Letar Efter Bröllopsklänning

 
Dags att leta efter klänning nummer två. Den som jag ska byta om till när det är dags för själva festen. Vit eller champagnefärgad, med korsettsnörning och gärna lång, men utan släp. Svårt att hitta den där wow-klänningen. Gör jag inte det får det vara. Har letat igenom sida efter sida på ebay, Aliexpress och lite andra bra ställen som jag blivit tipsad om. Jisses, så svårt detta är! Önskar att man fick gifta sig flera gånger om året (fast med samma man då) för det finns helt fantastiska kreationer därute! Men jag känner mig fortfarande helt säker på min klänning som jag ska ha under själva vigselakten.
 
Vad gäller klänning nummer 2 vill jag ha en som säger mer fest och mindre bal. Men den ska vara minst lika smashing. Gärna en gnutta sexig. Alltså att den smiter åt runt de rätta formerna. Former som jag ännu inte är helt klar med att forma. Men jag hoppas kunna komma undan med bra underkläder och en sådan där grej man kan ha runt magen som trycker tillbaka det som hänger löst. Ställde mig på vågen i morse och den visar på 61,0 kg. Gått upp ca ett halv kg under julen. Förhoppningsvis mest bara vätska. Så jag har några kg kvar tills jag kommer i bröllopsklänning nummer 1. Tur att jag köpte en klänning med korsettsnörning.
 
 
Kikade på denna klänning till festen men den känns lite för formlös.
 

Förberedelser Inför Nyår

 
Vi har handlat det sista inför nyårsmidagen ikväll. Det blir åtta vuxna och så lille Neo. Får se hur länge Neo orkar hålla låda. Blir nog en del spring för mamma mellan middagen och sovrummet. Men det gör inget. Skönt att vara på hemmaplan när han är i den här fasen. Eftersom han är skeptisk till främlingar/folk han inte träffar så ofta kommer han hänga på mig rätt mycket framöver. Och det är okej. Det får han och det behöver han. Hos mamma (och vanligtvis även hos pappa) känner han trygghet. På dagarna sover han en hel del. Blir trött rätt fort och verkligen dundertrött. Men det har inte varit så mycket skrik och gråt på grund av trötthet. Utan det kan komma helt plötsligt utan någon särskild anledning. Som idag efter frukost. Då satt Neo i sin gåstol och var hur nöjd som helst. Sedan kom pappa ner och hälsade god morgon. Och verkligen från ingenstans sköt Neo fram sin söta lilla underläpp och började stortjuta.
 
 
Men snark så tråkigt det kan vara att handla med morsan. Passar på att sova i vagnen.
 
 
Och fortsätter sova i bilen...
 

Det Bästa Året

 

År 2013 kommer för alltid vara det bästa året i våra liv. Då fick vi träffa vår efterlängtade son. Nästa år kommer även det bli oförglömligt med vårt bröllop på Cypern. Ska bli underbart att få dela den dagen med Neo.
 
 

Något Är På Gång

 
I över en månads tid har vi fått njuta av världens gladaste bebis. Nu börjar han bli en smula gnällig. Alltså sådant där helt onödigt gnäll som kan gå både mamma och pappa på nerverna. Att ge honom middag idag var nästan omöjligt. Varken mamma eller pappa dög. Gnäll så in i bomben! Så både matning, aptit och sömn börjar så sakteligen rubbas. Kan bli en gnällig nyårsafton i år. Men sånt får man räkna med. Det är väl något på gång. Tänder eller utvecklingssprång. Kanske båda? Och han är otroligt mammig nu. Fast inte så det stör. Jag menar, jag älskar när han vänder sig mot mig med sina små armar uppsträckta och verkligen visar att han vill komma upp i min famn. Åh, han visar så mycket kärlek, den lilla plutten! Ibland (läs: nästan alltid) låter vi honom somna i våra famnar bara för att det är så otroligt mysigt att ha honom nära. Och när han lutar sitt huvud mot mitt eller Jans bröst och bara gosar - obeskrivlig känsla!
 
Samtidigt som han stundtals kan vara världens gnällspik så har han utvecklats något otroligt. Nu sitter han själv och leker med sina leksaker. I skrivande stund har han suttit upp i över en timme och plockat, spelat och lekt. Och han dansar! Alltså sittandes. När trummorna eller någon annan musik spelar så gungar han till musiken. Håller man honom i famnen och spelar musik så sträcker han ut armarna och diggar samtidigt som han gör en riktigt skojig min. Det var väl kanske inte så otippat att han skulle tycka om att dansa eftersom jag dansat med honom sedan han föddes. Går inte en dag utan att vi spelar musik, sjunger och dansar.
 
 
Foto lånat från Michaelas blogg.

Glad I Mammasjälen

 
Idag släppte Jan av oss hemma hos Michaela och hennes två charmtroll innan han for iväg på jobb. Neo hade bestämt sig för att vara extra segstartad i morse, så så fort han slog upp sina vackra ögon bytte mamma hans blöja och klädde på honom i all hast. Jag kammade inte ens igenom mitt eget hår utan det var bara på med kläderna och in i bilen. På väg till Michaela somnade han i bilen. Men väl framme var det som vanligt mycket nytt att titta på. Ja, han kommer ännu inte ihåg att han varit där många gånger förut. Jag blir glad i mammasjälen efter en sådan här lekdag då Neo fått träffa andra barn. Även om han är fortsatt svårcharmad (han drog inte på smilbanden ordentligt förrän pappa kom och hämtade oss efter jobbet) så gör han inte mycket väsen av sig. Iakttar, leker och pillar på alla (för honom) nya leksaker.

 
Han sitter upp och leker nu. Alldeles själv. Långa stunder. Men man får ändå vakta lite grann.
För ibland är balansen inte riktigt med. Märks dock att man har en nöjdare bebis nu när han sitter.
 
 
Somnade gott i bilen på väg hem och sover än. Knäpper upp overallen och lyfter ner skötbädden
de gånger då han fortsätter sova när vi burit in honom från bilen. Vill inte böka i onödan.
 
Tusen tack Michaela för att vi fick leka hemma hos er idag!
Och för den smarriga lunchen!

Iväg På Dejt

 
Idag skulle Neo iväg på dejt för att träffa en fyra månader äldre tjej men var en smula blyg, så mamma och pappa fick följa med. Vi fick en riktigt smarrig kladdkaka med vaniljglass. Mamma tog om säkert tre gånger. Och sedan när hon trodde hon var mätt råkade det slinka ner en till bit. Imorgon ska mamma ställa sig på vågen och se hur mycket hon gått upp under julhelgen. Hehe. Neo fick resten av efterrätten som han somnade ifrån på lunchen, men det var alldeles för mycket roligt att titta på så det gick inte ner så mycket. Han är fortfarande rätt mammig. Och väldigt tydlig när han vill till mig. Sträcker upp armarna och tittar på mig med bedjande blick. Åh, han är så himla go när han blir trött. Kramar och liksom burrar in sig i famnen på mig eller Jan. Gos!
 
Det var så roligt att träffa Anders och Stina samt deras 11 månaders tös. Så gammal kommer Neo vara på bröllopet. Kan inte låta bli att undra om Neo kommer vara lika rörlig som Ronja var. Just nu övar Neo för fullt på att hiva upp hela överkroppen med armarna, något han inte alls gjorde för någon vecka sedan. Och sedan liksom gungar han fram och tillbaka när han står på knä och lutar mot antingen mig eller Jan. Känns som att det kan ske ett krypförsök snart. Eller så kommer han på något annat att träna på och glömmer av sig. Det har ju hänt förut. Nu sitter han väldigt stabilt. Förutom när han är trött. Då kan han tippa så man får vara snabb med att fånga honom.
 
 
Lite blyg till en början.
 
 
Godaste kakan mamma smakat på länge.
 
 
Mamma, kom och lek med oss!
 
 
Köksleksaker från Ikea var väldigt populärt.
 
 
Busungarna röjer i myshörnan.
 
 
Så himla söta!
 
 
Neo får testa gunghäst för första gången. Gick bra till en början, sedan började han grina. Sötnos!

Ute Och Rånar

 
 

Bus Med Bebis

 
Det är förhållandevis lätt att avleda Neos uppmärksamhet, vilket är rätt tacksamt när han är på gnällhumör. Vi känner båda av att en så kallad utvecklingsfas annalkas med raska steg. Han sover oroligt och har varit lite gnälligare på dagarna. Jag går ju omkring och hoppas på att det ska vara tänder på gång, men tror jag ger upp den förhoppningen. Skulle liksom kännas en smula bättre ifall han var gnällig av en annan anledning än bara de gamla hederliga faserna och bebisfasonerna. Men tänder har vi trott sedan han var 3 månader gammal och började dregla som ett vattenfall. Nu är han 7 och inte minsta tillstymmelse till tand.
 
Idag har vi ägnat oss åt Neos favoritbus - sitta framför spegeln och studera sig själv och allt annat runt omkring. Jag stod självklart med kameran i högsta hugg. Han var en smula svårcharmad. Fanns ju så mycket roligare grejer att göra än att stirra rakt in i kameran via spegeln. Men mamma tvingade till sig några pussar trots att Neo var fullt upptagen med att köra bil. När spegelbus inte var roligt längre hörde jag att det var dags för lunch. Lasagne är en storfavorit. Han åt med god aptit och klämde även i sig några stadiga skedar efterrätt. Men rätt som det var somnade han bara. Huxflux! Mitt i maten. Hahaha. Då är man trött.
 
Snart ska vi iväg till Fåglum på fika hemma hos Anders, Stina och deras lilla dotter.
 
 
Spänn fast dig, morsan! Jag kör!
 
 
Men du kan ju inte pussas nu fattar du väl?! Jag kör!
 
 
Morsor.. suck....
 
 
Okej... min mamma är rätt bra....
 
 
Precis på väg att somna. När mamma serverar efterrätten...
 
 
Och där slocknade han....

På Besök Hos Mathilda & Rex

 
På förmiddagen åkte vi hem till Mathilda och Rex för en lekstund. Neo tycker det är så himla roligt med andras leksaker. Liksom lite extra roligt. Rex har ett alldeles eget rum som Mathilda inrett hur fint som helst! Blev riktigt avis! Längtar så tills vi ska starta med Neos rum. Fick hur mycket inspiration som helst. En mysig lekhörna med mjuka tunna madrasser och massa kuddar är ju nästan ett måste. Där kan man leka, busa och läsa sagor. Blir nog en tur till Ikea efter nyår. Kommer snart ställa in min radar på inredning till barnrummet.
 
 
Lådor är roliga för dom kan man slå på.
 
 
Och de där äggen som rasslar är ju riktigt spännande.
 
 
Mys och lekhörnan.
 
 
Så här trött blir man efter lek. Han sov när vi lyfte ut honom från bilen och fortsatte sova på skötbädden
när jag tog av honom overallen. Då är man bra trött. Blev ju lite sent igår kväll så det spelade nog också in.

Ännu Mer Till Neo

 
Måste ju visa vad jag köpt till Neo på rean igår. Ännu mer kläder, en minneslåda och en sagobok på engelska. Jan läser sagor på norska och jag ska läsa på engelska. Tokfyndade vad gäller kläder. Kan med gott samvete köpa lite nytt då jag rensat ut i hans garderob. Han har fortfarande storlek 62 men jag slopar den totalt när jag shoppar och köper bara storlek 68 nu. Skönast när kläderna sitter lite "fluffigt" har jag fått för mig. Fast de kläder jag beställde från Next som beräknas vara storlek 6-9 månader kan han inte ha ännu på långa vägar. Så de ligger i lådan längst ner. Trots att han är 7 månader misstänker jag att han behöver lägga på sig något kilo till för att kunna använda dom. Nästa vägning och mätning är den 27:e januari. På hans 8-månadersdag.
 
Nu har jag äntligen köpt en minneslåda där jag ska lägga hans första body, skor och lite andra minnessaker som jag vill spara för min egen skull. Ska leta fram den pyttelilla bodyn i storlek 44 som jag fick köpa när han kom ut och var så liten och späd. Minns fortfarande hur alla hormoner rasade i kroppen efter förlossningen och hur Neo verkligen drunknade i storlek 50, vilket fick mig att känna mig som världens sämsta mamma som inte ens kunde köpa kläder som passade till min bebis. Haha. Vilken knäppgök man var så där i början. Nu känns tillvaron inte lika dramatisk längre. Allting flyter på väldigt bra och jag känner en enorm glädje varje dag över att vara mamma till Neo.
 
 
Här är de kläder han kan använda nu.
 
 
Kläder som än så länge är alldeles förstora.
 
 
Memory box med plats för foto på framsidan.
 
 
Plats för foton samt små boxar inne i själva lådan där man till exempel kan lägga små strumpor
och annat smått och gott som man vill spara. Jag tänkte lägga gravidsmycket i en av de små boxarna.
 
 
Första engelska sagoboken - Pettson och Findus. The Birthday Cake.
 
 
Pyjamas och två bodys. 50 kr styck.
 
 
Söta små dödskallar och en jonglerande elefant.
 
 
På Barnvagnscentralen fyndade jag denna pyjamas för 25 kr.

Middag Med Vänner

 
 
Vi lyckades få till en festmåltid i hyfsad tid trots strömavbrottet som förvisso bara varade i 15 minuter. Penny med familj kom runt halv sjusnåret och hade med sig en gudomligt god efterrätt - vit chokladmousse. Farligt gott. Hade lätt kunnat sätta i mig några stycken sådana där bägare. Mumma. Jan lyckades riktigt bra med den vitlöksspäckade fläskytterfilén och rödvinssåsen blev nog en av mina bästa omgångar. Fick veta att Jan hade varit där och finjusterat i slutet. Vi är ett bra team även i köket. Men det var riktigt skönt att strömmen kom tillbaka. Annars hade det bara blivit vin och efterätt till middag.
 
Neo somnade lagom till middagen, men vaknade när vi hade ätit klart. Han var inte på humör för att somna om så han fick komma upp och vara med oss vuxna och de lite äldre barnen. Det gick väldigt bra. Finns ju så mycket att titta på och fascineras av så fort det är andra barn med i bilden. Runt halv elva bröt vi upp och trots att Neo var förfärligt trött så var han på bra humör. Hade han alltid varit så där när han är trött hade jag aldrig klagat. Men det är ju inte alltid så. Hehe. Som tur var fick både mamma och bebis sova till halv tio idag. Jag är bara en gnutta trött. Är ju heller inte van vid att vara uppe "sent". Hahaha.
 
Tusen tack Penny med familj för besöket! Nästa gång blir det skaldjursfrossa!

Fika & Shopping & Strömavbrott

 
 
7-månadersbebisen.
 
 
Finbesök av Chris och hans mamma.
 
 
 
Lagom till bussturen somnade båda bebisarna och sov igenom de flesta affärer. Jippie!
 
 
Paus och mellanmål på Espresso House.
 
 
Homies.
 
 
Avrundar kvällen med strömavbrott.
 
 
Inte helt optimalt när man väntar finbesök av Penny och hennes familj.
Vi tänkte bjuda på vitlöksspäckad fläskytterfilé med kokt potatis och rödvinssås.
 
 

Neo 7 Månader

 
Grattis Neo på 7-månadersdagen. Nu sover du hela nätter och ger mamma i genomsnitt 7-8 timmars sömn i sträck. (Jag behöver egentligen bara 6 timmar per natt för att vara utvilad). Tackar för den! Det är ljuvligt. Du vaknar inte mitt i natten och ska ha mat/tutta som du gjorde för ett par månader sedan. Jag var helt beredd på att behöva ta en jobbig fight för att få dig att sluta äta på nätterna, men det löste sig utan att jag behövde göra någonting. Vet inte riktigt när du slutade äta på nätterna, men jag är övertygad om att det har att göra med att du äter riktig mat under dagen och står dig bättre.
 
Men du somnar dock inte helt på egen hand, utan helst med mig bredvid i sängen efter bus och lek. Tuttar inte alls som förut utan kan istället rata bröstet för att vända dig bort från mig och somna själv. Eller så kurar du ihop dig i min armhåla och somnar. Älskar att ha dig bredvid mig och titta på dig när du sover. Det är skönt att vi har sådana nattningar just nu framför skrik och gnäll. Så länge det fungerar för oss så kör vi på det. En annan insomningsvariant som fungerat för dig är att dansa med mamma till lugn musik för att sedan somna i famnen.
 
Trots att du inte längre kan äta äggröra på morgonen så får du ändå i dig frukost, lunch, mellanmål och middag. På frukost blir det mest amning och sedan någon fruktpure. Ibland försöker jag med gröt men det där med kanel verkade du bara gå på en gång. Du busar gärna under måltiderna och efter ett tag har du svårt att sitta still. Då kan maten hamna lite överallt. Märker man att du inte vill ha mer kan man testa att be någon annan (läs pappa) mata. Då gapar du helt plötsligt efter mer och visar att du egentligen vill ha mer mat men tröttnade på att mamma matade.
 
Numera leker du helst sittandes. Att ligga på rygg är tydligen för små bebisar och du är ju en stor bebis nu. Du älskar dina aktivitetsleksaker, gärna sådana som låter. Eller som man kan slå på. Bjuder mamma och pappa på skratt och glada miner varje dag och är sällan grinig. Mot främmande människor kan du vara avvaktande. I mammas och pappas famn är det tryggast och det känns riktigt bra att du har fått en sådan anknytning till oss. Det är fullt normalt att du blivit skeptisk till främlingar nu när du är lite äldre.
 
 

Little Drummer Boy

 
 
 
Att trumma på saker är något utav det bästa Neo vet.

Fyndat På Mellandagsrean

 
 
Det är så mycket roligare att fynda kläder till Neo.
 
 
Detta plagg kostade 50 kr.
 
 
Älskar randigt på pojken.
 
 
Passade på att investera i ett par halksockor.
 
För hela klädkalaset betalade jag 400 kr. Har fått en generös slant av Neos mormor och morfar,
så jag passade på att köpa lite nya kläder till Neo. Försökte hitta något till mig med, men kom bara hem
med ett par nya skor som jag tänkte ha till våren. Man har shoppingradarn helt inställd på grejer till Neo.
 

So Close But Yet So Far

 
Vägde in mig på ännu ett lägsta rekord på självaste julafton - 60,4 kg. Så nära att komma under 60 kg. Men efter jul och nyår tror jag inte det är lika nära längre. Hehe. Tippar på minst ett par kg upp. Men jag är i alla fall inte värre än min vän Obygdsjuristen. Han har en årlig tävling med sin bror - vem som kan gå upp mest i vikt på en dag (julafton). Min gode vän vann den tävlingen på W.O. Gick upp stadiga 5,3 kg. Jävlar, vad den mannen kan äta! Och han var nyss på besök hemma hos oss och satte i sig lite mer julmat.
 
 
Julmaten redo att bli uppäten.
 
 
Mycket intressant budskap.
 

"Är det så här man håller en bäbut?"

Precis Som Jag Ville

 
Vi har haft en alldeles underbar juldag. Massa mys och kramar. Och sömn. Precis som jag ville. Bara glidit runt i pyjamas här hemma. Fast lite nytta har jag gjort. Jag hann nästan få hela mitt hår plattat. Passade på när Neo låg och sov för annars blir det inte av. Har inte plattat håret på månader känns det som. Men nu när det var nytvättat var det lätt. Med platt hår blir det mycket mer lättskött. Avskyr mitt tjocka, afrolockiga hår. Vill ha spikrakt. Betalar pengar för att få det spikrakt, men bara när jag är i Asien. I Thailand och Indonesien gör frisörerna sådana behandlingar för jämnan. Här i Sverige vet frisörerna inte riktigt hur de ska handskas med mitt hår. Och dessutom kostar det flera, flera tusen att få en rakpermanent. Det har jag inte råd med.
 
 
Här ser ni halva håret plattat med plattång och andra halvan hur det i vanliga fall ser ut.
 
 
Lite skillnad va?
 

Juldagen

 
Vi vuxna satt uppe och myste framför TV:n till en bra stund efter midnatt. Neo låg och sov på en madrass på golvet. Han var svårsövd men strax efter nio slocknade han som en fura. Vaknade upp en gång för att få en sista slurk runt tiosnåret men sedan var det god natt på riktigt. Och han slog nog rekord i sträcksovning. 10 timmar har han sovit utan att vakna (kl. 22-08). Mamma och pappa fick en riktigt mysig julaftonskväll och en god natts sömn. Och Neo är så fantastiskt fin när han sover. Ja, när han är vaken med så klart, men när han sover kan man liksom verkligen studera hans söta lilla ansikte. Fridfull som en ängel. Om man bortser från att han blivit ganska rörlig i sömnen. Byter sida fram och tillbaka hela tiden. Snart kommer det nog även innebära täta uppvaknanden då jag har på känn att en utvecklingsfas närmar sig med stormsteg. Men bara att ta det för vad det är och njuta av alla bra dagar och nätter man får.
 
Juldagen blir en mys-och hemmadag för oss i år. Det är något visst med att få gå omkring i pyjamasbyxor hela dagen utan att ha dåligt samvete. Plockar och städar lite från gårdagens festmåltid, men annars är det inte många knop som görs hemma hos familjen Monsen. Dagarna går fort nu och nästa vecka får vi övernattande gäster som kommer för att fira in det nya året. Det ser jag fram emot. Jag får kanske göra några avbrott beroende på vad Neo är på för humör. Vad vi märkt på sistone är att han absolut inte vill/kan sitta i sin matstol om han är trött. Det blir bara massa gnäll och grinigheter. När han är trött vill han ha närhet av mamma eller pappa. Punkt. Skönt att vi har firandet hemma hos oss i år.
 
 
Mina fina tröttisar efter julaftonsfirandet.
 
 
Sigge ligger i pappas arbetsstol i världens praktskruv.

Julafton I Bilder

 
Neos första jul
 
 
Skinkan griljerad och revbenpsjällen klara.
 
 
Ett julbord som heter duga!
 
 
Tur att vi får besök på annandagen så vi blir av med lite mat. Hehe.
 
 
Neo i videosamtal med bestefar och bestemor på Cypern.
 
 
Far & son.
 
 
Neo träffar tomten för första gången.
 
 
Julklappsutdelning.
 
 
Trodde Neo skulle börja grina, men han var inte ett dugg rädd för tomten.
 
 
Min fina, stora bebis som snart blir 7 månader.
 
 
Massa plastklossar i julklapp.
 
 
Han blev dock besviken över den doroliknande mobiltelefonen. Han ville ju ha en smartphone!
 
 
Okej, den kan man väl suga lite på då.
 
 
Hmmm.... var ska den här någonstans?
 
 
Testar trummorna tillsammans med pappa.
 
 
Även katten fick en rolig julafton. Hoppade i kartonger och lekte bland presentpapper.
 
Hoppas ni alla haft en mysig och fridfull jul! Imorgon ska vi ha en pyjamasdag. Bara slappa
inomhus hela dagen lång och äta massa goda rester från dagens julbord.
 

Neos Första Jul

 
Åh, så fantastiskt skönt det var att fira vår första jul som en familj hemma i Borås. Trots att vi inte hade några tider att passa fick vi till ett rätt bra tidsschema. Vi åt jullunch med gigantiskt julbord innan Kalle Anka. Sedan när vi var mätta och belåtna kikade vi på Kalle men alla tre somnade inom tio minuter. Vaknade strax före fem och då gick vi ner till granen för att invänta tomten. Men först ringde vi ett videosamtal till bestefar och bestemor. Det var så roligt att få prata med dom och önska en god jul. Efter samtalet fick vi besök av tomten. Neo blev inte ett dugg rädd för den stora, tjocka skäggiga gubben. Haha.
 
Det var Neos kväll ikväll och han fick öppna paket medan mamma dokumenterade med kameran. När paketen var öppnade försvann tomten väldigt fort för han höll på att svettas ihjäl. Sedan kom Jan tillbaka och satte i nya batterier i de leksaker som Neo fått. En mobil samt en trumma. Nu har vi precis njutit av efterrätten och myser i TV-rummet. Jag har tagit mycket bilder denna julafton, men de får jag lägga upp vid ett senare tillfälle. Har en bebis som pockar på uppmärksamhet.
 
 

Fullt Sjå

 
Vi har haft fullt sjå här hemma men det har gått strålande bra! Strax före tio (på kvällen) rullades och stektes de sista köttbullarna. Neo har varit på bus och gladhumör hela tiden, men man måste ju ändå ägna uppmärksamhet åt honom när han kräver det. Haha. Fast så länge han får vara med och se är han nöjd. Vårrullar är ju rätt så omständiga att göra, men gick över förväntan bra. Vi gjorde ett försök att lägga Neo för kvällen när han hade somnat i Jans famn runt åttasnåret, men icke. Han vaknade efter en timme och det gick inte ens att söva honom med tutten. Mammas vapen fungerar inte längre. Nåväl. Pappa läste sagor för Neo framför granen medan jag rullade och stekte som en galning. Och vi hann med allting. Köttbullar, vårrullar och äppelpajen står ute på balkongen och är fågelsäkrade. Jag ska försöka röja i köket, men om jag inte orkar efter detta blogginlägg så sparar jag nog städningen tills imorgon. Kram på er. Och God Jul!
 
 
En liten tröttis som på sistone älskar att somna i vår famn till lugn musik.
 
 
Jan är mästare på att fritera. Jag vågar inte. Hehe.
 
 
Hej och hå. Här rullas det på.
 
 
Hemmagjorda köttbullar - ett måste på julbordet.
 
 
Vårrullarna friterade och köttbullarna nästan klara.
 
 
Slagfältet.
 
 
P.S Jag hann städa!
 
God Jul önskar familjen Monsen alla underbara läsare!
 
 

Föga Innehållsrikt

 
Ber om ursäkt för mina föga innehållsrika blogginlägg. Blir mest bilder och korta texter så här i juletider. Trots att vi bara är tre som firar är det en hel del förberedelser som ska göras och då passar det illa att sätta sig ner och skriva djupa genomtänkta blogginlägg. Så ni får hålla till godo med bilder och enkla texter. Hehe. Jo, en rolig grej. Jag har gått ner ännu mer i vikt. 60,6 kg visade vågen på i morse. Och häromdagen var den nere på 60,5 kg. Kan nog inte riktigt förvänta mig att hålla den fina vikten i slutet på året, för det är så mycket gott som ska ätas under dessa dagar. Men det hade varit riktigt peppande om jag kom under 60 kg lagom till det nya året. Fatta! Snart är jag i mål!
 
 

Matlagning På G

 
 
Neo hjälper mig med förberedelser till julaftons efterrätt - äppelpaj.
 
 
Lite ljus sirap på toppen av äppelpajen innan den åker in i ugnen gör den extra god.
 
 
Inget julbord utan thailändska vårrullar. Fyllningen gjord. Nu ska det rullas utav bara h*lvete.

Dan Före Dopparedan

 
Nu är stjärnan uppsatt i granen och våra julstrumpor hänger på sina grenar. Idag är det stora matlagningsdagen inför julafton. Åh, det ska bli så roligt att få laga med Jan ikväll. Matlagning tillsammans är något utav det mysigaste jag vet. Vi ska laga köttbullar, paj, vårrullar, griljera skinkan, marinera revbenpsjäll, koka ägg samt tina och skala räkor till ägghalvorna. Men först av allt ska jag in med Neo och lämna nya blodprover. Suck.
 
 
 

Mitt Hjärta Svämmar Över

 
Jag känner att Neos första jul blir precis så lugn och fridfull som jag önskat. Han är en liten gladfis här hemma som busar och lever rövare i sin gåstol. Och älskar sin mamma och pappa. Det är exakt det här lugnet man ska känna och få uppleva som barn (och förälder). Inget stress och inga bråk. Bara vara nära de man älskar över allt annat på denna jord. Mitt hjärta svämmar över av kärlek just nu.
 
 
Full fart mot granen.
 
 
Och DÄR blev tomten roadkill.
 

Julmys Med Mammor & Barn

 
Nu leker pappa och Neo en sista stund innan det blir dags för sängen. För Neo. Kanske för mamma med för hon är jättetrött. Haha. Vi har haft en riktigt mysig eftermiddag med två andra mammor och deras barn. Det blev lite manfall på grund av förkylningar, men även om det "bara" var två andra barn var det tillräckligt för att Neo skulle bli så stimulerad av alla intryck att han däckade i mammas famn. Men oj, vad han kämpade emot där ett tag. Han var så trött att huvudet bara svajade och ögonen gick i kors. Haha. Sötnosen. Och så TROR vi att Neo sa sitt andra ord, men det är svårt att veta. När Katarina skulle gå hem med sin son sa vi alla hej då till varandra. Och Neo sa "hej då, hej då". Emelie blev imponerad och sa: "Va? Kan han säga hej då?!" Jag skrattade och sa att det i så fall var första gången. Men mer troligt att han härmade våra ljud. Fast det var så häftigt eftersom det verkligen passade in i situationen.
 
 
Att ha Neo sovandes i famnen/på bröstet är det mysigaste som finns.
 
 
Neos kompis Chris på besök. Svårt att fånga rörliga bebisar på bild. Hihi.
 

Klapparna Klara

 
 
Bakat saffransmuffins i morse. Doftar ljuvligt!
 
 
Klapparna till Neo är inslagna och väntar under granen.
 
 
 

Rocky Road & Julstämning

 
Nu har vi julstämning här hemma. Granen är klädd så när som på julstjärnan och tre julsockor. Det bästa med en egen familj är att man kan skapa sina egna traditioner. Och vi tänkte spara stjärnan och strumporna till dagen före dopparedagen. Senare ikväll ska jag slå in julklappar till Neo (begagnade leksaker som vi fått ärva som han varit för liten för tidigare) och lägga under granen. Han kommer tycka om papperet och snöret lika mycket som leksakerna, om inte mer, men något ville vi ge honom. Jan ska ju vara tomte. Hihi. Ska bli intressant att se hur Neo reagerar på tomten i år.
 
Ikväll har vi bakat julgodis - rocky road. Ska ha mamma & bebismys här hemma vid tvåtiden tillsammans med några mammor och deras barn, så tänkte bjuda på lite gott. Bakar saffransmuffins imorgon bitti för det är alltid godast med färska muffins. Åh, nu ser jag verkligen fram emot julhelgen. Vi handlade all julmat igår så det återstår "bara" att laga allt som står på menyn. Men det är ju halva nöjet. Älskar att laga mat tillsammans med Jan. Och nästa år kanske Neo kan vara med och hjälpa till. Ska bli lite extra roligt att fira jul när man har barn. Inte för julklapparna, utan för att det är en sådan otroligt mysig familjehögtid.
 
 
Ingredienser till Rocky Roads.
 
 
Neo älskar Sigge. Blir alltid så himla glad när han ser honom.
 
 
En tomte, en julbock och en julkatt vaktar granen.
 
 
Jan kom hem med en tomte! Japp, ni hörde rätt! Han köpte den stora, fina tomten som nu står under granen.
 
 
Köpte julsockorna på Cypern förra året. En till mig, en till Jan och en till Neo.
Och julstjärnan åker upp samtidigt som sockorna.

Nytt I Garderoben

 
 
Sockor för veckans alla dagar.
 
 
Julaftonsklädseln.
 
 
Fyra-dels-set till höger i storlek 74 (något att växa i). Slips, skjorta, väst och byxor.
 
 
Nya vinterskor som jag måste byta.

Lunch & Shopping

 
Idag tog vi oss ut på stan. Det var så mysigt att strosa omkring i väntan på lunch. Pappa skulle komma in till elva så jag passade på att handla nytt till Neo. Stackarn har växt ur alla sina sockor så jag var tvungen att förnya hans sockförråd. Åh, de där söta små tossingarna har sannerligen växt! Så mycket att mamma tog fel storlek på skor så hon måste tillbaka och byta till ett par större. Tog size 15/16 från Kappahl. Neo låg och sov så jag chansade bara, men upptäckte att de passar precis och jag vill gärna ha större så han kan ha hela vintern. De grå vinterstövlarna jag köpte från Next börjar bli så små att Neo med lätthet kan sparka av sig dom eftersom hälen inte riktigt går ner. Busungen. Kunde inte låta bli att kila förbi H&M. Smokingbodyn som vi köpte har verkligen kommit till användning, och även fast storlek 68 fortfarande är en smula stort på honom så kan han använda den storleken. Ville köpa en storlek större så han har när han vuxit ut den han använder nu. Och de där lackskorna åkte också ner i shoppingkassen, fast en storlek större än de han har. Ja, det är nog första gången jag köper samma plagg fast i olika storlekar. Så mycket tycker vi om plagget. Bidde även en body som han kan ha på julafton. Med en liten fluga. Finns verkligen förtjusande söta pojkplagg ute i affärerna.
 
När jag shoppat färdigt fick jag ta en liten runda så att Neo kunde få sova klart utomhus. Blev en kall promenad för mamma men Neo sov riktigt gott och han var på gott humör (om än en smula nyvaken) när vi mötte upp pappa och några arbetskollegor utanför Eest. Jag fick min revansch nu då Neo inte var på så bra humör senaste gången. Tyvärr fanns det ingen barnstol ledig när vi anlände så jag fick starta lunchen med en bebis i knät som ville sträcka sig efter allt han inte fick. Haha. Men efter en kvart blev barnstolen ledig så då fick jag fria händer. Neo var helt betagen i en kvinnlig arbetskollega till Jan. Han satt och stirrade på henne halva lunchen och försökte sno hennes armband. Haha. Bling-bling-unge. Är mycket nöjd över lunchen. Åt inte ihjäl mig. Farligt med buffé annars, men jag var faktiskt mätt efter en omgång sushi och en liten sväng förbi thaibuffén. När vi skulle hem regnade det förstås. Jag hade fem minuter på mig till bussen och kutade genom stan och Stadsparken. Slängde mig på bussen när det var en minut kvar. Supermom! Nu är vi hemma och jag fick precis veta att Neos provsvar visade på något, men det var för lite för att testa mot allt de ville testa. Luddigt svar men summan av kardemumman - vi ska åka in på måndag och lämna nya blodprover och då ska de koncentrera sig på att testa bara mot äggvita och mjölk.
 
 
Mammas sömntuta
 
 
Mmmmums! Sushi på Eest.
 
 
Klart man gillar räkchips.
 

Minus 19 Kilo

 
 
Dagens vikt: 61,0. Helt otroligt vad det går undan nu. Jag har gått ner 19 kg på 7 månader.
Och jag mår så sjukt bra. Snart är jag under 60 kg och mycket snart kommer jag i min brudklänning.
 

Nytt Lägsta Viktrekord

 
Nytt lägsta viktrekord: 61,4 kg. Heja mig! Lär väl äta upp mig under jul men just nu känns det riktigt bra att det fortsätter lossna. Och det är enbart på grund av mindre portioner för jag har knappt rört på mig under veckorna som varit. Nu när Neo mår bättre kan jag ändra på det. Kanske en långpromenad imorgon om vädret tillåter. Vi får se. Vore skönt att komma ut lite. Bara det inte spöregnar. Jag promenerar INTE frivilligt i regn med bebis och barnvagn.
 
 
Dagens bruna randiga mage. Hehe.

Äta Och Sova

 
God förmiddag. Idag har vi sovit väldigt mycket och ätit på mamma. Neo alltså. Först blev vi väckta av katten Sigge som krafsade demonstrativt på sovrumsdörren. Suck. Då var klockan nästan kvart över sju. Neo hade sovit gott hela natten så han var rätt pigg på att gå upp. Bestämde mig för att testa ett tips jag fått från en av mammorna i mammagruppen. Jag gjorde i ordning gröt med äpple och banan. Sedan strödde jag lite kanel över och provsmakade. Smakade riktigt gott! Och det säger en hel del eftersom jag i vanliga fall avskyr gröt. Och Neo åt och gapade! Riktigt mycket! Minst lika mycket som han äter när han får äggröra. Åh, det var så härligt att se. Nu hoppas jag det inte var en engångsföreteelse. Vi får se imorgon. Efter frukost ville Neo sova vidare så vi somnade om vid halv nio och gick upp strax före elva. Mysfaktorn är extremt hög idag.
 
 
Så här fantastiskt glad är Neo när pappa kommer hem från jobbet.
Han kan vara hur gnällig som helst i typ en timme innan Jan kommer hem. Antar att han lessnat på morsan då.

Neos Första Ord

 
Igår sa Neo sitt första ord. Han skulle precis till att somna och var lite ledsen. Pappa dög inte, utan Neo tittade på mig och sa ett endaste ord med stor bestämdhet: mamma! När jag lade mig bredvid blev han helt lugn. Jag blev väldigt rörd. Både jag och Jan reagerade på sättet han sa det på. Det var så medvetet och inte alls som tidigare, då det låtit som ord men inte riktigt varit det. Typ som mamamamama. Nej, det var ingen tvekan om att mamma blev Neos första ord. 
 
 
SÅ mycket kärlek till den här lilla gutten.
 
 
Speglar är något utav det bästa han vet. Och pappas kamera som han inte får pilla på.
 
 
"Jag ska nog få tag i den där kameran en vacker dag! Vänta bara..."

En Missnöjd Bebis

 
 
Mamma, varför får jag ingen äggröra mer?
 
 
Jag tycker inte om gröt! Struntar i om det är smaksatt med frukt. Det är ÄCKLIGT!
 
 
Suck...
 
Nu ska mamma testa med leverpastej på pyttesmå brödbitar. Hoppas det passar herren bättre.

Jag Måste Bara Visa

 
Det är otroligt vad Neo vuxit egentligen.
 
 
När vi kom hem från BB försvann han nästan i babyskyddet.
 
 
Idag fyller han ut det och nästan mer därtill. I mellandagarna ska vi köpa bilbarnstol.
Vår baby är ingen liten baby längre.
 

Busted

 
 
När han tror att mamma inte ser....
 
 
Smyger han fram med gåstolen till lådorna....
 
 
Aha!
 
Blir alldeles varm i mammahjärtat när jag ser hur mycket Neo vuxit och utvecklas. Om man hela tiden får vara på sin vakt? Japp. Om det kommer bli värre? Oh, yes! Men trots att man får mer att göra är det helt fantastiskt att se Neos nyfikenhet på ALLT i hans omgivning. Väldigt fascinerande att han alltid tycks veta vad han egentligen inte borde pilla på. Mobiler, fjärrkontroller, sladdar osv. Självklart är det just det han inte får pilla på som är det mest intressanta. Tror för övrigt att vår son blivit utrustad med de absolut längsta armarna. Man tror att man ställt något på säkert bebisavstånd, men icke. Haha. 

Jag Är Så Tacksam

 
Det har varit ett par jobbiga dagar, men nu känner jag att det är lättare att slappna av och inte oroa mig så mycket. Jag är så tacksam att vi fått hjälp med utslagen och att de tagit prover. Självklart önskade jag att de hade gjort det med en gång, men allt är ju en kostnadsfråga. Nu gick det ju inte att förbise när vi kom in dagen efter med samma utslag och värre än gårdagens. Neo har varit en liten solstråle här hemma och hur glad som helst, så det har nog egentligen varit jobbigast för mig. Hehe. Nä, men om man kanske skulle ta och tuffa till sig lite. Detta lär ju inte vara enda gången Neo råkar ut för konstiga utslag. Eller blir sjuk.
 
 
Världens bästa Neo önskar en god jul.

Läkarbesök & Provtagning

 
I morse var utslagen nästan borta. Neo var glad och busade omkring i sin gåstol. Men direkt efter frukost vände det. På en sekund blev hela ansiktet fullt av röda fläckar, precis som igår. Och på rekordtid exploderade utslagen över hela kroppen. Det var bara att åka in till läkaren igen. Jan, som bokstavligen talat var på väg ut genom dörren för att åka på jobb, fick vända om. Min spontana tanke är att vår lilla Neo är äggallergiker. Trots att han ätit det många gånger förut. När han är förkyld är han extra mottaglig för allt möjligt och kan reagera på saker som han annars inte hade reagerat på lika lätt. Det var i alla fall sjukvårdsupplysningens teori. Och jag måste nog hålla med. Han fick ägg igår och han fick ägg idag. Och direkt efter fick han utslag. Stackarn. Jag kände mig som världens sämsta mamma, men Jan sa att vi hade ju inte haft någon anledning tidigare att misstänka ägg. Hade jag inte gett honom äggröra som vanligt till frukost skulle vi säkert aldrig gjort den kopplingen. Puh. Man blir alldeles matt som mamma. Tröstar, oroar mig och är på helspänn hela tiden.
 
Vi fick träffa en väldigt bra och sympatisk läkare. Hon skickade oss vidare till provtagning och Neo rörde inte en min när de stack honom i fingret och klämde ut en massa blod. Han var fullt upptagen med att försöka välta omkull en blodprovsblandare från sjuksköterskans skrivbord. Världens tappraste pojke! Definitivt inte ärvt sin mammas skräck för nålar. Nu blir det ingen mer äggröra för Neo. Tråkigt, med tanke på att han verkligen älskade det. Mamma får försöka hitta något annat mumsigt till frukost. Även om utredningen och proverna visar på att det inte är äggallergi sa läkaren att vi ändå ska undvika ägg ett bra tag fram över då testerna inte är helt tillförlitliga. Vad gällde medicin för utslagen som Neo har nu meddelade hon ett riktigt tråkigt besked. Hon berättade att det fanns jättebra medicin till bebisar som fick sådana här utslag ( till exempel Tavegyl), men att medicinen var för billig för att tjäna pengar på. Bebisar i Neos ålder ansågs inte vara någon lönsam målgrupp så de plockade bort medicinen från marknaden. Nu finns det således ingenting att ge till Neo mot svedan och klådan. Så jävla bedrövligt!
 
 
 
 

Hälsningar Från Sjukstugan

 
Vi totaldäckade i sängen och sov i drygt två timmar - jag och Neo. Stackars liten. Men efter tuppluren vaknade han upp med ett leende och sedan har han suttit i gåstolen medan vi lagat middag. Utslagen är fortfarande kvar, men det är på bättringsväg. Vi smörjer med krämen och låter honom leka runt i bara blöjorna för att lufta huden så mycket som möjligt. Nysningarna och de övriga förkylningssymptomen håller i sig, så han är ju inte helt frisk än. Blir sjukstuga åtminstone en dag till. Inte roligt för mamma att se de där otäcka utslagen, men jag koncentrerar mig på Neos busiga leenden och underbara ögon. Han är fortfarande väldigt trött, men nu glittrar det i alla fall i hans ögon. (Sådant där härligt busglitter). Det gjorde det inte i förmiddags när han mådde som sämst. Mammas lilla goding.
 
 
Detta foto är taget när utslagen började komma i ansiktet. Sedan blev det bara värre och värre.
 

En Mardrömsstart På Veckan

 
Det började igår kväll/natt. Neo skrek och grät om vartannat. Hela natten. Jag och Jan turades om att försöka trösta men för min del hjälpte inte ens bröstet. Var tvungen att lägga mig ute på soffan för att hämta nya krafter. Tror klockan var tre på natten. Jan låg bredvid Neo när jag fick andas ut lite på soffan. Sedan gick jag in igen och provade ge bröstet. Gick väl så där. Någon gång vid fyra tror jag Neo slumrade till. Jag och Jan fick klara oss på två timmars sömn under natten. På morgonen var Neo snorig och nös hur många gånger som helst. Jag tänkte att det kanske berodde på en stundande förkylning som han var så gnällig under natten. Men så vid niotiden slog det till.
 
Rätt som det var dök det upp röda stora fläckar i ansiktet på honom. Jag studerade dom nogrannare i badrummet och tänkte att det kanske bara var några utslag som skulle ge med sig. Men på rekordfart spred det sig till nacken, ryggen och sedan ner på benen. Efter en stund hade Neo utslag över hela kroppen. Och han grät otröstligt. Jag ringde 1177 och de sa åt mig att åka in. Just för att det spred sig och det inte gick att säga exakt vad det var. Mitt mammahjärta slog allt fortare och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. Fan, vad kass jag är på att hålla huvudet kallt när Neo mår dåligt. Ringde till Jan som fick åka från jobbet för att hämta oss med bilen.
 
I drygt en timme fick vi vänta innan det var vår tur. Neo var så trött och sliten att han inte ens gnällde. Hans ögon avslöjar på en gång hur han mår. På sjukvårdsupplysningen trodde man nässelfeber, men efter att vi visat upp utslagen pratades det om värmeutslag, virusprickar eller någon sorts allergi, men inte nässelfeber. Gick väl inte att sätta fingret på exakt vad det rörde sig om, men vi fick en salva att smörja in honom med samt Alvedon. Och vara uppmärksam på hans allmäntillstånd och om utslagen skulle förvärras. Ett dygn trodde hon att det skulle ta innan det gav resultat. Nu håller vi tummarna att klådan och utslagen ger med sig. Vill inte att lilleman ska må så dåligt.
 
 
Inte samma glada pojke.
 
 
Mammas tappra kille.
 
 
Sådana här prickar har han över hela kroppen. På vissa ställen är det alldeles rött.
 
 

The Baby And The Green Car

 
 
 
Självklart blev det ett par bilder på Neo också.
Älskar minen på den första bilden.
 
 

Kom Igen Nu Fläsket

 
Nytt lägsta rekord. 61,8 kg visade vågen i morse. Och det stod den även på tidigare i veckan. Kom igen nu, fläsket! Försvinn! Jag blir extra peppad när jag ser siffrorna vandra nedåt på vågen. Tänker mig liksom för en extra gång vad och hur mycket jag äter. Framför allt - är jag mätt så tar jag inte en extra portion bara för att det är gott. Det är främst det som varit min fälla och anledningen till mitt sambofläsk. För bjuds det på god mat kan jag äta kopiösa mängder. Jag kan äta mer än en vuxen karl. Fo shizzle! Här bjuder jag på min oerhört vackra och degiga mage. 6 månader efter kejsarsnittet. Om jag önskar att den var tajtare? Oh, yes. Men än har jag inte gett upp. Loosar jag 10 pannor och stramar åt mina magmuskler kommer kaggen nog se rätt okej ut.
 
 
Bjuder på mina tjusiga tigerränder.
 
 
Pepparkaksdeg?

Barnfotografering På Gång

 
Nu är vi klara med dagens första barnfotografering. En 6-månaders tös som kryper runt och är väldigt aktiv samt hennes snart 3-åriga bror. Det går vilt till i studion. Haha. Verkligen helt UNDERBART att fota barn. Så busiga och när de spricker upp i världens leenden blir man alldeles varm inombords. Neo iakttar allt han kan och jag riktigt ser på honom hur hjärnan jobbar. Även fast han (som vanligt) var superdupertrött satt han och bara insöp alla intryck. Men nu sover han och laddar batterierna inför nästa besök. Även denna gång ett syskonpar. Mamma plockar ihop leksaker och förbereder en ny kaffekanna. 
 
 
 
 

Neos Första Kalas

 
Så har vår lilla prins varit på sitt första barnkalas. Förra gången vi var på kalas för att fira födelsedagsbarnet som då fyllde 1 år (denna gång var det alltså 2-årskalas) var jag rätt så gravid. Hujeda mig vad trött Neo var. Mamma råkade kanske väcka honom lite tidigare än vad han räknat med (ops), men han lyckades bli rätt så distraherad av alla andra barn. Efter ca två timmar däckade han i pappas famn och sov gott tills det var dags att åka hem. När Neo är riktigt trött och kommit i djupsömn blir han inte ens väckt när fyra barn stojjar och blåser i varsin festvisselpipa. Tusen tack Tess med familj för ett fint kalas. Jag råkade äta en bit tårta för mycket. Glömmer alltid bort att jag är känslig både mot gluten och laktos. Så kan det gå. Gott var det i alla fall.
 
 
Mina pojkar.
 
 
Presentöppning och lek. Inte lätt att fota rörliga barn.
 
 
Mycket att titta på.
 
 
Barn överallt.
 
 
Mor & son på kalas.
 
 
Sitter och tittar på när de stora barnen leker.
 
 
Den fina födelsedagstårtan.
 
 
Pepparkakshuspyssel för de äldre barnen.
 
 
Neo roade sig med att suga på en kloss. Mums!
 
 
Tusen tack Tess med familj för ett fint kalas!

Redo För Kalas

 
Nu är vi redo för kalas. Ja, alla utom Neo som bestämde sig för att vara vaken från nio i morse fram till strax efter ett. Han var dödstrött men vägrade komma till ro. Och så arg och gnällig han var innan jag äntligen lyckades söva honom. Kanske hinner han skrapa ihop en halvtimme innan vi ska iväg på 2-årskalas. Kan bli spännande detta. Men han brukar kunna bli på bra humör så fort vi kommer ut och det händer grejer. Mamma och pappa är i alla fall påklädda och klara. Bara att vänta på att prinsen ska vakna och klä på honom festklädseln. Man får komma några minuter sent när man har en bebis som styr här hemma.
 
 
Idag har jag på mig en klänning som faktiskt sitter rätt bra. Lite tajt över bysten men det gick.
 
 
Några kilon till och sen kan jag använda massa kläder i garderoben. Särskilt klänningar. Älskar klänningar.

En Liten Rymling

 
Neo har gett mamma en underbar fredag. Jag vaknade upp vid sju och det första jag såg var Neos mörka fantastiska ögon som tittade på mig och hans busiga leende. Vi låg kvar en stund i sängen och lyssnade på skönsång från Luciatåget på Nyhetsmorgon. Vid nio i morse serverade jag frukost. Äggröra fungerar fortfarande för lilla prinsen. Mellan kl. 09.30-11.30 sov Neo sin förmiddagslur. Jag låg bredvid och njöt av min lilla ängel. Sedan serverades lunch och efter maten blev det lek i vardagsrummet. Jäklar, vad ungen kan åla! Fast fortfarande bara baklänges. Mellan kl 13.00-15.00 sov Neo ännu en tupplur. Jag råkade nicka till jag med.
 
Pappa kom hem vid fyra och vi åkte iväg för att handla. Vi lagade tapas till middag och fredagsmyset. Snabbt, enkelt och väldigt gott. Neo satt som vanligt i sin bilgåstol och hoppade, skuttade och var bara allmänt go och glad. Under middagen åt han glatt sin mat, men tittade en smula längtansfullt på vår mat. Chiliräkor får han dock vänta några år med. På kvällen somnade Neo i tv-rummet på en madrass på golvet. Jag och Jan hann komma ikapp några avsnitt av How I Met Your Mother. Neo vaknade upp några gånger och ville amma/ha mamma nära, men somnade om utan större gnäll.
 
Ska väl flytta honom in till sovrummet snart så då lär han kanske vakna till, men jag hoppas han somnar om bredvid mig sen. Imorgon ska vi bara vara. Vi är bortbjudna på 2-års kalas vid tvåtiden och det ser jag fram emot. Neo fick sin första personliga inbjudan till det kalaset. Det blir till att ta fram finkläderna igen. Smokingbodyn måste vara ett av de bästa köpen ever. Skönt att den kommer till användning så mycket. Hade ju tänkt ha det som nyårsklädsel till Neo, men det har ju varit både två och flera tillfällen för honom att använda den redan. Han är ju så fin i sin lilla fluga och lackskor.
 
 
Vår lilla rymling.
 
 
Han låg på pläden där plastleksaken ligger så det går rätt bra för honom att förflytta sig.
 
 
Vi älskar tapas!
 
 
Mmmmm. Chiliräkor i vin och vitlök.
 
 
Min favoritost - blå castello.
 
 
Trevlig helg!
 
 

Julpynt & Lucia

 
Idag firar jag och Neo Lucia med en riktig mysdag inomhus. Tror vi glider runt i pyjamas hela dagen idag och bara gosar. Kalla mig vidskeplig men det är ju faktiskt fredag den 13:e så jag håller mig gärna i stillhet. Har pyntat lägenheten med tomtar och insåg att jag faktiskt inte har så fasligt mycket tomtar. Men jag har en deal med Jan att bara köpa max en ny tomte per år. Fast i år råkade det bli två. Egentligen tre om man räknar med tomten som vi har utanför dörren, men den kan vi säga att Jan köpte. Hur som haver. Känns i alla fall bra att det bara är granen kvar att klä inför jul. Och den åker upp eventuellt på söndag efter plåtningarna eller i början på nästa vecka.
 
 
Älskar köket, särskilt nu när det är julfint.
 
 
Mina söta små julmöss som jag köpte förra året (tror jag).
 
 
Biohörnan i vardagsrummet. Vi fortsätter att ha soffan "felvänd" eftersom det är mer
praktiskt då Neo kommer behöva mer och mer utrymme att röra sig på. Annars står soffan rätt
framför bioduken och de två svarta fåtöljerna med fällen står bakom soffan.
 
 
Några tomtar har bosatt sig i fönstret.
 
 
Och även några renar.
 
 
Nä, jag har inte alls många tomtar! Ska nog omförhandla och köpa några fler nästa år.
 
 
Och här sover vår söta lilla tomte sin första tupplur för dagen.

Vår Lilla Hustomte

 
 
God Jul & Trevlig Lucia önskar vår lilla hustomte.
 

Rekord I Vakentid

 
Det var ett tag sedan som Neo försökte sig på konsten att slå rekord i vakentid, men idag tror jag han var rätt nära. Vi gick upp strax efter sju i morse och vid niotiden gick vi på promenad upp till Ica Pilen i Trandared för att möta upp Michaela och L vid bussen. L låg och sov så gott i vagnen (och fortsatte sova säkert en timme till) medan Neo envisades med att inte sova. Såg på hans ögon hur tunga och trötta de var, men han totalvägrade. Och när L vaknade var det ju alldeles för mycket skoj som hände för att Neo skulle somna. De var så söta, våra små prinsar. Satt bredvid varandra i varsin stol och fick lunch. Och efter maten blev det lekstuga på vardagsrumsgolvet. Efter drygt tre timmar var det dags för Michaela att hämta upp storebror från förskolan.
 
Jag klädde på Neo och följde med ut för att visa var hon kunde ta bussen in till stan. Efter 20 sekunders frisk luft somnade Neo i min famn. Då hade han varit vaken drygt fem timmar i sträck. I vanliga fall har han sovit två tupplurer. Men idag hände det spännande grejer här hemma och det ville han självklart inte missa. Han höll på att somna sittandes i matstolen när jag och Michaela fikade, men till och med där lyckades han kämpa emot sömnen. Haha. Mammas lilla plutt. Trots trötthet var han på riktigt gosigt humör. Nu hoppas jag han får sig en längre vila. Jag lade ner honom i sängen efter att Michaela och L hade åkt hem.
 
 
Sova kan man göra sen, mamma!
 
 
Mammas lilla tänkare.
 
 
Våra små prinsar är djupt koncentrerade på varsin leksak.
 
 
Sen ska Neo ha samma leksak som L. Så klart.
 
 
Det blev en liten dragkamp där. Men L hittade en annan leksak och så var "problemet" löst.
 
 
Så här trött blir man efter fem timmars vakentid.
 
Tusen tack Michaela och L för besöket! Ses på lördag.

Mysiga Dagar

 
På förmiddagen idag hade vi besök av Ellen och hennes lilla Collin. Neo låg och sov när de kom, men vaknade efter att vi druckit första kaffekoppen. Älskar verkligen när bebisar upptäcker och ser varandra. Så mycket nyfikenhet. Det ska alltid kännas och pillas. Hihi. Snart kommer de krypa/åla/hasa omkring överallt och vi mammor lär få vara snabba och ännu mer uppmärksamma. På kvällen fick jag en barnfri timme då jag och Emelie motionerade i Kransmossen. Så härligt för oss båda att lämna bebisarna hemma och powerwalka. Man känner sig liksom fri. Fri att svänga armarna fram och tillbaka och verkligen ta i. Här hemma hade Jan och Neo haft en riktig mysstund tillsammans. Max 20 sekunders gnäll under tiden då jag var borta. Det värmde i hjärtat att höra.
 
Imorgon får vi finbesök av Michaela och hennes lilla L. Ska köpa gofika på Ica (eller kanske på bageriet bredvid Ica). Nu har jag varit väldigt nyttig väldigt länge och just ikväll fick jag sug efter något gott. Ja, det är mysiga dagar vi haft och kommer ha. På lördag ska vi bort på barnkalas och på söndag har vi två barnfotograferingar. Full rulle, men det gillar Neo. Börjar stundtals tröttna på sin tråkiga mamma om vi är hemma för länge. När hantverkaren kom idag sken han upp och hade något nytt att kolla på. Det var nog dagens höjdpunkt för Neo. Och när pappa kom hem förstås. Han skiner alltid upp som en sol när pappa kommer hem. Och gapar större än någonsin när pappa matar honom, trots att jag ger honom samma mat. Haha. Pappa är helt enkelt lite bättre efter en heldag med morsan.
 
 
Ibland bär man omkring på lilleman på höften här hemma. Fick testa ett avlastningsbälte. Jätteskönt!

Ett Paket Kommer Lastat

 
 
Ett paket kommer lastat med massa fina stickade kläder till Neo från bestemor.
 
 
Nu håller vi tummarna att kylan kommer tillbaka. All snö är på väg att smälta bort.

Lyxproblem

 
När jag var höggravid drog jag storlek M i byxor från Indiska. Mina absoluta favoritbyxor är ett par svarta med vida byxben. Efter förlossningen när jag gått ner ca 10 kg var byxorna alldeles för stora och liksom släpade i marken. Med höga skor kom jag undan, men så fort det regnade och var blött ute blev jag dyngsur om benen. Jag fick då gå tillbaka till affären och köpa en storlek mindre. De satt mycket bättre, men var fortfarande alldeles för långa för mig. Jag är ju en liten kortis med mina 155 cm. Fick byxorna uppsydda i höstas då vi var på Cypern.
 
Nu har jag gått ner ytterligare 8 kg sedan vår senaste Cypernresa och igår fick jag erfara hur blöta ett par byxor kan bli. Det är nog sista gången jag använder dom i vinter. Om jag inte syr upp dom ytterligare. Men de hänger en hel del i baken, så det blir nog till att gå ner en storlek till. Då blir det XS. Den storleken känns helt overklig för mig. När jag och Emelie var på stan igår var jag tvungen att köpa mig ett par tights för jag var så blöt om byxorna. För första gången någonsin kände jag mig smal när jag gick in i provhytten för att byta till torra kläder. Åh, vilken underbar känsla!

Äggröra Is Da Shit

 
Ja, som bekant har jag ingen gröt- eller vällingbebis. Och napp avskyr han. Fullkomligen hatar. Jag försöker lite då och då när han är gnällig eller tuttig, men när Neo skriker mer av nappen motverkar det ju liksom syftet. Enda gångerna han sugit frivilligt på nappen den senaste tiden är när jag räcker honom den. Men då suger han på FEL sida och blir vansinnig när jag lite diskret försöker lotsa honom till själva sugdelen. Han ser nappen som vilken leksak som helst som han kan stoppa i munnen. Just nu känns det faktiskt inte som någon större förlust att han inte tar napp. Man får försöka se det positiva - man slipper avvänjningen. Sen är inte hans favoritsyssla att ligga och tutta hela dagarna heller. Han har fullt upp med att studera omvärlden. Men på kvällarna kan han vara mammig/tuttig så där hade det faktiskt underlättat en smula.
 
Men han ÄR väldigt duktig när det gäller maten. Och enkel att läsa av. Gillar han något gapar han och gillar han det inte så kniper han igen. Är det något nytt kan han först grimasera, men efter ytterligare några skedar kommer han igång. Ibland gör han uppehåll i maten och tittar liksom frånvarande i fjärran. Det är inget tecken på att han inte vill ha, utan han vill bara ha en liten paus. Oftast efter en sådan paus kommer han igång med dubbel energi och vill att mamma matar HELA tiden. Gapar, sväljer, gapar, sväljer och jag har svårt att hänga med. Han mmm:ar och viftar med armarna om det är något som är riktigt gott och som han vill ha mycket av.
 
Det var svårt att komma på ett bra frukostalternativ för gröt eller välling är ju det man spontant tänker på i första hand. Och enda gången han tar flaska är till maten och dricker då vatten. Men så fort det är välling i blir han arg som ett bi. Lustig liten krabat det där. Alla andra verkar ju ha bebisar som gillar antingen det ena eller det andra. Men min ratar både och! Jag fick tips om äggröra och det har jag lagat de senaste två morgnarna. And we have a winner! Neo sitter nu och gapar efter mer på frukost. Det gjorde han inte när han fick gröt. Därmed inte sagt att jag gett upp, men så länge han inte äter det frivilligt får man hitta alternativ.
 
 
Mmmmm. Äggröra!
 
 
Vår lilla tomenisse har en äggröramustasch.
 
 
En liten paus i ätandet.
 
 

Gick Över Milen

 
Oj, vad mycket vardagsmotion jag fått idag. Försvinn kilon, försvinn! Snart bara fem månader kvar till bröllopet. Jag och Emelie med våra bebisar gick på sista föräldraträffen i eftermiddag. Vi promenerade till Kristineberg, sedan gick vi in till stan och från stan ända hem. Det blev över milen. I ett helvetiskt snö/slask-underlag. Fastnade med vagnen en gång då plogningen inte var helt optimal därute. Emelie fick hjälpa till att lyfta så att vi kom över vägen. Usch, vad jag svurit idag. Snö och barnvagn är ingen rolig kombination. Sen har jag varit så arg på alla bilister (och fotgängare) som inte fattar att det är svårt för oss att ta oss över vägen. Bilisterna skiter i oss och fotängarna ska tränga sig före och förväntar sig att vi med stor, otymplig barnvagn ska kunna manövrera hur lätt som helst med snödrivor till höger och vänster om oss. 
 
 
Men usch mamma, så du svär!
 
 
Neo och Chris i babypoolen.
 
 
Åh! Titta en bebis som rullar. Det där benen vill jag leka med.
 
 
Om han bara ville ligga still så jag kan få tag i foten!
 
 
Där fick jag tag i benet! Åh, hej mamma! Jag bara leker lite.
 
 
Borta bra men hemma bäst. Både jag och Emelie hade snällaste bebisarna. Neo gnällde inte alls
under de fyra timmarna vi var ute och flängde. Var vaken hur länge som helst i vagnen inne i stan när vi gick
i affärerna och somnade lugnt och stilla på vägen hem. Åh, du är lite extra go Neo när du är så lätt!

Indonesisk Mat

 
Lustigt. Jag är född i Indonesien, ser indonesisk ut men kan i stort sett bara laga thaimat. Tänkte att det skulle bli lite ändring på det nu. På den indonesiska julfesten i Göteborg träffade jag Monik. Igår eftermiddag kom hon hem till mig och visade hur man lagade sambal goreng tempe. Utöver ingredienserna till den rätten hade hon köpt med sig massa smått och gott. Bland annat indonesiska nudlar som jag ska testa till lunch idag. Och tempe. Har nog aldrig sett fram emot lunchen så mycket som jag gör nu. 
 
Jan fick smaka lite tempe när han kom hem från jobbet. Den var mellanstark så han kunde äta den och tyckte det var jättegott! Attans. Det betyder att jag inte får ha min tempe ifred. Haha. Ikväll tänkte vi laga en indonesisk middag. Ska testa någon form utav indonesisk kyckling (Monik lämnade ett par indonesiska receptböcker jag tänkte bläddra i för att bli inspirerad), koka ris och värma på gårdagens sambal goreng tempe. Smarrigt! Ser fram emot när Neo är tillräckligt gammal för att äta indonesisk mat.
 
 
Monik hade handlat massa gott till indonesisk matlagning. Bland annat räkpasta, nudlar, chili, galanga,
kecap manis, fisksås, tamarind, tofu, tempe, citrongräs, limeblad och ett par spännande frukter.
 
 
Tempe.
 
 
Friterar tofu och tempe i wokpannan.
 
 
Friterad tempe.
 
 
Blandar ingredienser till såsen. Kan göras med passermaskin, men eftersom Neos mat ska passeras
med den är det INTE att rekommendera då chilin stannar kvar trots att man diskar den.
 
 
Fräser såsen tillsammans med limeblad och tamarind innan tofun och tempen blandas ned.
Jag har inte sammanställt något recept ännu, men dokumenterade hela processen med kameran.

Neo (Kryper) Ålar

 
 
Här går det undan! Neo kryper ålar. (Haha, skrev fel. Menade ålar så klart). Förvisso åt "fel håll".
Kör någon baklängesvariant. Han låg mitt på fällen. När han kom utanför gröna mattan stoppade jag rymlingen. Han kan "halvstå" med benen och rumpan upp i vädret som om han stod redo att krypa iväg.
Fast misslyckas totalt då armarna inte hänger med.
 
 

Historien Om Ett Snöre

 
 
Det var en gång en mamma som trodde att hon kunde sätta på sin prins fina små tossingar med snöre.
 
 
När mamman snällt bannade sin son och bad honom att inte dra upp rosetterna skrattade han bara.
 
 
Sen tittade han sin mamma djupt i ögonen och sa att han bara skulle känna på snöret. Inte dra.
 
 
Eller...kanske bara dra lite...i smyg...
 
 
Prinsen blev påkommen med att smygdra och ångrade sig....
 
 
Eller... Nej! För han är en prins och drar i sitt snöre så mycket han vill!
 

Vilken Fantastisk Resa

 
Vilken fantastisk resa jag får göra varje dag tillsammans med min älskade son. Han har blivit så stor. Nu äter han riktig mat, kan stundtals sitta upp själv, vänder sig fram och tillbaka, försöker krypa när han ligger på mage (men har inte riktigt förstått hur armarna ska hänga med), är kusligt stark i benen och vill gärna sprattla och studsa så mycket det bara går. Det är sällan han vill vara stilla, om han inte är på väg att somna eller är nyvaken. Fortarande väldigt mammigt här hemma, särskilt på kvällarna, men det är för det mesta bara mysigt att han vill vara nära. Vill inte ens föreställa mig dagen då han tycker att han är för stor för mammas pussar och kramar. Förhoppningsvis inte än på några år. 
 
 
Vi började dagen med lite gåstolsrace i camopyjamas.
 
 
Jag minns när du inte ens kunde hålla upp huvudet själv.
 
 
Nu sitter du och leker (i 5 minuter innan du får slagsida och mamma måste fånga dig).

Ett Lyft I Köket

 
Så äntligen har jag tagit bilder på vårt "nya" kök. Mörkt golv, mörka bänkskivor, nytt kakel samt nya skåpluckor och handtag. Det har verkligen blivit som ett ansiktslyft för hela rummet. Älskar golvet! Skönt att gå på, passar perfekt med de nya bänkskivorna och går bättre ihop med väggarnas färger och tapet. Och bäst av allt - skiten syns inte lika tydligt som på den förra ljusa träliknande golvmattan. Nu väntar vi bara på att hantverkarna ska såga ut ett hål så vi kan koppla in el och vatten till diskmaskinen. (Dom råkade täppa igen det). Sen är livet back on track igen. Vilken lyx att få tillbaka diskmaskinen. Har verkligen saknat den. 
 
Bilder på köket under lagningen.
På bilderna kan ni skymta vilken färg det var på golvet innan den nuvarande mattan lades.
 
 
Före - när det såg ut som värst.
 
 
Efter - nykaklat och så gott som allt är i ordningställt.
 
 
Före - det totala kaoset från en annan vinkel. Här kan ni se det tidigare golvet.
 
 
Efter - nu kan mamma njuta av att ordningen är återställd.
Diskmaskinen är inte helt inskjuten eftersom hantverkarna måste fixa det sista där bakom.
 
 
Nya mörka bänkskivor som passar det nya golvet.
 
 
Jag var först skeptisk till mörkt golv, men det blev verkligen klockrent.
 
 
Enkelt och stilrent med vitt, avlångt kakel.
 
 
Längst in i hörnet fattas en svart list som hantverkarna ska sätta tillbaka. Snart hoppas jag.
 
 
Vår matplats.

Några Bilder Från Gårdagen

 
Fler bilder från gårdagens sushiafton.
 
 
Man fick lite känslan av att vara i ett matlagningsprogram på TV med tanke på allt ljus.
 
 
Sushitillagning kräver djup koncentration.
 
 
Lägg märke till katten Frezze i högra hörnet som sitter på sin "tron" och har full uppsikt.
 
 
Neo försöker fixa tekniken med pinnar.
 
 
Dags att njuta av en festmåltid.
 
 
Hela härliga gänget (och Jan bakom kameran).
 
 
Mammas lilla älskling fick vara vaken lite extra länge.
 
 

Andra Advent

 
Oj, så bortskämda vi blivit hemma hos Pernilla. Det bjöds på en gudomligt god räksallad med avokado. Jag åt mig proppmätt och mer därtill. Hatar ju inte skaldjur direkt. Hehe. Efter maten bjöds det på fika. Det var farligt gott kan jag säga! Särskilt den hemmagjorda kolan. Tog ett par extra till hemresan. Så mysigt att komma till ett varmt och ombonat hem. Jag blev ruskigt avundsjuk på det fina julpyntet. (Nej, jag har fortfarande inte riktigt fått ändan ur här hemma och pyntat så mycket mer än några dukar och ljus).
 
Apropå inte fått något gjort har jag missat att fota köket idag. Men ska ta bilder på det first thing in the morning! Neo var på sitt bästa humör och blev smått betagen i Pernillas yngsta tös. Åh, de var så söta tillsammans. Blir alldeles glad i själen när jag ser små barn leka och vara nyfikna på varandra. Märktes att det var mycket nya, härliga intryck för Neo för han somnade någon minut efter att Pernillas man startade bilen och sov hela vägen hem. Vaknade på skötbordet när jag bytte om på honom till pyjamas. Mammas lilla tröttis.
 
 

Bara Att Vända Om

 
Idag hade vi planer på att åka och hälsa på Pernilla med familj. Men vi hann bara komma till första trafikljuset då bilen började slira obehagligt. Helt galet! Och snön bara vräkte ner. Efter en stund slirade den igen och då kände vi att det räckte. Glashalt och noll sikt kändes inte säkert. Så vi fick vända om. Pratade med Pernilla när vi kom hem och de har ett gigantiskt stort terrängbilsliknande monster som vi blir hämtade i om en stund. Den klarar sådant här väder bra mycket bättre. Och Neo sitter tryggare i bilbarnstolen. Så himla snällt att de erbjöd sig att hämta och lämna oss. Har sett fram emot detta länge, att få hälsa på Pernilla och hennes familj. Hade varit så tråkigt om vi fått ställa in.
 
 
Det blir bara mer och mer snö på grillen. Vi lär få skotta fram den för att rengöra den.
 

En Fantastisk Sushiafton

 
De sista gästerna lämnade JM Mansion strax efter ett på natten. Jag och Jan satt uppe en stund till och pratade, plockade och njöt av livet. Kom nog inte i säng förrän vid halv tre. Vi har haft en fantastisk afton tillsammans med Shimadas Sushiakademi. Själva kursen och middagen varade fram till niosnåret. Men efter det fortsatte vi andra att dricka och umgås. Neo somnade på pappas mage i bärselen medan vi lagade de sista sushibitarna, men vaknade när vi försökte lägga ner honom i sängen. Så han fick vara uppe ett tag till och satt i sin stol bredvid oss medan vi åt middag. Och jisses, vilken god sushi! Det säger jag inte bara för att vi gjorde vår egen, även fast det som oftast blir godast mat när man lagar den själv.
 
Nej, Mamis sushi är utan tvekan den godaste sushin jag ätit. Och då har jag ätit SJUKT mycket sushi i mitt liv. Jag orkade inte äta upp allt så jag har ett par smarriga rullar kvar i kylskåpet. Åh, gårdagskvällen blev verkligen så otroligt lyckad! Och riktigt mysigt att sitta ute i vardagsrummet när vi var 9 personer. Hade blivit alldeles för trångt i köket. Dit gick vi bara när vi stekte omeletten. Önskar verkligen att jag kunde beskriva smaker i bloggen, men ni får helt enkelt tro mig när jag säger att Shimadas sushi är i toppklass. Hennes ris smakar så fenomenalt gott. Klår all annan sushi med hästlängder.
 
 
Ingredienser och redskap till omeletten.
 
 
Alla 8 deltagare fick vara med och laga omeletten. Man vände den flera gånger för att få till olika lager.
 
 
Sake och en genomgång av menyn och några japanska ord.
 
 
Första rullen görs.
 
 
Taadaaah! Min första rulle längst ner i bild.
 
 
En riktig festmåltid.
 
 
Man var riktigt hungrig när allt var upplagt och klart.
 
 
Efter middagen övergick sushiaftonen till någon sorts whiskeyprovning när Jan plockade fram några godbitar.
 
Tusen tack alla som kom och tog del av denna underbara afton! Så roligt!
God mat, dryck och härligt sällskap - vad mer kan man begära?
 
Jan tog också några bilder från kvällen, så det kommer läggas upp några fler bilder sen.
 

Vi Är Redo

 
Visst minns ni hur det såg ut i vardagsrummet innan storstädningen?
 
 
En förebild på kaoset.
 
 
Och en efterbild. Lät köksbordet och stolarna stå kvar då vi snart ska lära oss laga sushi.
 
 
Förebild på biohörnan.
 
 
Och efterbilden. Känner att jag kan vara mäkta stolt. Har slitit som ett djur igår och idag.
Känns som om lägenheten aldrig varit finare. Plockstädat så gott som överallt.
Några fotoprylar får stå kvar ifall Jan ska fota under matlagningen.

Det Går Riktigt Bra

 
Snart klar med städning och plock inför middagsbjudningen ikväll. Det enda som återstår på städningsfronten är att plocka ihop Jans fotoprylar som ligger lite här och var i vardagsrummet. Men det går fort. Jan tar sig en lunchvila och jag lyxar till det i soffan med cider och popcorn. I morse var vi ute tidigt på Elgiganten för att köpa en ny microvågsugn. Det var entimmes erbjudande. Och jävlar vad många som hade fått för sig att köpa micro. Kärringen före oss skulle minsann ha två. Som tur var kunde vi reservera en och när klockan slog prick nio kom vår micro ut från lagret.
 
Jag är så himla nöjd med vårt mysiga hem, det har jag alltid varit. Jan har rätt bra smak måste jag säga. (Det är han som målat och tapetserat hela lägenheten innan jag flyttade in). Inredningen är personlig, färgglad och modern. (Inte alla som har en skosamling uppspikad på väggen eller en ca 2 meter hög fototapet på sig själv i manga-retusch). Nu med det uppfräschade köket vill jag aldrig flytta härifrån. Och så länge vi "bara" vill ha ett barn så ser vi ingen anledning att flytta. Vi bor i ett bra område med dagis utanför dörren och med en bussresa på 9 minuter in till stan. Perfekt läge.
 
 
Oj, vad skitigt glaset ser ut i solskenet. Nåja, lite skit rensar magen.
 

Köket Är Färdigt

 
Mattläggaren gick för drygt en timme sedan. Han glömde kvar sin enorma dammsugare. Den får vi flytta ut i garaget om han inte kommer på det innan arbetsdagen är slut. Om typ 10 minuter. Golvet blev hur snyggt som helst. Tänkte fota köket i sin helhet på söndag eftersom köksbordet och stolarna ska stå kvar i vardagsrummet under lördagens sushiafton. Mer plats än i köket. Åh, jag är så otroligt nöjd! Köket är nu definitivt min favoritplats, även fast resten av lägenheten är väldigt fin. Fattas bara en list i köket samt inkoppling av diskmaskinen. Hantverkarna råkade täppa igen ett ställe där slangen till diskmaskinen ska vara så förhoppningsvis kan de komma och greja med det sista nästa vecka. Nu vill jag bara att allt ska vara klart. In i minsta detalj. Men snart så. Och snart kan jag börja julpynta. Fast först blir det en ordentlig plockstädning och dammsugning av nedervåningen.
 
 
Man möts av en vacker syn när man kliver in i vår lägenhet. Grejer ÖVERALLT.
 
 
I detta kaos ska vi alltså ha en middagsbjudning/sushiafton för 8 personer imorgon.
 
 
Ska bli spännande att se om vi hinner få till det i tid.

Se Upp I Trafiken

 
 
Här sitter den lilla marodören.
 
 
Älskar sin nya bil.
 

Minus 18 Kilo

 
Ställde mig på vågen i morse och fick en smärre (positiv) chock. 62.0 kg visade den. Holy cow! Jag har tappat 18 kg sedan förlossningen. Det är stort. Och nu håller jag på och kämpar med mina sambokilon. One down and eight more to go. Den senaste tidens viktminskning är enbart kopplat till kosten. Ätit mycket proteiner såsom fisk och kyckling tillsammans med grönsaker. Vatten är den huvudsakliga måltidsdrycken. När köket är helt färdigt och jag slipper sitta barnvakt inomhus kan jag äntligen återvända till mitt gym och mina pass.
 
För övrigt är jag en smula trött idag. Mattläggaren ringde på dörren halv åtta i morse. Vi har varit vakna sedan fem. Neo har nämligen de tre senaste morgnarna bestämt sig för att väcka mamma för han vill ha leksällskap i sängen. Suck. Så jag ligger i sängen alldeles sömndrucken och tittar på när Neo drar i sina egna fötter och suger på tårna i ungefär en timme. Sedan somnar han om. Men inte jag. Jävla unge. Tur att han är så förbaskat söt. Hahaha. Japp, han sover nu.   
 
 
Så här somnade han idag.

Den Andra Stormen

 
Kl. 23 inatt höll jag på att somna gott när ett väldigt kusligt ljud hördes. Jan kom in och frågade mig ifall jag visste vad det var. Ingen aning, svarade jag. Misstänkte att det hade något med snöstormen att göra. Visste inte ens att det hunnit blåsa upp till storm när jag gick och lade mig. Jan tittade ut genom sovrumsfönstret och fick sig en chock. Vinden var rent ut sagt kuslig, men det var inte vinden som överraskade utan all snö. Det blåste så mycket att fönstrena var helt igensnöade. Träden utanför tycktes dansa omkring i den vildaste av danser. Jag var så tacksam att ligga i den stora, gosiga sängen och snusa på bebis som sov så gott och tryggt.
 
Jag var nog rätt naiv när jag trodde att "stormen" var förbi efter igår då det regnade lite grann. Tänkte att de kanske hade överdrivit. Nu är jag inte så säker. Satan i gatan vad det har snöat. Och mer kommer det bli under helgen. Det är mysigt så länge man är inomhus, men att bege sig ut med barnvagn och lilla Neo när det blåser bedrövliga vindbyar känns inte aktuellt. Jag hade hoppats på en solig uppehållsdag idag. Tji fick jag. Idag hade det nog ändå blivit inomhusdag eftersom mattläggaren ska komma. De hade beställt fel matta så därför är vi en dag försenade i golvläggningen. Men ikväll är förhoppningsvis allting klart.
 
Vi hade en blåsig storm för några månader sedan (tror jag) och då var vi ute på balkongen och säkrade lyktor och andra saker som kunde blåsa omkull. Eftersom vi har balkongen inhängnad på grund av katterna så var vi inte rädda för att saker skulle blåsa bort, men de kunde gott ha blåst ner och gått sönder. Jan hade tankar på att rengöra grillen, men jag tror han får lägga det på is (hahaha) så länge det är nederbörd. Just nu är den begravd under en massa snö. Det är fortfarande "bara" några minusgrader än så länge. Det är när det blir obehagligt kallt som jag blir på dåligt humör. Nu är det en smula mysigt.
 
 
Här var det snöigt värre.
 
 
Vår vintriga balkong.

Julbord 2013

 
Igår satt vi och planerade inför årets julbord. Det blir som tidigare nämnt Neo, jag och Jan på julafton samt juldagen, men sedan får vi troligtvis besök av Obygdsjuristen (som förvisso bott i fjollträsk ett bra tag nu och kanske egentligen inte förtjänar att fortfarande kallas för Obygdsjuristen). Mina föräldrar ska försöka dyka upp i mellandagarna. Kan vara bra att ha något gott hemma då. Vi skrev ner en meny över sådan mat som vi tänkte äta på julafton. En smula blandat. Både svenskt och asiatiskt. Hinner jag lära mig någon indonesisk maträtt så kanske det också hamnar på julbordet. Fast än så länge är det mest svenska julbordsklassiker. Så här kommer vår julbordsmeny se ut i år:
 

varmrökt lax med pepparrotsvisp

gravad lax med hovmästarsås

hemmagjorda köttbullar med rödbetssallad

prinskorvar

ägghalvor med räkor, majonnäs och stenbitsrom

potatis

romsås

senapssill och vitlökssill

brysselkål

julskinka med colemans senap

knäckebröd + smörgåsrån

lagrad ost + castello

thailändska revbenspjäll

thailändska vårrullar

 
 
Från min julfest 2011 när jag bodde i Uppsala. Firade sista julen i min dåvarande lägenhet.
 
 
Frukosttallriken som jag och Jan åt på julaftonsmorgon samma år.
 
 
Mina thailändska revbenspjäll har blivit ett måste på julbordet.
 
Vad har ni för rätter som bara måste finnas med på julbordet?

Spädbarn Ska Sova Ensamma

 
Jahapp. Då var det nya råd från Socialstyrelsen: barn under tre månader sover säkrast i egen säng och avråder därmed föräldrarna att samsova med sina barn. Tidigare har man ansett samsovning vara okej så länge föräldrarna inte är berusade, påverkade av andra droger, eller rökare. Man har också varit noga med att påpeka att spädbarnen ska sova på rygg, inte ha det för varmt och att man ska se till att inget riskerar att täcka barnets ansikte.
 
Ja, hade det rådet gällt när vi fick Neo hade både jag och min sambo DEFINITIVT fått uppleva sömnbristen som alla småbarnsföräldrar talar om. Nu har vi levt (än så länge) 6 månader i ren sömnlyx, förutom ett par avstickare här och där. Tack vare samsovningen och att jag kunnat liggamma utan att behöva gå upp eller be sambon gå upp när jag var snittad har vi aldrig känt oss berövade på sömn under någon längre tid. HÄR kan ni läsa artikeln i DN där de nya råden publicerades.
 
Till er gravida läsare - hur ställer ni er till de nya råden?
 
 
Bästa lunchsällskapet - Sigge och Neo.
 

This Is True Happiness

 
 
Mor & son. Obeskrivlig kärlek.
 
 
Min son fick sin första bil igår. Brum brum.
 

Matglad Liten Bebis

 
Det går ju bra detta med maten. Han sitter nu och gapar efter mer under måltiderna och har inga problem att äta. Det han tycker om det vill säga. Grönsaker och kyckling slukar han med hull och hår. Det är en ren fröjd att mata honom. Rödspätta avskyr han. Då kniper han och vänder bort huvudet. Och jag tänker självklart inte tvinga i min unge något han inte gillar. Nej, ska man få matglada bebisar så erbjuder man det mesta i smakväg (som är nyttigt förstås) så de får testa sig fram, men aldrig tvinga i dom. Det leder bara till motsatt effekt. Mat ska vara gott och njutningsfullt!
 
Amningen minskar under dagtid, vilket jag absolut inte har något emot under omständigheterna. Lättare när man är ute och flänger eftersom han är rätt rörligt vid bröstet nu för tiden. Vill inte ligga still utan vill hela tiden se sig omkring. Då är det lättare att manövrera en burk barnmat. Men senare på kvällen innan läggdags är det amning som gäller. Älskar den stunden vi har tillsammans, jag och Neo. Mysfaktorn är otroligt hög. Lär definitivt sakna amningen. Hoppas Neo vill mysa med mamma ändå.
 
 
Smörgåsrån är också rätt gott.
 

Before And After

 
Nu är hantverkarna klara för den här gången. Kanske blir något småfix med någon list lite senare, men i övrigt är köket färdigt. Bara golv som ska läggas och diskmaskinen som ska installeras på nytt. Jag har försökt med konststycket att underhålla en bebis samtidigt som jag städar och plockar ur gamla lådor för att lägga i de nya. Har väl gått rätt bra, men nu är det en smula gnälligt. Snart dags för eftermiddagsluren tror jag minsann. För bebis. Inte riktigt för mamma. Måste tvätta en maskin samt vika ett gigantiskt berg med ren tvätt. Hinner nog bara med en av sakerna innan Neo vaknar upp och ska ha kvällsmat. Sambon är trött efter jobb och har en del ärenden att uträtta så det blir nog en del kvar på att-göra-listan tills imorgon. Men passar bra. Ska tydligen dra in en otrevlig storm under kvällen och morgondagen. Då funkar det med inomhusgöra.
 
 
Så här såg köket ut när de lokaliserade vattenläckan.
 
 
Och så här ser det ut idag. Som ni ser fattas det ett nytt golv, men det kommer förhoppningsvis på fredag.
 
 
Fått nya, mörka bänkskivor som kommer matcha det nya golvet.

Afton Med Sushiakademin

 
På lördag får vi hem en massa folk. Det är dags för afton med sushiakademin. Vi har bjudit hem 6 personer (alla råkar vara arbetskollegor till Jan) och vi ska få lära oss att laga sushi. Utöver tillagning av sushi får vi även lära oss sushihistoria, japansk dukning samt vett och etikett. Kursen avslutas med en måltid. Jan ska köpa hem sake att bjuda gästerna på. Vi ska även förbereda med teskedar, servetter och 9 platta tallrikar. Ska bli ruskigt spännande! Hoppas på att både golv och kök är klart till kl. 18 på lördag. För tillfället blir det bara stökigare och stökigare därnere. Nästan som att man gett upp fast man vet att det kommer bli bättre snart. 
 
Igår fattades det fem luckor till köket som de inte hade inne, men kaklet och resten är monterat. Tyvärr hade det blivit någon miss hos mattläggaren som skrivit fel nummer och fått hem fel matta, så inte förrän på fredag kan det bli aktuellt med nytt golv, förutsatt att de hinner få hem den rätta golvmattan på torsdag. Puh. Det är på håret alltså. Annars får vi lösa det på något vis. Matsalsbordet behöver vi bära ut i vardagsrummet för att vi alla nio ska få plats på lördag. Och på lördag morgon har vi en barnfotografering och runt fem har vi bett gästerna dyka upp. Däremellan blir det storstädning av nedervåningen, oavsett om golvet är klart eller inte.
 
 

Neos Första Barnvakt

 
Ikväll fick mamma och pappa gå på bio alldeles själva. Kändes helt overkligt att gå in på biografen bara vi två. Men det kändes riktigt bra och jag var inte ett dugg orolig. Neo var i trygga händer hemma hos Tess och hennes familj. Hon har två pojkar så det fanns mycket för Neo att titta på. Han blir alltid fascinerad av barn. Gärna äldre barn. Vi såg filmen Gravity i 3D. Riktigt bra att se i just 3D. Tidigare har jag bara sett Avatar och med den tekniken som var då gillade jag inte 3D-filmer. Men blev positivt överraskad denna gång. OCh en smula skrämd när rymdskrot tycktes komma farandes mot mig.
 
Filmen var inte så lång ( 1 timme och 30 minuter) så vi åkte och hämtade Neo hos barnvakten strax efter halv åtta. Det hade gått bra hemma hos Tess. Tror som sagt att det är lättare att hålla Neo nöjd lite längre när han får titta på nya saker och inte bara vara hemma med mamma (eller pappa). Sen har han alltid ett jag-är-trött-för-det-är-kväll-gnäll en stund innan läggdags. Det har han hemma som borta, men det går över så fort han kommer till ro i sängen. Även fast vi bara var borta i två timmar så kändes det som att man saknade något. Men jag kunde koppla av på bion och det var väldigt skönt.
 
 
vi lyxade till det med läsk och stor popcorn.
 
 
Mycket intryck för Neo. Han somnade i bilen på väg hem från Tess.
 

Sneak Peak

 
 
Så här såg luckorna och knopparna ut före. Spruckna och kantstötta. På en del ställen hade de lossnat.
 
 
Och så här ser det ut efter. Nya, fräscha luckor (lite rundade) och enkla, stilrena handtag.
Givetvis kommer jag fota mer när hela köket är klart med golv och allt.
 

Date Night Och Kökskaos

 
God morgon. Här hemma fortsätter kökskaoset. Hantverkarna har just åkt iväg för att hämta mer skåpluckor. Neo sover sin första lur. Vi vill INTE vara med som samma vaken-maraton som igår. Han blev så gnällig. Men sedan somnade han sittandes i min famn runt halv sex, sov hela natten förutom ett blöjbyte vid halv tre som jag tror han faktiskt sov sig igenom. Tog morgon halv sju. Hinner inte vara så social varken på bloggen eller IRL eftersom det är så mycket på gång här hemma. Men när saker och ting kommer i ordning så tänkte jag så klart socialisera bland folk igen. Saknar mina mammor jag brukar hänga med! Vi måste ju dessvärre vara hemma nu när hantverkarna jobbar med köket. Och sedan kommer golvläggaren. Ja, efter denna vecka lär jag känna mig helt desperat efter sällskap. 
 
Ikväll är det äntligen dags för date night. Jan kommer hem runt halv fem och sedan åker vi iväg till Tess för att lämna Neo. Känner mig faktiskt inte ett dugg nervös. Ska bara bli skönt att få gå på bio med min älskling. Har hunnit sminka mig, men duscha och byta kläder får jag göra lite senare. Ingen idé att fixa sig helt klar så här tidigt. Man vet aldrig vad Neo hittar på med sin kära mamma. Hehe. Snart borde han vakna.
 
 
Här sitter jag i röran och äter min frukost.

Så Gör Vi Med Julen

 
Skriver detta inlägg mest för mig själv i ett försök att organisera mina kaotiska tankar. Jag har, så länge jag kan minnas, alltid julpyntat på första advent. Allt åker fram inklusive granen och jag klär den alltid till stämningsfull julmusik. Eftersom jag alltid älskat julen vill jag ju kunna njuta länge av allt pynt. I år blir det inte så på grund av vattenläckan. Inte roligt att pynta när hela nedervåningen ser ut som skit. Känns bara att man försöker göra fint till ingen nytta. Jag insåg dock idag att det inte gör något att julstämningen blir en aning försenad här hemma, för vet ni vad? Vi kommer få ett nytt och fint kök. Inte bara nytt golv som det först var sagt.
 
Köket är för mig hemmets hjärta och jag har sett de nya luckorna, kaklet och knopparna till skåpen. Kommer bli SÅ himla fint! Inget ont som inte för något gott med sig. Pratade med sambon och vi beslöt oss för att pynta när köket och golvet är på plats. Och då städar vi även ordentligt i hela lägenheten. Granen får vänta tills efter den 15:e december eftersom studion kommer vara framme för de två barnfotograferingarna vi har inbokade. Vi kommer nog hinna få en stämningsfull jul. Och första julen med Neo firar vi hemma, bara vi tre. Underbart. I mellandagarna får vi besök av Neos morföräldrar och på nyårsafton blir det fest här hemma.

Mina Hjältinnor

 
Det man själv uppfattar som gnäll (från bebis) är inte alltid vad som uppfattas som gnäll av andra mammor. Särskilt inte mammor som har fler barn än ett. Har sagt det förut och jag säger det igen - flerbarnsmammor (och ensamstående mammor) är mina hjältinnor. Jäklar, vilket tålamod och ork de måste besitta. Jag tycker att Neo varit gnällig större delen av dagen. Man har ju blivit bortskämd med en gladfis som suttit snällt i barnstolen när man varit på fik eller restaurang, men idag var inte en sådan dag. Kanske hade att göra med att barnstolarna på Eest inte är lika bra som den vi har till honom här hemma. Eller så hade han bara ingen lust att sitta där. Nåväl. Jag åt inte lika mycket som jag annars skulle ha gjort ifall han hade varit nöjd och det är väl bra. Hehe.
 
Neo hade en bökig natt, vilket resulterade i att min sömn blev störd. Han vaknade och grät flera gånger. Som om han hade mardrömmar. Då kändes det extra bra att samsova. Kunde trösta honom fort, lilla plutten. Just nu är det dock inte mycket som hjälper mot hans tjuriga humör. Försökte med sömn, men precis när vi båda slumrat till ringde det på dörren. Det var hantverkarna som skulle börja sätta ihop köket. Japp, fukten har äntligen torkat! Så kanske vi har ett nytt kök till helgen. Och kanske hinner de börja med golvet. Åh, vad jag längtar tills vår lägenhet är hel, städad och fin igen.
 
 
Neo mumsade i sig ett räkchips. Mango och ris är andra asiatiska smaker han gillar.
 
 
Fick skjuts hem av Pernilla och Neo testade åka i en bilbarnstol. Dags att köpa en sådan snart.
Måste dock planera det till januaribudgeten för det ryms tyvärr inte i vår decemberbudget. Dyra grejer de där.
 

Dagens Mamma I Jeans

 
Alltså. Jeans är ju inte riktigt min grej. Men jag hittade ett par som jag fick på mig. Minus 17,5 kg på 6 månader. Bra skit. Läste någonstans att om man fortsätter amma efter 6 månader kan amningen hjälpa till lite yttterligare med viktnedgången. Men vet inte riktigt sanningshalten i detta. Minns inte vad jag läste det. Någon mer som känner igen det? Idag ska jag nog äta upp mig lite. Hehe. Sushibuffé inne i stan på Eest väntar till lunch. Ja, buffé och viknedgång rimmar illa, men det är SUSHI PÅ EEST! Så jäkla gott. Och för första gången kan jag ta med Neo. Han sitter ju stadigare nu. Senaste gången jag åt på Eest fick vi ta take away och ha picknick i parken. I somras. Inte helt fel, men just nu är det rätt kallt för picknick. Känns som att det kommer bli en bra vecka. Lagom mycket planerat. Och imorgon ska jag och Jan på bio. Bara vi två. Wohooo!
 
 

Sad Santa

 
 
Får jag lov att presentera Neos tolkning av Sad Santa.
Vi passade på att ta lite tomtebilder på Neo i dag när studion ändå var framme.
Älskar sådana här bilder där personligheten och humöret kommer fram. Ålskade plutten!
Men vi fick så klart bilder där han log och var glad också, innan tröttheten knackade på dörren.
 

Neos Första Advent

 
Trots att vi ännu inte hunnit ta fram julpyntet så njuter vi av första advent. (Just nu hyr vi ut studion till en fotograf, men när de är klara ska jag be sambon hämta in julsakerna). Neo fick sin första adventskalender igår på den indonesiska julfesten. Han öppnade lucka nummer ett vid frukosten och mamma käkade upp chokladen. Hehe. Nu har vi precis ätit lunch. Eller snarare Neo har ätit lunch. Det är så obeskrivligt roligt att se sin son hitta något han tycker om i matväg och sitta och gapa efter mer. Jag minns för inte så länge sedan när han inte ens hade koll på tekniken.
 
Idag bjöd mamma på kalops och sedan lite äpple till efterrätt. Neo har aldrig ätit så bra som idag. Välling dissar han dock fortfarande och jag tänker inte tvinga i honom något han verkligen inte gillar. Morgongröten måste jag nog också göra något åt. Han äter motvilligt ett par skedar. Gillar inte smaken, men det finns andra grötsorter att testa. Sen tänker jag givetvis inte sluta erbjuda honom sådant han ännu inte tycker om. Barn kan ju ha en favorit ena dagen och så ändras det dagen efter.
 
 
Neo blev helt fascinerad av alla färger.
 
 
Chokladen var god tyckte mamma.
 
 
Glad bebis.
 
 
Till maten serverar vi vatten.
 
 
"Hmmm...vad får man till efterrätt?"
 

Hoppas Det Har Lossnat

 
62,5 kg visade vågen på i morse. Det är det lägsta jag vägt på jag vet inte hur länge. Hoppas det har lossnat nu. Min vikt alltså. Skillnaden jag gjort den närmaste tiden är att tänka på vad jag äter. Inte lika mycket dåliga kolhydrater, men desto mer grönsaker och andra nyttigheter. Dricker nästan alltid vatten till måltiderna och undviker att falla i alltför många sockerfällor. För jag har inte tagit bort något egentligen. Jag har unnat mig chips och en cola några kvällar. Det är liksom inte intressant för mig längre att skippa saker. Vill kunna njuta av det som är gott (även om det inte är nyttigt). Jag är en väldigt enkel människa.
 
Ska börja träna hemma med Neo. Använda honom som vikt. Göra armhävningar när han ligger under mig (det tycker han är superkul), lyfta honom över huvudet, hålla honom framför mig och göra benböj osv. Finns många övningar att göra hemma och förena nytta med nöje. Han älskar ju att umgås med morsan när morsan hittar på grejer. Och så ska jag göra ett nytt försök med mamma/barn-passet på Onyx i veckan. Har fortfarande inte blivit av på grund av olika anledningar. Dåligt av mig!
 
 
6 månader efter förlossningen och magen är fortfarande rätt degig.
Den lär jag få jobba rätt hårt med om jag vill tillbaka till ursprunglig form.
 

Jag Ska På Dejt

 
På tisdag händer något jag aldrig trodde skulle hända, inte än på några år. Jag ska på dejt tillsammans med min älskade fästman. Bara han och jag i biomörkret. Det är så ofattbart spännande att jag kommer på mig själv med att le förväntansfullt. För ett tag sedan erbjöd sig Tess att sitta barnvakt åt Neo, något som är en lyx vi aldrig ens övervägt eftersom varken jag eller Jan har någon släkt i närheten av Borås. Det har liksom inte känts riktigt rätt att be vänner som har egna barn att ta hand om vårt. (Jag vet, det kanske är en fånig tanke för vem vet väl bäst hur man tar hand om en liten än de som har egna barn). Men hur som haver, vi hade helt enkelt förberett oss på att hela barnvaktsgrejen inte var aktuellt för oss. Så jag blev verkligen riktigt rörd när hon erbjöd sig. Vi ska lyxa till det med läsk och en gigantisk popcorn att dela på. Hihi. 
 

Indonesiska Julfesten 2013

 
Det är svårt att med ord beskriva känslorna som vällde upp inom mig över det fantastiskt fina mottagandet vi fick av den indonesiska föreningen i Göteborg. Med öppna armar och stora leenden hälsade de oss välkomna och var otroligt nyfikna på mig och min lilla familj. Givetvis pratade alla indonesiska med mig till en början innan jag berättade att jag var adopterad. Det fanns några andra adoptivbarn där, men de flesta på festen var "äkta" indoneser som behärskade det indonesiska språket flytande. Åh, vad jag önskar att jag kunde prata indonesiska! Hade jag kunnat det skulle jag lärt Neo. Han är ju trots allt halvindones och halvnorsk, och inget av språken behärskar jag.
 
Något som värmde i hjärtat var att jag verkligen kände mig indonesisk trots att jag inte kunde språket. Det var mottagandet och bemötandet som fick mig att bli nästan tårögd. Och när jag fick höra att jag både förde mig som en indones och utstrålade det blev jag extra glad. Alltså, jag hoppas ni förstår vad jag menar. Jag är ju indones till ursprunget, men är samtidigt i min uppfostran och tankesätt helsvensk. Jag är stolt över mitt asiatiska arv, men har samtidigt känt en viss tomhet. Som att något fattas. Jag vill veta mer och har alltid törstat efter mer om mitt indonesiska ursprung. Idag kände jag att den tomheten försvann för en liten stund.
 
 
Påklädnad inför julfesten. Neo provar sin fina gubbhatt som han fick av Jan.
 
 
Somnar en liten stund i bilen med handen fortfarande på pippifågelns ben.
 
 
Festlokalen.
 
 
Framme på festen och folk börjar anlända. Neo är en smula trött. Haha.
 
 
Älskar hans små lackskor.
 
 
Välkomsttal.
 
 
Ljuständning. Både svenska och indonesiska traditioner.
 
 
Nästa år är Neo med i luciatåget.
 
 
Indonesisk mat. Mums.
 
 
Har verkligen saknat indonesisk mat.
 
 
Ville sitta och äta i timmar, men hade en hungrig bebis att mata också.
 
 
Men jag fick mig en rejäl tallrik ändå.
 
 
Lekpaus med pappa efter maten.
 
 
Detta är alltså maten som är kvar EFTER att vi ätit. Vi asiater gillar att äta. Hehe.
 
 
Jag och Neo tillsammans med ordförande för indonesiska föreningen i Göteborg.
 
 
Sånguppträdande.
 
 
Neo sitter stilla och lyssnar på allt.
 
 
Balinesisk dans.
 
 
Cantik sekali.
 
Det var en otroligt mysig fest och vi kommer definitivt fortsätta gå på dessa tillställningar.
Både för min egen skull och för Neos.
Min profilbild

Sök i bloggen