecka innan man går på semester. För let's face it. Jag kommer inte tänka särskilt mycket på kost och träning på min tvåveckorssemester på Cypern. Det jag däremot kommer tänka på är god mat och minst en strawberry daquiri om dagen. Jag zoomade ut för länge sedan när det gällde träningen. Hade en hel del minusflex jag behövde jobba upp. Men nu när jag har Neos förskola så nära behöver jag inte gå en halvtimme tidigare från jobbet för att hinna med busshelvetet. De där duktiga rutinerna med morgonträning är något jag får återkomma till efter semestern. Då börjar dessutom både baletten och burlesquen så det faller sig rätt naturligt att komma igång med all fysisk aktivitet. Men nu har jag kommit av mig. Jag pratade om måtten. Det går åt rätt håll även om jag inte lyft några vikter på länge. Måtten från tidigare mätningar står inom parentes. 
 
 
Överarm: 27 cm (27, 29)
Midja: 66 cm (67,5, 70)
Stuss: 91 cm (91, 91)
Lår: 55 cm (56, 58)
Vikt: 51,2 kg (52,6, 53,7)
 
 
Man hinner tappa mycket när man inte styrketränat på länge. Men inget som inte kan åtgärdas. 

Party Like A Mother

 
Fick skratta ordentligt ikväll. Vissa saker kunde man absolut relatera till. Hahaha. Och en del scener.. hög igenkänningsfaktor! Bad ass moms! Finns en liten sådan i oss alla tror jag nog. Men det är en film riktat till oss mammor som försöker balansera karriär, familjeliv och alla förväntningar man har på sig själv som mamma och försörjare. Grymt rolig.

På Benen Igen

 
Då är man på benen igen. Knappt. Efter ett dygn i sängen och litervis med vatten känner jag mig helt okej om än en smula svag. Blir inte många knop idag. Det var nog den märkligaste feber jag varit med om. Började som huvudvärk som höll i sig i två dygn och sen den där monsterfebern. Vad var det för bacill egentligen? Mycket märkligt. Hur som helst. Förskolan är stängd så jag är hemma med Neo. I helgen får jag försöka ta det så lugnt som möjligt. Minsta möjliga aktivitet. Är fortfarande rätt darrig.

En Varm Afton

 
Jag har ingen aning om vad för typ av bacillusk som min kropp försöker ha ihjäl men med tanke på att febern lade sig på 40 grader igår är det nog en elak jävel. Kan inte komma ihåg när jag senast hade så hög feber. Stackars Neo som fick ta hand om mig igår. När febern var som högst kunde jag inte ens prata ordentligt. Munnen försökte forma orden men ut kom bara någon osammanhängande feberyra. Typiskt att maken är bortrest. Det blir som ni säkert förstår inte något jobb för mig idag. Har fortfarande feber. 
 
 

Ingen Bra Dag

 
Jag är sjuk. Skit också. 

The Times They Are A Changin

 
För att summera arbetsdagen: the times they are a changin. Bra eller anus? Only time will tell. Mer ansvar på mig och det bidrar ju till en viss press. Bara fortsätta kämpa på och inte stressa upp mig. 
 
 
Livet är fullt med utmaningar... 

Nya Tag

 
Ny arbetsvecka och nya tag. Försöker krama ur den sista energin jag har innan det är dags för att gå på semester. Bara köra på nu och fortsätta vara fokuserad. Det är inte särskilt svårt för jag tycker verkligen om mitt jobb! Kollegorna, arbetsmiljön, arbetsuppgifterna, juridiken och de ständiga utmaningarna passar mig perfekt. Allt liksom bara känns så rätt. Jag hade vissa förväntningar på min arbetsgivare, precis som arbetsgivaren har förväntningar på mig, och än så länge har jag inte blivit besviken. Tvärtom. Det finns många därute som vantrivs på sina arbetsplatser och det var en skrämmande tanke att vara ute i jobbsökarsvängen och inte riktigt veta var man skulle hamna. Men från minuten då jag klev in på kontoret för min första arbetsintervju kände jag att jag kommit rätt. Det var "the perfect match". Och jag är så glad över att få stanna kvar. 
 
 

Trygghet

 
Jag sov som en stock inatt. Riktigt bra. Kände en enorm lättnad och kunde verkligen släppa alla måsten och funderingar över framtiden. Jag känner mig trygg. Vetskapen om att jag har en fast anställning betyder allt när man har familj och barn. Tänk att jag äntligen kan bidra ekonomiskt i detta hushåll. Det är en tillfredsställande känsla som kanske är svår för andra att förstå. Men jag träffade ju Jan när jag var juridikstuderande och sen fick vi barn mitt i allt och det var först detta år som jag blev klar med min examen. Sen har allt verkligen gått så fort! Och det var först när jag blev klar med mina studier som resten lossnade. Med det sagt kan jag verkligen rekommendera att alltid slutföra det du påbörjat. Jag säger inte att en utbildning löser allt, men i mitt fall är jag övertygad om att det spelade en avgörande roll i den första rekryteringsprocessen. Det och givetvis personliga egenskaper och att man hunnit visa vad man går för. Att nästan vara färdig räcker inte om man ställs emot konkurrenter som har färdiga utbildningar som är relevanta för tjänsten och kanske samtidigt arbetat med liknande uppgifter.
 
 
Allt för dig ❤

Always And Forever

 
Då har man fast anställning! Och efter bara två månader. Wow. Vilken fantastisk känsla! Är så himla glad och tacksam. Det är detta jag gått och väntat på. Det var över 100 sökande till 5 tillsvidare tjänster. Både externa och interna sökanden så jag kände mig aldrig helt säker, även om mina goa kollegor försäkrade mig om att jag inte skulle oroa mig. Saker och ting har äntligen fallit på plats. Efter alla prövningar som livet kastat i min väg. Jag har verkligen kämpat häcken av mig på alla sätt och vis. Nu ska jag fortsätta prestera och lära mig nya saker varje dag för att bli bättre och bättre på mitt jobb. Känner mig extra taggad! Men först tar vi helg! Kram på er alla underbara läsare. 
 
 

Den Bästa Starten

 
Den bästa starten på arbetsdagen är att vara bland de första på kontoret. Att kunna sätta mig vid datorn och i lugn och ro planera dagen. Oftast har jag redan dagen innan kladdat ner på diverse olika post it lappar vad som behöver göras nästkommande dag. Det ger mig en känsla av kontroll i en intensiv arbetsmiljö. Jag vill gärna ha vissa saker avklarade innan jag går på semester. Vore skönt om jag lyckas med det. Men vi får se. Kan dyka upp andra saker som måste lösas innan dess. Man vet aldrig och det är en del av spänningen med jobbet. 
 
 
Höstklädd på kontoret idag.
Sommaren är definitivt över och det suger. 

Man Får Släppa Allt

 
Man får släppa allt när ens barn blir dålig. Ibland är man bara en smula oförberedd på att det kan gå så fort. Från att ha busat på lekland med bästa polaren Chris till att ligga och jämra sig i flera timmar i över 39 graders feber. Men inga andra symtom än lite hosta. Hoppas febern tar kol på vad det nu är för envis bacillusk som huserar i  Neos lilla kropp. 
 
 

Planen

 
Jag lade fram ett förslag till min man att planera att inte planera in någonting denna helg. Och det kändes verkligen så himla rätt. Att bara vara och försöka vila upp oss. Det märks att energin börjar att ta slut och det är tre veckor kvar till semestern och Cypern. Med lite team work ska vi fixa det. På måndag kör Jan inskolningen med Neo på hans nya förskola som ligger rätt utanför dörren. Kommer bli fantastiskt avstressande att bara kunna lämna och hämta honom direkt när man kommer hem från jobbet. Tidigare har det gått åt minst en timme varje dag åt turerna fram och tillbaka till förskolan. 
 
 
När Neo olovligen får igång min mobilkamera och tar massa selfies...

Min Hjälte

 
Memory lane. Fick precis en hel drös med fina bilder från bröllopsmottagningen på Skarholmen i Uppsala som jag inte sett förut. Fantastisk kväll och ljuvliga minnen. Ca en månad efter gick pappa bort i cancer. Vet att han kämpade för att kunna vara med oss den dagen. Älskar dig pappa. Du är min hjälte ❤

Sömn & Lugn

 
De som känner mig väl vet att jag är morgonpigg. Dessutom mår jag som allra bäst på 6 timmars sömn. Varken mer eller mindre. Det har alltid varit så. Jag har inga problem längre att somna på kvällarna och trots att jag har för vana att ställa larmet vaknar jag av mig själv efter 6 timmar. Det har förvisso resulterat i att jag kliver upp runt halv fem på morgnarna men det är helt okej. Skönt att slippa stressa iväg. Neo var inne och hämtade mig vid fyra imorse. Det är lite hans grej nu. Att hämta mamma eller pappa om han vaknar. Sover jag inte för djupt har jag inte några problem med det. Fast när jag väl somnat kan jag nog sova mig genom en tågkrasch. 
 
 
Torsdagsoutfiten. Inget kjolväder ute. Regn och rusk. Ogillar. 

Mental Träning

 
Det har inte blivit särskilt mycket fysisk träning för mig den senaste tiden men det är okej. Just nu behöver jag jobba på min mentala träning och försöka ändra på ett djupt rotat tankesätt för att kunna utvecklas så mycket som möjligt på det jobb jag har. Att bland annat fokusera mer på problemlösning än själva problemet. Det är första gången i mitt vuxna liv som jag möter den här typen av stress och det är en lång resa jag har framför mig. Men det första steget är att inse vad jag behöver förändra hos mig själv och sedan hitta de rätta medlen för att nå den förändringen. Bara en sådan sak som att ta ett par djupa andetag och ställa mig frågan "hur löser jag detta på bästa sätt?" istället för att tänka "jag vet inte hur jag ska lösa detta". Det senare alternativet har en tendens att bara bidra med onödig stress. 
 
 
Min profilbild

Sök i bloggen