En Givande Dag

 
Jag har inte gett upp. Idag fick jag ihop uppsatsplugg, jobbsökande, social lunch, powerwalk och hantelträning. Och jag har inte haft särskilt ont. En liten seger. Kroppen och själen mår bra av frisk luft, rörelse, massa vatten, samt god och nyttig mat. Fortsätter det så här ser framtiden ändå rätt ljus ut. Det bästa av allt är dock att vi har världens finaste, gladaste unge. Givetvis trotsas det med jämna mellanrum, men överlag är han så himla go. Inatt sov han för övrigt hela natten i sin säng. Men framåt morgonen (gissar på runt femtiden fast jag egentligen inte har något minne av det) kom han tassandes in till vårt sovrum. Jag kan ha ett svagt minne av att jag lyfte upp honom men annars fick vi sova helt ostört. Lycka!
 
 
 
 

Smärta & Träning

 
Jag försöker få ihop vardagen med uppsats, träning och vila i hopp om att kunna bli frisk så snabbt som möjligt. Det är dock ännu för tidigt att säga hur det går. Mentalt börjar jag må bättre. Fokuserar på att tänka mer positivt. Vill tro att tankarna kan påverka mitt tillfrisknande till det bättre. Har kunnat arbeta med uppsatsen i några timmar under förmiddagen innan jag var tvungen att ta en längre paus. Kroppen klarar inte av att sitta stilla flera timmar i sträck. Då säger den ifrån. Men samtidigt måste jag röra på mig i lagom dos för att påskynda tillfrisknandet. Det är en evig balansgång detta med vila, rörelse och medicinering. Än så länge har jag klarat mig utan smärtlindring idag. Det tackar magen för.
 
 
Jag har införskaffat mig ett par 3-kiloshantlar och tränar efter ovanstående program.
 
 
119 kr på Biltema. Som hittat! Men ack så mycket man tappat. Har ju inte tränat på
ett par veckor och får verkligen kämpa mig igenom hela programmet.

En Halv Dag Utan Smärta

 
Den senaste smärtlindringsmedicinen fungerar. Fick en halv dag nästan helt utan smärta idag, men efter lunch sade kroppen åt mig att vila då jag märkte att smärtan kom krypandes. På måndag hoppas jag vara tillräckligt smärtfri för att kunna jobba med uppsatsen igen. Och kanske, kanske orka ta en liten promenad. Nackdelen med en massa mediciner är att man kan bli rätt kass i kistan, något jag verkligen inte behöver just nu. Så jag har gjort en deal med mig själv att stå ut med en viss nivå av smärta och bara ta medicin när det börjar bli olidligt. Om jag inte blivit frisk inom två veckor får jag söka läkarvård igen.

If Only Our Eyes Saw Souls

 
 

A Roller Coaster Ride

 
Tillvaron är som en berg-och-dalbana. Idag får jag i alla fall små break i det onda och jag måste utnyttja den tiden. Ner på stan snart för att införskaffa lite mer medicin mot smärtan. Börjar väl så sakteligen inse att det bara är att låta tiden gå. Ja, det finns ju egentligen ingenting annat att göra. Åtminstone två veckor till. Frustrationen jag känner består i att inte kunna göra något annat än att vänta i all smärta. Och ta en ynka dag i taget. Igår klarade jag av att vara på benen när jag skulle göra Neo redo för till förskolan. Men någon timm efter lämningen gick det inte längre och jag fick spendera större delen av dagen i stillhet (hatar det ordet) och på soffan. Jag är inte skapt för att vara stilla. Jag är skapt för att röra på mig. Minst en timme om dagen. Även om jag är trött, sliten och allmänt less är det alltid frisk luft och rörelse som får mig på bättre humör. Nu har jag inte ens det.
 
 

Efter Fyra Veckor Med Waist Trainern

 
Då har det äntligen blivit dags att redovisa det officiella resultatet efter fyra veckors användande av waist trainern. (Egentligen är det imorgon men eftersom jag inte kan göra så mycket annat just nu än att vila så bloggar jag om det idag). Kör en snabb sammanfattning av hur jag gått till väga. De första dagarna använde jag bara wt:n ett par timmar om dagen, men därefter ökade jag successivt för att sedan hamna på i snitt 10 timmar per dag. Jag gick från storlek M på waist trainern till XS. Eftersom jag är fysiskt aktiv så beställde jag en wt som är anpassad för workout och att ha på gym. Men den går utmärkt att använda även till vardags under kläderna. 
 
Började med ett midjemått på 68 cm. Detta har nu krympt markant på fyra veckor och jag mäter nu 65 cm runt midjan. För att vara säker på att kunna mäta korrekt resultat har jag alltså valt att mäta där jag är som smalast, vilket förvisso sammanfaller med där man brukar mäta midjemåttet. Och vikten då, gott folk. Jag har knappt vägt mig eller brytt mig men jag tror den låg och pendlade mellan 51-52 kg när jag beslutade mig för att skita i vågen. Och vikten ligger nu på 49,7 kg så visst har det hänt grejer även på viktfronten.
 
Så vad beror mina resultat på kan man fråga sig. Vissa hävdar ju att waist trainern bara är bluff och båg. Men som ni kan se har det GETT resultat och på förhållandevis kort tid. Givetvis är det många olika samverkande faktorer. Jag förstår väl att man bara inte kan sätta på sig en wt och tro att allt löser sig och att fettet helt mirakulöst bara går upp i rök. Nej, användandet bör kombineras med motion och bra kost för att nå ett stadigvarande resultat. De kommande veckorna kommer jag dock inte kunna träna alls på grund av mitt tillstånd så wt:n är det enda jag kan fortsätta med tills jag blir bra. Får vara extra nog med kosten eftersom jag inte kan röra på sig så mycket. Inte ens vardagsmotionera. 
 
Jag tror att en av de avgörande grejerna med waist trainern är att det inte går att överäta. Det viktigaste av allt för min del är att waist trainern gav mig en ny och ökad motivation till träning. Så jag bestämmer mig för att inte överanalysera för mycket utan bara konstatera att jag äntligen fick se resultat efter att ha fastnat på en platå där ingenting gav resultat. Gissningsvis kommer jag hamna på en ny platå eftersom jag inte kan träna eller ens gå promenader förrän jag blivit frisk, men jag ska försöka komma ihåg att jag kommer hitta tillbaka till motivationen igen efter allt jäkla elände.
 
 
 
Bild tagen före waist training.
 
 
Bild tagen efter fyra veckors waist training.
Fått en lite mer markerad midja och mammamageputet är nästan helt borta.
 
 
 
I början på året såg magen ut så här. Vikten låg på 53 kg.

Smärtlindring

 
Just nu lever jag med konstant smärta. Vissa timmar på dygnet är det värre, men smärtan finns där hela jävla tiden. Det är rätt knäckande för psyket, men i längden borde man väl bli starkare? Eller? Idag var en av de svåraste dagarna. Efter tre dagars behandling hade jag åtminstone hoppats på att det skulle vara på väg åt rätt håll, eller åtminstone vara oförändrat. Absolut inte att läget skulle förvärras som det gjort nu. Får kontakta vården imorgon och be om råd. Orkar inte ha det så här i flera veckor till. Det MÅSTE finnas något som dövar smärtan. Bara lite grann.
 
 

Hello Again Mr Grey

 
 
Dagarna består i att vila och röra sig ytterst lite. Avskyr att inte kunna röra mig fritt. Powerwalks är för tillfället helt uteslutet. Går på tre olika medicinkurer. Enda gången det inte gör ont konstant är när jag ligger ner och håller mig helt stilla. Jan ställer upp som fan när det gäller hämtning och lämning på förskolan. Även om han själv inte är frisk. Men mitt i allt elände kom det en efterlängtad bokleverans. Den fjärde boken i serien
Fifty shades of grey - berättat ur Christians perspektiv. Nu har jag åtminstone något roligt att läsa.
 

Det Ska Testas Till Max

 
2-3 veckor kan det ta innan den här jävla smärtan och eländet är borta.
Vilken ljus framtid.... Jag tar hellre några omgångar till av magsjukan.
 
 

Never Plan Ahead

 
Det har varit stört omöjligt att hålla igång bloggen lika flitigt som förut. Livet kommer emellan och det finns varken tid eller ro att författa en massa inlägg. Men just nu behöver jag svamla av mig. Varje gång måndagen kommer känns det som en nystart. Man är full av "jävlar anamma" och fast beslutet att göra en riktigt bra vecka, men så kommer något i vägen. Och med något syftar jag på magsjukor, magsår, bronkit och andra otrevligheter. Familjen Monsen har inte mycket att skryta med när det gäller att hålla sig friska Ja, ni läste rätt. Veckan innan midsommar åkte hela familjen på magsjuka igen. Den femte magsjukan i år. Helt. Jävla. Sinnes. Och som vanligt började det med Neo och så fick vi andra det. Det tog några dagar att återhämta sig och när man väl tagit sig samman händer nästa grej. Inget jag vill eller tänker gå in på i detalj, men den här dagen kommer jag få spendera många timmar i väntrummet på vårdcentralen. Jag hatar att behöva söka vård. Och särskilt på sommaren när det aldrig finns tillräckligt med personal men hela stans befolkning är i behov av vård. Nä, det är fan ingen idé att planera i förväg eller förvänta sig en bra dag, för det är ändå alltid något skit som slår till.

Wake Up And Waist Train

 
 
Min waist trainer i storlek S har blivit "för stor". Det är beställt en XS och jag väntar spänt på den.
Jag behöver inte mäta för att se vilka resultat waist trainern hitills gett.
 
 
Min första waist trainer i storlek M som jag sålde vidare redan efter två veckor.
På fredag är det mätning och vägning. Riktigt spännande!
 

Midsommarafton

 
 
Önskar mina kära läsare en fantastisk midsommar! Oavsett väder.
 
 

Lätt(klätt) & Ledigt

 
 
I en heeeelt avslappnad, naturlig och ledig pose....
 
Fotograf Göran Magnusson.
 

7 Dresses

 
I helgen har Jan en plåtning. Faktiskt inte en barnfotografering för en gångs skull. Tror att både han och jag blivit mer och mer sugna på att återuppta "vårt" intresse för fotografering sedan efter Västkustträffen. Så känner i alla fall jag. Missförstå mig rätt - barnfotografering är roligt och inkomstbringande MEN det är ju för en kunds räkning och inte så mycket för egen del vad gäller kreativiteten.
 
När studion ändå är framme ska jag passa på att fota några klänningar jag vill bli av med och ska lägga ut i en loppisgrupp på Facebook. En bra bild kan göra mycket. Har sammanlagt 7 klänningar som blivit för stora och/eller är inte min stil längre. Finns säkert ännu mer men jag börjar med dom. Det är allt från små cocktailklänningar till mer somriga klänningar. Får fuska med skärp för att få några av klänningarna att sitta snyggt på mig när det ska fotas. Eller fuska med klädnypor.
 
 
Fotograf Jan Monsen.

Vet Inte Vad Jag Ska Tro

 
Nu måste jag ändå skriva ett utförligare inlägg om den här waist trainern. Jag vet många mammor som använder den efter att de fått barn för att liksom få bukt med det där sista runt midjan som inte vill gå tillbaka. Eftersom jag testat det mesta i både tränings- och kostväg så kände jag att det inte fanns något att förlora när jag beställde hem min första wt. Det är inte så länge jag haft den, men under tiden har jag varit duktig med vardagsmotionen. Kosten däremot har jag släppt rätt mycket på. Körde ju i stort sett enbart LCHF när det kom till måltiderna, men nu käkar jag allt möjligt lite hej vilt. Det jag har lust på helt enkelt. Känner jag för bröd äter jag bröd. Är jag sugen på ris blir det ris. Eller potatis. Och ibland vill jag bara ha sallad som tillbehör och då blir det sallad. Eller någon annan tillagad grönsak. Det jag däremot inte gör är att överäta. Med en waist trainer så är det i stort sett fysiskt omöjligt att överäta. Ni vet. När man tar en till portion bara för att det är så in i helvete gott.
 
Vad det än är jag gör så ger det resultat. Jag SER det i spegeln och märker det på waist trainern. Jag startade för snart tre veckor sedan med storlek M och kunde förvisso knäppa på innersta raden redan då. Den blev snabbt för stor så jag beställde en ny i storlek S. Där fick jag nätt och jämnt ihop den yttersta raden. Men allt eftersom tiden gick märkte jag att waist trainern behövde tajtas mer och mer. Till slut hamnade jag på innersta raden även på denna waist trainer och där ligger jag nu. Utan några som helst problem. Det är helt fantasiskt. Jag har fått en midja! Tror tricket ligger i kontinuitet och användande i kombination med träning. Detta är ju ingen 1800-talskorsett, utan en waist trainer som är anpassad att ha just för workout och till vardags. Den är böjlig och stretchig och när man är van inte alls obekväm. Bär den utan några som helst problem ca 10 timmar om dagen.
 
 
Bild tagen imorse.
 

Konsten Att Få Långa Ben

 
 
Konsten att få långa ben man egentligen inte har är alltså följande:
skyhöga klackar, rätt pose och låg kameravinkel.
 
Fotograf Göran Magnusson.
 

Strike A Pose

 
Att få ställa sig framför kameran igen och leverera, det är en obeskrivligt härlig känsla. Särskilt efter ett flera års långt uppehåll på grund av graviditet och kämpande med vikten. Jag visste inte riktigt hur det skulle gå att fota på Västkustträffen, men någonstans långt därinne lyckades jag krafsa fram en självsäkerhet som jag inte trodde fanns kvar. Inte en enda gång kände jag mig osäker framför kameran. Givetvis även tack vare att jag och Göran jobbat tillsammans många gånger förut, men det gick ändå förvånansvärt smidigt. Det enda som var osäkert under vår plåtning var vädret.
 
För tillfället har vi sjukstuga här hemma, men vi är på bättringsvägar. Igår var det dock riktigt horribelt för mig då jag pendlade mellan sovrummet och badrummet. Hela jäkla dagen. Mitt i allt elände fick jag ett PM från Göran och den första bilden från vår underklädesplåtning är klar. Det var nog första gången jag log på hela dagen. Jag lade upp den i ett par modell- och fotografgrupper på Facebook och vi fick ett härligt mottagande. Det var riktigt roligt att se. Med mina ynka 154 cm kör jag alltid med höga pumps och försöker få till poser som ser ut att ge långa ben. Tycker vi fick till det väldigt bra.
 
 
Fotograf Göran Magnusson.

Resultat Efter Två Veckor

 
 
Efter två veckor med waist trainer har midjemåttet gått från 68 cm till 66,5 cm.
Visst har det hänt grejer!
 
 

Skaldjursafton

 
Skaldjursafton med svärföräldrarna igår kväll.
Givetvis kokade vi en smarrig fond på skalen från hummern och kräftorna.
 
 
Loving the lobster.
 
 
Och älskar skaldjur!
 
 
Makens utsökta skaldjurssoppa.

Grym Motionsvecka

 
 
Det har varit en grymt bra motionsvecka. Trots VAB och oregelbunden sömn.
Får sådan energi och ork av att vara ute i spåret och ikväll tog maken över nattningen
så att jag kunde stilla mitt spring i benen. En timme runt Kransmossen i underbar kvällssol.
 
Imorgon har jag använt waist trainern (i kombination med träning) i två veckor och är så sjukt
nyfiken på ifall det går att se några resultat. Funderar på att kanske göra en liten mätning ändå.
 

Små Resultat

 
Snart två veckor med waist trainern och jag börjar se små resultat. Fick knäppa på mittersta raden nu och bar den i åtta timmar inklusive en timme intervallträning runt Kransmossen. Men den officiella mätningen sker i slutet på juni som jag tidigare nämnt. Har verkligen kommit in i detta och att ta på sig wt:n känns lika naturligt som att ta på sig kläderna.
 

Uppföljningsmöte

 
 

Då har vi avslutat uppföljningsmötet för Västkustträffen 2015 och vi arrangörer vill tacka så hemskt mycket för alla åsikter och förslag som kommit in. Vi ser fram emot att börja planera inför nästa års fenomenala fototräff. Återkommer när datum och plats är spikat.

Testat Det Mesta

 
Det funkar finfint att använda waist trainern (hädanefter förkortat WT). Sålde min förra och beställde en ny eftersom jag fick gå ner en storlek och jag kör nu med storlek S men knäppt på yttersta raden. Mitt nuvarande midjemått är 68 cm. Får se om jag någonsin kommer till den innersta raden. Finns alltså tre lägen och jag förväntar mig ingen storslagen förändring än på ett tag. Har ju endast haft WT i drygt en vecka och man tar det ju lugnt i början. Däremot har jag testat det mesta med min kära WT. Styrketräning, bodycombat, vardagsanvändning och under powerwalks. Idag under lunchen gick jag dryga milen och det var inga som helst problem. Verkligen bara en vanesak. Och fenomenalt stöd för ryggen och hållningen. Funderar på hur det skulle vara att dansa balett i waist trainern. Kanske något jag kan testa till hösten när terminen startar igång igen. Åh, det är så mycket skoj jag skulle vilja göra, men det hinns inte med. Finns en massa spännande danser förutom balett. Nåja. På onsdag kör jag styrketräning på mitt gym. Känns riktigt gott för kropp och själ att röra på sig. Bäst att passa på när man har hälsan i behåll.
 
 

Svenskt Sommarväder

 
 
En mysig BTS-bild som jag blev smått förälskad i.
Jag kallar den för "SVENSKT SOMMARVÄDER PÅ VÄSTKUSTEN."
 
Fotograf Göran Magnusson.
 

SPA

 
 
Fick uppleva den bästa massagen jag fått i mitt liv. På Divya Spa. Om ni någonsin vill vara med
om 50 minuters total njutning ska ni boka upp er på oljemassage med Antonia. Fantastiskt säger jag bara.
 
 

Styrketräning Med Farzad

 
I onsdags körde jag styrketräning med Farzad. Han kunde sina grejer. Jag gjorde så gott jag kunde. Frustade en smula varje gång Farzad lade på en tyngre vikt. Vi började lätt för att han skulle visa den rätta tekniken och då liksom invaggades man i falsk trygghet att "det här var ju inte så farligt". Tills jag fick testa med tyngre. Och för att ge er en måttstock så skulle väl Farzad kunna lyfta samma vikt med sitt lillfinger. Alltså, jag är så pinsamt svag. Särskilt i armarna, vilket det tacksamt nog blev många övningar på. Längtar tills jag fått koll på detta med styrketräning igen. Vi jobbade en del med vikter och "dragmaskiner". Efter ca en timme var huvudet fullt med olika övningar, tips och råd. Nu känner jag mig riktigt ivrig på träning. Får nog bli en tur till gymmet på söndag. Idag ställdes zumban in så det får ersättas med en powerwalk.
 
 
 
Dagsformen. Ska bli spännande att se om midjemåtten minskat om några veckor.

Utflykt Till Göteborg

 
 
God morgon träningsvärk! Idag blir det en utflykt till Gbg med hela familjen Monsen för införskaffande av norskt pass och personnr till Neo. Och det regnar inte ute. Kan bli en riktigt bra dag!
 

Bodycombat Med Waist Trainer

 
Gick ju hur bra som helst det där - att träna med waist trainern. Den satt som ett smäck och även om det blev en smula varmt så upplevde jag inget hinder att träna med den. Sen är den ju anpassad just för gym och workout. Körde en timmes bodycombat och det jag mest var orolig för var bristen på sömn. Neo hade vaknat och hållit låda i stort sett en gång i timmen mellan midnatt och halv sex på morgonen. Gissa om man är rätt slutkörd. Men konstigt nog fick jag ändå energi att gå och träna. Och det gick förvånansvärt bra. Imorgon ska jag köra på ett annat gym. En kompis sambo som jobbar som instruktör och han ska hjälpa mig sätta ihop ett träningsprogram samt visa mig hur man tränar med fria vikter. Är så glad att äntligen ha någon som kan hjälpa mig med det. Och att få börja styrketräna på riktigt!
 
 

Femte Dagen Med Waist Trainer

 
 
Femte dagen med waist trainer. Fick beställa en i stl S då jag redan från första dagen kunde knäppa på innersta raden. Men kör på stl M i några veckor till innan jag går över till S. Alternativt kör M när jag tränar och har S till vardags. Det blir ju lätt en smula svettigt i latex så ombyte är att rekommendera. I slutet på juni kör jag en midjemåttsmätning och jämför ifall det blivit några resultat. För enkelhetens skull mäter jag där jag är som smalast, även om jag vet att vissa kör mätningen någonstans mellan sista revbenet och naveln, vilket inte alltid är det smalaste området.
 

Redan Två Plåtningar Bokade

 
Åh, nu ploppar det upp en massa snygga bilder från Västkustträffen från diverse fotografer och modeller. Blir alldeles varm i själen. Tänk så mycket fantastiskt man kan skapa tillsammans. Jag är så sjukt taggad inför nästa års träff. Fick sådan mersmak och motivation i helgen att jag faktiskt redan har två plåtningar inbokade på Västkustträffen 2016. Men först ska vi arrangörer ha uppföljningsmöte nästa vecka för att diskutera träffen och vad som var bra och vad som kan förbättras till nästa år. Det är i alla fall grymt kul att träffen vuxit och blivit så lyckad under dessa år. Tusen tack alla deltagare som förgyller träffarna med entusiasm och skaparglädje. Ni är underbara!
 
Två helt makalösa bilder av Liv Nilsen
Modell Lotta Karlsson
 
 
 
Min profilbild

Sök i bloggen