When I Was 20

 
När jag var 20 kunde jag festa järnet och ändå vara vid god vigör dagen efter. Nu är jag definitivt ingen ungdom längre men vissa speciella tillfällen kräver att jag åtminstone intalar mig själv att jag är 20 år igen. Gårdagen var ett sådant tillfälle för då var det schlagerkväll på Grand med Charlotte Perelli. Men först förfest inne i stan med ett gäng störtsköna människor. Vi började tidigt vilket passade mig alldeles förträffligt då jag skulle upp kl. 06.00 dagen därpå. Stupade i säng vid halv två på morgonen efter att ha proppat i mig dubbel dos resorb. Vaknade vid halv fem och hinkade i mig vatten, tog en huvudvärkstablett och somnade om tills larmet väckte mig. 
 
Jag gick sedan till jobbet. En härligt uppfriskande promenad på drygt 4 km. Och jag erkänner att jag var en smula schleten. 8 timmar och över 18 000 steg senare var jag rätt färdig för skroten. Men jag gjorde det! Skönt att man inte kan leva rövare varje helg. Vart tredje år blir det väl snarare för mig. Haha. Hade i vart fall en underbart rolig kväll med Ericsson-gänget (i stort sett alla som var med igår jobbar på Ericsson). Kvällens citat: "Skål då, grogghaggor!"
 
 

On Stage

 
Kvällens föreställning på Sagateatern gick ju strålande! Det är fantastiskt roligt att stå på scen. Kommer sakna baletten. Men jag fortsätter givetvis nästa termin. Nu har jag en uppvisning kvar med burlesquen. På Folkan den 8 maj kl.13. Blir till att öva på koreografin på kvällarna efter att Neo lagt sig. Hinka kaffe och dansa järnet! I högklackat. 
 
 
 

En Smula Förbannad

 
Okej. Jag har inte tid att gå omkring och vara förbannad så jag försöker göra som jag alltid gör när det är någonting som jag går och maler på om och om igen. Bloggar. Avreagera mig på något sätt utan att ta till våld eller slå sönder saker (inte för att jag gör det annars, men ni får ett litet hum om hur frustrerad jag är). Det hela började med att jag skrev in mig på Arbetsförmedlingen. Där promotade dom hur BRA det var att skaffa e-legitimation för då kunde man minsann lämna sin aktivitetsrapport via webben. Men jag sa att jag hellre föredrar att lämna in papper för då vet jag att ingenting strular. Men neeeej då. Skaffa e-legitimation. Allt kommer bli SÅ mycket smidigare och enklare. Sagt och gjort. När jag var på Cypern skulle jag då lämna min rapport. Loggade in på Mina Sidor och möttes av ett felmeddelande att det inte gick att lämna in rapporten i april och att vi kunde hoppa över det men nästa gång (i maj) skulle allting fungera på webben igen. Det fanns ingen annan stans att klicka sig vidare. Bad till och med min man att kolla så jag inte missat något. Men icke. Någonstans inom mig sa att det är bäst jag tar en skärmdump på detta meddelande ifall det skulle bli något strul senare. And behold...
 
När jag kom hem till Sverige kontaktade jag min handledare (har fått en ny som jag aldrig träffat för den förra gick på föräldraledighet). Jag berättade för henne om problemet och mailade även henne min skärmdump. Hon skulle lägga in det som en notis. Någonstans. Sen några dagar efter får jag ett brev från Arbetsförmedlingen med en skarp reprimand att jag SKA rapportera varje månad och att de kommer meddela min A-kassa att jag inte gjort det. Jag mailade min handledare igen men hon kunde ingenting göra. WTF?! Japp. Allt är mitt fel även om det inte gick att klicka sig vidare på Mina Sidor för att lämna rapport. Jag SA ju att det där med e-legitimation bara var idioti. Jag skulle kört på vanlig hederlig pappersinlämning så hade det här aldrig varit ett problem. Så om jag i framtiden erhåller ersättning från A-kassan kommer den där varningen från Arbetsförmedlingen kunna påverka. Det var dom så vänliga att meddela mig i det senaste långa brevet. Jag är arg. Men nu ska jag inte tänka mer på det idag. Har miljoner saker att göra på mindre än tre timmar innan jag ska hämta Neo och jag är tokstressad och farligt nära ett mentalt sammanbrott. Tack och hej.

Samlar Steg & Spar Pengar

 
Jag hittar inte mitt busskort. Har förvisso inte letat så mycket efter det. Tror heller inte jag har kvar några pengar på kortet. Beslutade mig för att inte leta efter det. Nu har jag inget annat val än att gå till och från stan. Varje dag. Vad jag än ska göra. Väldigt nyttigt beslut. Jag samlar steg till stegräknaren och spar pengar. Och skapar ett rätt bra beroende. Bättre än godisberoende eller junkfood-beroende. Måste bara tänka på att packa smart. Hade lite jobb att göra i förmiddags men behövde inte packa ner laptopen. Klarade mig med böcker och ett anteckningsblock. Och allt fick plats i handväskan. Imorgon blir det lite tyngre. Gymkläder, ombyte och jobbpapper. Men ska nog gå bra. Går jag själv fixar jag promenaden ner på stan på en halvtimme. Med ett barn inklusive barnvagn kan det ta 40 minuter. 
 
Jag älskar aktivitetsarmbandet jag fick i födelsedagspresent av min make. Man blir peppad och vill hela tiden utmana sig själv att gå längre och längre sträckor. Imorgon blir det till exempel två turer ner på stan eftersom jag även har dansträning två timmar på kvällen. Och på torsdag kommer en stor utmaning. Då är det zumba på Knalleporten. En promenad på en timme till gymmet och sen en timme hem. Plus zumban. Undrar hur många steg det blir? Ja, ni ser att man blir lite halvknasig, men det är en hälsosam knasighet! Haha. Nej, nu ska jag fortsätta förbereda inför morgondagen. Och städa ett hem som ser ut som kaos efter att två busungar lekt och bråkat med varandra.
 
Bilder från dagen
 
 
 

There's No Place Like Home

 
Givande helg med massa lek, bus, grillning och träning. Redo för en ny händelserik vecka med extra mycket dansträning här hemma. Har två dansuppvisningar snart. En på Sagateatern och en på Folkan. Ska bli så roligt. Älskar att stå på scen!
 
 
Fixat utemöbler till framsidan. 
 
 
Äntligen fick bästa polarna busa med varandra. 
 

Fullt Ös

 
Torsdagar och fredagar är Neo ledig från förskolan. Då gäller det att aktivera den lilla busungen om man vill öka chansen att få en nöjd och glad son och en bra dag. Att en blivande treåring kan ha så mycket energi i en så liten kropp. Fascinerande. Jag får jobba stenhårt på att hitta ork till alla måsten. Men än så länge går det bra. Nyttig mat i kombination med träning gör underverk för välmåendet. 
 
 
Någon somnade på skogspromenaden. 
 
 
Powerwalk. 
 
 
Yeah! Mata fåglar! 

Shape Up

 
131 dagar kvar till Cypern och strandhäng. Jag och maken har kickat igång ett nyttigare leverne. Mer rörelse och bättre kost. Vi vill båda loosa några kilon till nästa resa. Jag vill dock få bättre mått. Alltså minska mina mått och komma i bättre form. Satsar extra mycket på styrketräning med tyngre vikter så det blir en del häng på gymmet. Jag och maken kör varannan dag. Alltså han har måndagkvällar och onsdagkvällar (efter middagen) att disponera fritt över, medan jag kör tisdagar och torsdagar. Dansen är ju på tisdagar men det är snart terminsavslutning. Då blir det zumba på Onyx istället. Nu på torsdag har jag bokat ett zumbapass. Jan har redan gått ner en del sedan starten i måndags medan det går långsammare för mig. Men under 4,5 månad kommer det nog bli resultat för mig med. Jag är inte orolig. Bara jag klarar av att hålla mig frisk.
 
 

Ett Trotsbarns 10 Budord

 
På Facebook hittar man många kloka saker som delas bland oss småbarnsföräldrar. Bland annat denna väldigt träffande text. Gjorde några ändringar som bättre passar in på vår lilla trollunge. 
 
1. Du skall alltid säga nej
Oavsett om du egentligen vill det eller ej, så är nej ditt standardsvar till precis allt.
 
2. Du skall förvandla dina ben till gelé när dina föräldrar vill klä på dig
Att lyckas få hela kroppen att bli som en överkokt spaghetti kräver lite träning, men efter ett par månaders trots kommer du manövrera det perfekt!
 
3. Du skall skrika så högt att du inte hör vad föräldern säger
Föräldern säger troligtvis inte det du vill höra ändå.
 
4. Du skall alltid ta de största striderna när föräldern är på publik plats
Då kommer det nämligen att gå dubbelt så snabbt att bryta ner föräldern - och få din vilja igenom.
 
5. Du skall icke ge vika för mutor (men gärna påminna om löftet senare när utbrottet är över)
Den där glassen föräldern lovade för att du skulle sluta skrika på affären. Var är den?
 
6. Du skall alltid gå åt motsatt håll mot det som föräldern föreslår
Det är bara självklart.
 
7. Du skall alltid ta av ett plagg i samma takt som din förälder klär på ett nytt
Empiriska studier visar att föräldrar blir extra irriterade om du gör detta i plagg som kommer i par. Ta av ena strumpan medan de tar på den andra. Samma med vantar och stövlar.
 
8. Du skall icke under några omständigheter låta dig bältas i bilbarnstol eller vagn
Så ovärdigt att behöva sitta fast. Aldrig!
 
9. Du skall skalla din fader och låta dig släpas efter din moders ben
Kan med fördel kombineras med budord nummer 4.
 
10. Du skall aldrig ge upp.
Dina föräldrar kommer att försöka förhandla. Du skall förbli helt kompromisslös tills du nått ditt mål: att bli bossen i familjen.
 
 

Hemma I Borås

 
Det började regna så fort vi kom till Borås. Kan inte låta bli att skratta åt eländet. Sen gick maken och bokade nästa resa till Cypern. Om ca 4,5 månad drar vi till värmen igen. Hittade kanonpriser. Direktflyg från Landvetter tur och retur för oss alla tre inklusive bagage: 6 500 kr. Boom! Resan hem har gått bra. Neo är överlycklig över att komma hem till sina katter och alla leksaker. Nu ska vi försöka hitta rutiner i vardagen igen. Förskola för Neo imorgon och han har inte somnat än. Kan bli intressant start på veckan. 
 
 
Gjorde ett litet lunchstopp hos Onkel Fredrik i Oslo innan vi åkte vidare mot Borås. 

Dagen Före Avresa

 
Vilken kanondag vi haft med både väder och aktivitet. Neo har verkligen maxat sitt busande. Nästan som om han kände på sig att det var sista stranddagen innan vi reser hem till kalla Norge och Sverige. Vi har dock hela dagen imorgon med. Taxin kommer inte förrän halv sju imorgon kväll och vi landar på Gardemoen vid ett-tiden på natten. Onkel Arne kommer och hämtar oss och så sover vi där en natt innan vi åker vidare mot Borås. Vi gör ett snabbt lunchstop hemma hos Onkel Fredrik i Oslo och spanar in hans nya lya. Neo har saknat sin favoritonkel något förfärligt sedan sist han var hemma hos oss. Så mycket kärlek den lille gossen har för sin onkel!
 
Bilder från dagen.
 
 

Shopping Utan Barn

 
Vid fyrasnåret lämnade vi Neo hemma hos mommo och dadda och begav oss ut på stan. Denna mamma hade siktet inställt på shopping! Även om jag är väldigt effektiv och selektiv när jag shoppar sa jag åt maken efter de första butikerna att sätta sig på en uteservering och ta en öl medan jag kikade vidare. På så vis fick vi båda välbehövlig egentid. Men allt som allt la jag nog bara en timme på själva handlandet. Blev ett par byxor för både vardag och fest, en klänning till sommaren, en mörkblå pennkjol samt ett linne att matcha till kjolen. Mycket nöjd över dagens inköp. Får visa er sen. Resten av tiden lyxade vi till det med att gå till puben och äta middag UTAN barn. Alla vi mötte frågade var vi gjort av Neo. Ja, det är ingen vanlig syn att se oss utan honom. Men det hade gått så bra hemma hos mommo och dadda. Vid åttatiden kom vi hem igen.
 
 
Nöjd mamma!

Photoshoots På G

 
Den årliga Västkustträffen närmar sig och jag ser fram emot nya spännande samarbeten med sjuhelsikes duktiga fotografer. Har redan tre plåtningar inbokade och sen får jag se om det går att klämma in några spontana. Kanske inne i stugan när Neo behagat somna för natten. Han följer ju med även denna gång så då måste jag försöka dela upp barnpassningen mellan mig och maken. Min första plåtning har jag redan på fredag kväll. Ska bli så kul!
 
När jag bläddrar igenom inspirationsbilder inför kommande fotograferingar inser jag hur mycket jag saknat modellandet. Just skapandet, fotofolket, stämningen och atmosfären. Men livet är annorlunda och prioriteringarna likaså när man är småbarnsförälder. Västkustträffen är väl i stort sett det enda event där jag och Jan kan få en liten del av det liv som vi hade förr. Innan Neo.
 
 
Bilder från förra årets Västkustträff på Hav och Logi.
 

Bus På Stan

 
 

Vardagen Närmar Sig

 
Vardagen närmar sig, även om vi har några härliga dagar kvar. Om fyra dagar åker vi hem till Norge och Sverige. Det känns inte lika jobbigt då vi kommer komma tillbaka till Cypern i september. Och till jul och nyår. Vi älskar att vara ute på resande fot och hälsa på familj och vänner. Eller som Neo brukar säga: "Det är roligt att vara ute och resa. Det är skönt att vara hemma hos mommo och dadda." Fast sen vet jag ju att han kommer tycka det är lika skönt att komma hem till Sigge och Frezze. Senast vid kvällens motvilliga läggning sa han: "Jag älskar pappa, dadda, mommo. Och Sigge och Frezze!" Slänger upp lite bilder från dagarna som varit.
 
 
Världens stoltaste kille som fick göra sin egen glass hos Nina på The Meeting Pub.
 
 
Härlig promenad med familjen.
 
 
Idag har det varit regnskurar på morgonen och eftermiddagen.
 
 
Men vi hann ner en sväng till puben mellan skurarna. Här tittar Neo på bilder på sin bästa polare Chris
från när han också var med till Cypern tillsammans med sin pappa. Vi saknar dom!

Nya Infallsvinklar

 
Att söka jobb kan stundtals vara en ganska deprimerande sysselsättning. Såg att det låg ute en tjänst på Migrationsverket i Borås som jag självfallet kommer söka. Som alla andra gånger jag sökt. Jag försöker hitta nya infallsvinklar som kan göra just min ansökan intressant för arbetsgivaren, men till syvende och sist vet jag att jag saknar något som är meriterande. Och denna gång menar jag inte en färdig utbildning utan jag talar om arbetserfarenhet på området. Varje gång jag söker vet jag att jag kommer bli utkonkurrerad av jurister som varit verksamma i några år. Som nyutexaminerad jurist har man inte mycket att komma med. Det är svårt att hitta nya infallsvinklar. Jag försöker till och med söka arbetspraktik hos diverse myndigheter och andra relevanta arbetsgivare, men när man inte ens får ett svar om en eventuell praktikplats känns läget rätt mörkt.
 
Min handledare på Arbetsförmedlingen har konstaterat att just inom mitt område är det väldigt svårt att få anställning utan erfarenhet och har således beviljat arbetspraktik. Men jag måste själv hitta en arbetsgivare som är villig att ta sig an mig. Jag förstår att arbetsbelastningen är hög på domstolar och andra offentliga arbetsplatser och man har kanske inte möjlighet att svara på alla e-mail man får in, fast jag kan ändå inte låta bli att känna mig besviken att inte ens få ett svar på att de mottagit min förfrågan. När jag kommer hem ska jag knacka dörr med mitt CV. Har listat i stort sett alla advokatbyråer i Borås som jag ska försöka hälsa på. Då vet jag i alla fall att jag har en pytteliten chans att träffa någon som åtminstone SER mig och tar emot min ansökan. Som det känns nu verkar jag vara helt osynlig.
 
 
 
 
 
 
 
 

Pure Love

 
När Neo träffar hundar blir han blixtförälskad.
 
 
Och jag blir blixtförälskad på nytt när maken förstör min selfie genom sitt snygga poserande. Hahaha. 
 

Full Fart

 
Det är sannerligen full fart på Neo från minuten han kliver upp tills han slocknar på kvällen. Jag själv är helt slut efter en hel dags busande med vår väldigt aktiva blivande 3-åring. Men jag klagar inte. Blev nästan 20.000 steg idag. Fick till en efterlängtad powerwalk imorse och sedan flängde vi runt rätt mycket på stan och till puben förstås. Imorgon tänkte vi ta en dag på stranden. Fick vänta en extra dag för Jan råkade bränna sig på armarna. Och då har vi bara vistats utomhus när vi är på väg någonstans. Solen kan vara rätt förrädisk för nordbor som lätt bränner sig. Jag märker ingenting. Och Neo har fått en gyllenbrun jättefin färg. Trots insmorning med 50 på solkrämen. Tror det skulle bli molnigt imorgon men 26 grader i skuggan. Perfekt för stranden. Nä, nu ska denna trötta morsa lägga sig. Nattinatt.
 
 

Personality Pub

 
Första gången som Neo besökte Personality Pub var han 3 månader gammal. Nu fyller han snart 3 år och ser Cypern som sitt andra hem. Han älskar att busa med Keith på Personality pub och frågar ofta efter honom. Idag assisterade han med servering och kassan. Tjänade hela 5 Euro i dricks.
 
 

Sköna Dagar

 
 
Njuter av riktigt sköna dagar!

Nya Skor

 
Ja, tanken var ju att kolla på lite nya skor. Och visst blev det massa nytt. Till Neo. Haha. Barnskor i riktigt bra kvalitet kan man hitta till en tredjedel av priset om man jämför med vad det kostar hemma. Trodde inte det skulle gå att shoppa med Neo men han älskade att kolla på skor och komma med smakråd. Gärna till andra kunder. "Dom blir perfekt!" Det var en mening vi fick höra ofta inne på skobutiken. När han hittade sina första par sprang han direkt till spegeln och gjorde en liten glädjedans. Tror han ärvt sin mammas kärlek till skor. Min pojke det! 
 
 
På väg till skobutiken stannade vi givetvis på en lekplats. 
Neo: "Jag äääälskar lekplatsen!"

Några Favoriter

 
Några favoritbilder från dagen. 
 
 

Semesterselfie

 
Neo tog faktiskt alla bilderna själv. Han börjar bli bra på det.

En Dag På Stranden

 
Bästa dagen. 
 
 
Neo: "Det är skönt att vara ute och resa!"

Imorgon Blir Det Träning

 
 
Bra promenerat idag. Imorgon blir det äntligen lite hantelträning. 
Som jag har längtat efter det! 

Bara Massa Bus

 
Vilken energi vårt lilla bustroll har! Helt otroligt. Från minuten han vaknar till han somnar är det fullt ös. Skönt att vara utomlands där han kan busa ute hela dagarna. Imorgon ska vi ner på stranden. Neo har tjatat om det sen vi kom. Snart ska denna trötta mamma ta kväll. Fick dessvärre ett migränanfall imorse som jag känt av hela dagen. Är galet trött. 
 
 

Kärlek

 
Att vakna upp i mammas famn och mysa en stund till är det bästa Neo vet.

Min Hälsa

 
Tidigast på onsdag vågar jag köra ett lättare styrketräningspass. Den enda motion jag får nu är lugna promenader. Känner fortfarande av sviterna efter mina sjukdomsdagar. Igår natt var första natten på länge som jag fick sova. Tidigare har det varit omöjligt på grund av hostan. Sakta men säkert börjar jag bli bättre. Fortfarande väldigt trött. Febern kramade verkligen ur all energi. Och så fick man ju lov att resa också. Inte för att jag klagar. Kurerar mig hellre i 26 graders värme än 6 grader och regn. Men man hann inte direkt att återhämta sig. 
 
 
Neo övervakar pappas "träning". 

Happy Monday

 
Startar veckan med nudelfrukost ute på terrassen. Neo uttalar sig: "Det är skönt att vara ute. Så fint väder!" Kan ni tänka er att vi bråkar aldrig om att klä på sig här på Cypern för det är inte mycket kläder som behövs. Glad unge och glad mamma. Dessutom får han vara ute större delen av dagen och det mår ju alla bra av. Vad mycket bättre man mår av sol och värme! 
 
 

Aktiv Liten Gutt

 

Lycklig Unge

 
Ner på stan idag för att hälsa på alla vänner. 
Och efter ett ihärdigt tjatande blev det även lite fotboll på stranden. 
Till veckan skulle det bli 26-27 grader så inte helt otänkbart 
att det blir en stranddag med Neo.
 
 
 
 

Beautiful Sunday

 
Väntar på att familjen min ska vakna. 
 
 
 

Cypern Vårt Andra Hem

 
Vi är framme! Underbar känsla. Över 19 grader när klockan var tio på kvällen. Och Neo ville aldrig gå och lägga sig. Så mycket kärlek den gossen känner för bestefar och bestemor. Han gick omkring och pratade för sig själv om hur mycket han saknat dom och hur skönt det var att vara hemma hos mommo och dadda. Resan gick som vanligt toppen. Charmar i vanlig ordning allt och alla. Sötaste ungen i världen, sa en av flygvärdinnorna när vi klev av planet. Och apropå plan. Den glädjen och lyckotjuten som Neo gav ifrån sig när vi landade fick mig nästan att grina. Så fort vi klev av sprang han hela vägen till passkontrollen. Och det är en bra bit. Imorgon väntar bus på stan med hela familjen Monsen. 
 
 
 
 

Jag Nådde Ett Mål

 
 
Jobbar ju på att komma i form och bli av med mina 4 stadiga vinterkilon. Såg att jag hade satt 52 kg som ett första mål inför denna Cypernresa och det nådde jag. Fast det gills inte riktigt med tanke på att jag varit väldigt sjuk och inte kunnat äta ordentligt på något dygn. Ikväll fick jag däremot i mig en portion hemlagad broccolipaj, sallad och en vårrulle. Jag kan nog inte räkna med att bli helt frisk förrän i början på nästa vecka. Och först när jag känner mig fullt frisk kan jag börja styrketräna. Måste träna dans också inför vårens uppvisning men än så länge får jag nöja mig med att gå igenom koreografin i huvudet. 
 
Innan jag blev sjuk låg jag på 52.5 kg. 

Vi Kom Iväg

 
Nu är vi i Norge hemma hos Tante Eva och Onkel Arne. 
Flyger till Cypern imorgon eftermiddag. 
 
 
Min profilbild

Sök i bloggen