Det Var Värst

 
Men hoppsan. Jag hade visst en blogg som jag helt försummat. Det var värst. Ja, det har ju varit uppsatsinlämning, juletider och nu är det min jobbhelg. Vi har varit i Uppsala och kom hem igår kväll. Jag klev upp fem imorse och rev av ett åtta timmarspass på jobbet och likadant blir det imorgon. Väntar på domen från professorn i mellandagarna och under tiden ska jag fixa lite tråkjobb med formalian. Jag går med andra ord inte sysslolös. Julledighet - vad är det? Men när allt lugnat ner sig ska jag sätta mig ner och blogga lite mer. Nu ska jag fixa i ordning min matlåda till imorgon. Brysselkål och köttfärssås. Smaskens!
 
 
Mormors mössa är gosiga grejer!
 
 
Trött liten pepparkaksgubbe hos mormor i Uppsala.
 
 
Pappa fixar ljus i granen.
 
 
En liten figursselfie innan all julmat.
 
 
Mammamys.
 
 
Stämningsfullt på balkongen hemma hos min mamma.
 
 
Stickad klänning var en smula varmt. Trodde det skulle bli bra mycket kallare i Uppsala.
 
 
Julfika och saffransmuffins med dumlekola. Och Neos favoriter - wienerbröd.
 
 
Neos mormors morfar gav denna kyrka i julklapp julafton 1957. Mäktigt.
 
 
Skönaste outfiten - sockor, pyjamasbyxor och min stickade favorittröja.
 
 
Neo väntar på pizza.
 
 
Julaftonsklädd.
 
 
På julaftonsmorgon låg det ett paket under granen till Neo. Sååå glad han blev!
 
 
Lördagsjobb!

Alone Time With My Hubby

 
Det är inte ofta det händer. Att man får egentid med sin man. Men när det väl händer är det en underbar känsla. Jag älskar min son över allt annat, men ibland behöver jag verkligen få en paus i mammarollen och allt vad det innebär. Och det vet Jan. Så han hade ordnat med barnvakt och tog med mig ut på restaurang. Jag fick klä upp mig fint i den klänning jag hade köpt till min födelsedag som var i mars. Den födelsedag då jag fick ställa in alla planer på firande till förmån för en magsjuka från Neos förskola. Föräldraskapet är sannerligen glamouröst.
 
När vi satt i den dämpade belysningen på restaurangen, jag med min drink och Jan med sin öl, i väntan på maten, kändes det verkligen som om världen stannade upp i några timmar. Vi pratade, skrattade och fånade oss precis som back in the old days. Och åt fantastiskt god mat. Åh, vad jag önskar att man kunde ha sådana stunder lite oftare. Förhoppningsvis blir det lättare med tiden.
 
 

Mycket Som Händer

 
Att starta en ny vecka när man arbetat hela helgen känns rätt bra. Men jag har ingen tid att ligga på latsidan. Uppsatsen ska in till min handledare senast fredag och sedan bär det av mot Uppsala och julfirande. Jag kände dock att jag behöver kicka igång veckan med ett blogginlägg, bara för att få ur mig allt. Tillvaron känns riktigt bra trots all uppsatsstress. Ibland undrar jag hur mycket jag klarar av att styra hur kroppen reagerar. Som till exempel igår morse. Jag vaknade vid halv fyra på morgonen med sprängande huvudvärk. Behövde egentligen inte gå upp förrän halv sex, men jag var tvungen att se hur värken artade sig. Det var någon typ av migrän. Tog en tablett och tvingade mig till vila nån timme till. Sedan ville Neo kliva upp fem på morgonen och var rätt missnöjd över att mamma skulle iväg och jobba. Fast skam den som ger sig! Jag tänkte inte sjukskriva mig. Så länge synen inte påverkas kan jag fixa tillvaron någorlunda okej. Lagom till att jag klev på bussen strax före sju var den värsta värken borta. Sedan var det bara att köra på i åtta timmar. När jag kom hem kände jag mig som superwoman.
 
Min andra arbetshelg gick bra. Jag gillar att arbeta fort och effektivt, och med kollegor. Jag älskar att känna att jag faktiskt har en annan roll än "bara en mamma". Att få komma till jobbet och bara köra på - en fantastisk känsla. Och det finns någonting att göra HELA tiden. Kassan skrämmer mig dock fortfarande. Just den där känslan att man vill fasiken inte slå in fel. Men det får jag öva på. Att sköta kassan menar jag. Inte slå in fel. Hehe. Nästa gång jag ska jobba är helgen efter jul. Annandagen och söndagen. Sedan har jag fått några fler tider i januari. Känner mig så tacksam att jag kan bidra lte grann till hushållskassan.
 
Nej, nu hinner jag inte sitta här och skriva på datorn. Eller ja, inte blogga. Ska spendera resten av dagen framför skärmen och få ihop min uppsats innan jag ska hämta Neo. Imorgon och på onsdag har jag också tid på mig men sen ska det vara klart. Formalia och sånt annat trams får jag köra på kvällarna. Där krävs det föga hjärnaktivitet. På tisdag kväll har maken överraskat mig med middag ute på restaurang. Egentid deluxe bara han och jag på tu man hand. Minns inte senaste gången det bara var vi. Att få klä upp sig och gå ut en sväng - välbehövligt! Mer egentid till småbarnsföräldrar! Torsdag ska jag iväg på bio med ett gäng andra Star Wars-nördar. Japp, vi ska se nya filmen och för er som inte har koll så är jag ett stort fan av Star Wars. Det liksom pirrar i magen när jag tänker på att jag ska få se den snart. Gåshud. Det får bara nördar.
 
Några mysiga bilder från senaste barnfotograferingen:
 
 
 
 
 

All About Work

 
Inga planer denna helg förutom att jobba både lördag och söndag. Känner mig en smula ringrostig då jag bara jobbar varannan helg men det ska nog gå bra. Är riktigt taggad i alla fall, om än en smula missnöjd över det usla vädret. När man traskar hemifrån halv sju på morgonen vill man helst slippa regnet, men med min tur lär det ösregna, precis som förra gången jag jobbade helg. Nu behöver jag i vart fall inte känna någon stress efter jobbet. Då ska jag bara raka vägen hem till min älskade familj och MYSA.
 
 

Saffransmuffins Med Dumlekola

 
Igår blev det lite julbakning på eftermiddagen efter att Neo kom hem från förskolan. Jag har så in i helskotta mycket saffran hemma efter en generös donation av grannen som också hade alldeles för mycket liggandes i sitt skafferi så jag kommer nog baka några omgångar till innan jul. Hur som haver. Saffransmuffins med dumlekola är en ny uppfinning från förra året. Tidigare år har jag bakat utan dumle men ville testa att pimpa upp receptet en smula. Och det blev ju faktiskt en succé. Jag använder en muffinsplåt med plats för 12 muffins. Lägger ner muffinsformar och fyller på med smeten nästan ända upp. Sen trycker jag ner en dumle i varje muffins och täcker över med smet.
 
Ni behöver alltså 2 ägg, 2 dl socker, 200 g smör, 1 pkt saffran, 1,5 dl mjölk, 4 dl vetemjöl, 2 tsk vaniljsocker, 2 tsk bakpulver, florsocker till garnering samt 1 påse dumlekolor. Ugnen ska stå på 225 grader och muffinsen ska vara inne i ca 15 min. Troligtvis lite mindre. Jag brukar sätta timern på 10 minuter och sedan håller jag lite extra koll. Man vill ju att de ska få lite färg utan att bränna sig.
 
Vispa ägg och socker vitt och pösigt. Vispa utav bara helvete. Smält sedan smöret och blanda med ägg och socker-röran. Rör sedan ner mjölk och saffran. Blanda mjöl, bakpulver och vaniljsocker i en separat bunke och vänd sedan ner det i smeten. Rör tills smeten blir slät och fin. Fördela i muffinsformarna och tryck ner en dumlekola i varje. När de är klara så är det en fördel om man låter dom svalna ett tag eftersom kolan blir rätt varm. Ta en liten sil och sikta över florsocker. Tadaaah! Piece of cake.
 
 

A Cool Kid

 
Neos älskade fyrhjuling fick han av mormor i 2-årspresent och den ÄLSKAR han.

Fotografering, Julpynt & Långkok

 
En mysig och givande söndag. Katarina med familj var här för att fota sina barn. I vanlig ordning passade även vi på att ta lite bilder på Neo när studion ändå var framme. Han är en lustig prick, vår son. Man kanske tror att han är lätt att fota, men han är i den åldern att INGENTING går om han inte själv vill. Alltså, det går inte att tvinga honom ta kort om han inte är på humör. Ibland går det att diskutera med honom. Jag sa väldigt lugnt och snällt att mamma skulle bli hemskt glad om han ville ta ett kort med mig. Jag fick fortfarande ett nej, men när jag satte mig framför kameran kom Neo springandes med ett stort leende och satte sig i min famn så att vi kunde knäppa några bilder. Så jag hade nog planterat ett litet frö och jag misstänker att han tyckte om att göra mig glad.
 
Efter fotograferingen (som troligtvis blir årets sista barnfotografering innan jul och nyår) åkte granen upp och Neo fick vara med och pynta. Vilken glädje! Han var så stolt över att få hänga upp kulorna och när pappa lyfte upp honom så att han kunde sätta fast den stora stjärnan högst upp höll han på att spricka av stolthet. Innan vi skulle lägga oss ville han ner och titta på den fina julgranen och säga god natt till den. Jag har alltid älskat julen, och när jag ser hur mycket Neo uppskattar allt runt omkring älskar jag julen lite mer. Förutom när det gäller adventskalendern. Han har inte riktigt fattat det där med att det är en lucka per dag som gäller. "Öppna pyttelite mer paket" säger han och syftar på att öppna adventskalendern. Pappa har fått förklara för honom att om han öppnar morgondagens lucka också så får han ingenting den dagen. Det verkar han inte bry sig om.
 
 
Vårt färdigpyntade vardagsrum.
 
 
Lite julig med röd klänning idag.
 
 
Andra advent.
 
 
Till middag blev det en exceptionellt lyckad asiatisk nudelsoppa.
Kycklingen hade fått puttra i grytan i ca 1,5 timme.
 
 
ÄLSKAR nudelsoppa!
 

Show Me How U Burlesque

 
Det var fantastiskt roligt igår på dansuppvisningen. Sjukt nervöst men på ett bra sätt. Min scenvana från förr satt långt inne, men jag varken snubblade eller tappade bort mig i koreografin och det får man ju vara nöjd över. Ser redan fram emot nästa termin och nästa avslutningsshow. När vi klev av scen kände jag: "Wow, det där vill jag göra igen!" Jag fick smita ut till publiken efter vår uppvisning för att göra Neo och Jan sällskap. Det fanns nämligen ett tillfälle under dansen när musiken tystnade och jag hörde ett klart och tydligt: "Mamma.." med en sådan längtan att mammahjärtat slog ett slag extra. Neo fick sitta i mitt knä och titta på några dansnummer till, men sen deklarerade han högt och tydligt att han ville åka hem. Eller som han sa: "Neo åka pappas bil!" När vi var hemma fick jag höra av Neo att jag var duktig på scen, men att nästa gång ville han dansa med mamma. Älskade unge!
 
 
Backstage på Folkan med några fler burlesquedansare strax innan vi ska upp på scen.

Hair And Makeup Done

 
 
Soon ready for the stage!

Showtime

 
 
Kl. 15.30 på Folkan i Borås är det dags för Studio Danzas avslutningsshow.
Känner mig riktigt pepp! Kom förbi vettja! 
 

Blev Sugen På Något Litet

 
Jag blev sugen på något litet när jag kom hem från kvällens genrep. Samt något varmt med tanke på att jag var kall, blöt och frusen. Givetvis missade jag bussen med en minut (nästa buss gick inte förrän efter en timme) och fick ta en helt annan buss samt traska en bit, medan regnet öste ner. Paraplyet låg på tork hemma i badrummet. Jag hade lagat hemmagjorda köttbullar med potatis och brunsås till grabbarna innan jag drog, men var inte alls sugen på det när jag kom hem. Tog köttbullarna, slängde ner dom i en kastrull med mina thainudlar och voilá! Nudelsoppa med nötfärs. Och så förbaskat gott! Jag tröttnar aldrig på mina nudlar. Det måste vara något medfött. Djupt inkarvat i mitt DNA. Neo är precis likadan. Han kan till och med be om nudlar till frukost. Eller som mellanmål. Knasiga unge. Sin mor upp i dagen.
 
 
Förutom genrepet har jag för övrigt bara gått runt i pyjamasbyxor och myskläder idag.
 
 

Då Tar Vi Långhelg

 
Eftersom jag inte jobbar denna helg får jag fyra hela dagar hemma med Neo. Det känns riktigt lyxigt. Man lär sig att uppskatta dagarna på ett annat sätt. Imorgon eftermiddag är jag barnvakt åt Chris några timmar innan jag ska iväg på genrep inför lördagens dansuppvisning. På fredag ska Jan iväg på whiskyprovning så då tänkte jag och Emelie ha lite räkfrossa hemma hos oss. Förhoppningsvis får jag sova gott och börja lördagen i lugn och ro för att riktigt ladda upp energin till eftermiddagens show som börjar halv fyra. Men vi dansare ska vara på plats redan halv tre. Jan och Neo ska komma och titta. Köpte biljett nära utgången för jag tror inte Neo känner för att sitta still genom hela uppvisningen. Det var en sak på baletten igår (japp, Neo fick vara med på sin allra första balettlektion och han älskade det), då han kunde gå runt rätt fritt och även vara med och dansa. Lördagens upplägg är ju helt annorlunda. Även om Neo säkerligen skulle rocka uppe på scen tror jag inte riktigt det skulle funka med de andra dansgrupperna. Hehe. Nåväl. Jag tänkte köra koreografin några gånger imorgon här hemma om jag får Neo till att somna. Liksom bara nöta stegen.
 
 
Min profilbild

Sök i bloggen