Nionde Avsnittet - Krav Maga



On The Road


Då var man i Stockholm igen. Bussen plockar upp lite folk och snart är vi ute på vägarna igen. Känns fortfarande ganska overkligt att det snart är dags för Thailandsresan. För er som kanske inte uppmärksammat det kan jag meddela att jag upprättat en ny kateogri som bara kommer innehålla blogginlägg om Thailand - några före resan, desto mer under resan och kanske en eller ett par efter semestern. För att det inte ska bli så svårt att hitta den har jag döpt kateogrin till Thailandsresan (se vänsterspalten). Nej, nu ska jag nog försöka sova en stund. Det är drygt 5,5 timme kvar till Borås.

Darling - Here I Come


 

God morgon.

Ska packa det allra sista och sen kommer taxin 06.10.

Bussen mot Borås avgår 06.30.

Äntligen ska jag få träffa hubby!

Bartömning På Thaiboat


Igår kväll var vi ju ett litet gäng på nio personer som käkade middag på Thaiboat i Stockholm. Det var bartömning och halva priset i baren, men trots detta höll vi oss i skinnet. Jag dricker ju inte alkohol och några ur sällskapet var tämligen slitna från tidigare helger. Vi satsade på att äta desto mer. Maten på Thaiboat var absolut helt okej, men jag blev lite besviken på att de inte kunde laga thaistarkt när jag bad om det. I övrigt fanns det inget att klaga på. Fanns en fantastiskt smaskig fisk med en obeskrivligt mumsig sky. Egentligen är det hur lätt som helst att laga god thaimat. Så enkla kryddor och ingredienser och så blir det så löjligt gott.



En liten del av sällskapet.

 

 

Val av rätter kräver noga överväganden.

 

 

Longtail och Tuk Tuk var namnen på ett par riktigt goda alkoholfria drinkar.

 

 

Min mat fast jag fick lite hjälp att äta upp den.

 

Godaste snappern ever!

 

Det var inte lite mat.... ingen gick hungrig därifrån...

 

 

Jag hjälpte VD:n bli snygg i håret för kvällen och är riktigt stolt över resultatet.

 

Morgonen därpå testade jag VD:ns locktång på ena halvan av mitt hår.

Ruskigt fina lockar blev det!

 

 

 

Ett Nytt Konstverk




Jag älskar skor.
Skor kan man aldrig ha för mycket av.
Skor är något som en tös behöver mer av under hela livet.

Se det som en konstsamling som ständigt växer sig allt större.
Och ikväll fick jag ett nytt tillskott i min konstsamling, tack vare världens underbaraste man.


Tackar även Tola som hade lite för små fötter för dessa skor och kunde sälja dom till mig.

Utlottningen Avgjord



GRATTIS LISA! http://841023.se/blogg

Två biljetter till The Ultimate Ladies Night på Birger Jarl den 2 december är dina.

Maila mig din postadress så skickas dom på posten i god tid innan eventet.

Vaknar Upp I Stockholm


På grund av banarbete (eller något liknande) hade tågtrafiken mellan Stockholm och Uppsala stängts av efter klockan 22.11 igår kväll. Eftersom vi skulle ut och äta middag blev det alldeles för stressigt att försöka hinna med sista tåget hem så jag fick övernatta hemma hos VD:n. Känns ovanligt att gå och lägga sig spiknykter och vakna upp utan huvudvärk för i vanliga fall kan vi kalasa rätt hårt. Men det var en härlig känsla. Tyvärr fick man ställa klockan tillbaka en timme vlket känns helt meningslöst då jag redan är färdgsoven. Är faktiskt lite hungrig också, men jag ska vänta tills VD:n klivit upp innan jag börjar tjata om mat.

Apropå mat. Gårdagens besök på Thaiboat var ruskigt trevligt. Och all mat som beställdes in kunde ju räcka till ett helt kompani. Sinnessjuka mängder. Det var gott men de kunde inte göra thaistarkt trots att man bad specifikt om det. Fast jag har hört av tidigare besökare att det varierar. Och sen har jag kanske lite vansinnig uppfattning om vad som är starkt eller inte. Mätt blev jag i alla fall. Och förbaskat roligt att få träffa VD:n igen. Tror inte vi setts på flera månader. Nej, nu ska jag nog burra ner mig under täcket igen och slappa lite. Vi hörs när jag kommer hem till Uppsala igen. Då ska ni få se lite bilder på all mat vi åt igår. Tjingeling!


Ett Litet Stockholmsbesök


Kära blogg. Idag hade jag tänkt åka till Stockholm för att hälsa på VD:n. Det var evigheter sen sist vi sågs men hon, liksom jag, är en väldigt upptagen kvinna. Hennes väninna hade spontant styrt upp en middag på Thaiboat ikväll och eftersom det inte ser ut som att jag blir inringd för att jobba så tänkte jag joina på den där båten. Som vanligt blir det en alkoholfri afton för mig, men jag ser faktiskt fram emot att dricka oskuldsdrinkar hela kvällen. Vi ses på Söder ikväll. Sawadee kha!

 

The JM Mansion


 

Nu ligger senaste bilderna uppe på MB från pinup-helgen i Borås.

Klicka HÄR och lämna gärna en liten kommentar....

Girl Power!

Känd Från TV


Förra veckan när jag handlade mat började en man samtala med mig i kön. Är det dig man ser på tv? frågade han vänligt. Först förstod jag inte riktigt vad han menade men sen trillade poletten ner. Vi började prata om träning och hur stolt han var över att han kommit igång med sin egen träning. Jag har tidigare blivit igenkänd av mina vänners vänner och kurskamrater. Alldeles nyss mötte jag brevbäraren och han frågade mig hur det gick med min träning. När han såg min förvånade min så förklarade han att han brukar följa programmet. Likaså personalen nere på macken där jag bor. Fick samma fråga av dom precis efter mötet med brevbäraren.

Jag inte vant mig vid att det finns en hel del folk därute som tittar på mig och mina träningskamrater när vi svettar häcken av oss i rutan. Jag fasar lite inför måndagens program för som ni kanske såg av teasern i måndags så får mitt självförtroende sig en ordentlig törn. Det går inte att komma ifrån att jag är kortare, mindre och svagare än medelsvensson och inför kommande veckas utmaning känner jag verkligen av mitt så kallade handikapp. På måndag är det dags för krav maga. Det avsnittet vill ni verkligen inte missa.

Från Wikipedia: Som utövare av Krav Maga tränar man försvar mot hot och attacker på ett flertal sätt; stående, sittande, liggande, mot vapen, mot flera angripare, i mörker, i trånga utrymmen, i stressade situationer och så vidare. Teknikerna bygger till stor del på instinktiva rörelser och reflexer och Krav Maga anses av många vara en metod som ger stora resultat på relativt kort tid.


 

Man känner sig inte stor bredvid Uppsalas Starkaste Man.

 

Fast det gör nog ingen.

 

Inte Riktigt Kommit Igång


Klockan är redan tio och jag har inte riktigt kommit igång med det jag skulle göra idag. Vilken tur att det inte är någon brådska med det då och att det finns en dag imorgon också. På hösten och vintern blir jag mänsklig och kan faktiskt ligga kvar i sängen och dra mig till klockan åtta på morgonen. Känns mäkta syndigt men ack så mysigt. Nu går jag fortfarande omkring i morgonrock och har inte ens försökt dra en kam genom mitt ostyriga hår. Jag tror att jag officiellt förklarar helg här och nu. Lite nytta bör jag dock göra innan dagen är slut. Kanske diska. Ja, det tåls att tänka på.

Breaking Dawn - Part 1



 

Detta gör att jag inte kommer deppa ihop när vi åker hem från Thailand.

Darling köpte biljetter igår till filmen jag väntat på i ett helt år för att få se.

Wooohoooo!

Öga För Öga


Det finns en stark presumtion i det svenska påföljdssystemet som gemene man kanske inte är helt medveten om. Den presumtionen innebär att en så lindrig påföljd som möjligt skall väljas och att fängelse skall undvikas i möjligaste mån. I de fallen då ett frihetsberövande är ofrånkomligt skall man göra detta så kort som möjligt. Detta synsätt bygger på den så kallade humanitetsprincipen och innebär ungefär att man vid bestraffning bör visa tolerans för det mänskliga i att begå misstag, förståelse för att ett straff innebär lidande och respekt för människors förmåga att ta till sig klander. Skitsnack, tänker många av er som önskar korsfästa sexualförbrytare och klubba ihjäl pedofiler.

De flesta jag pratar med låter känslorna styra och förespråkar vedergällning. Ett resonemang enligt principen "öga för öga och tand för tand". Men det föråldrade synsättet anses inte ha någon plats i dagens samhälle. Man får tycka vad man vill om detta men det är i alla fall så systemet ser ut och det är ingenting som kommer förändras i första taget, om ens någonsin. Personligen tycker jag att det finns vissa brister som jag inte ska gå in på här, men jag är ändå förbaskat lättad över att vi inte befinner oss på stenåldersnivå. Fast ibland kan jag bli ganska mörkrädd när folk vill hänga ut förbrytare och lämna dom åt den hämndlystna pöbeln.


 

Var Nöjd Med Allt Som Livet Ger


Det var tufft med träningspassen idag kan jag erkänna. Men jag överlevde 30 minuter styrketräning, 45 minuter spinning samt 30 minuter core. Nu sitter jag i soffan och väntar på att jag ska svettas klart innan jag tar mig en efterlängtad dusch. Det är nu fyra dagar kvar till Borås då jag kommer slänga mig i famnen på Jan och kyssa honom till förbannelse. Två veckor sedan vi sågs och jag är ganska utsvulten på kärlek. Och sex dagar kvar till Thailand. Jag känner att livet är förbaskat härligt. Imorgon blir det storstädning av lägenheten, tvätt och packning, om inte jobbet ringer.


 

Jag har 6 kilo kvar tills jag får den här kroppen igen men skam den som ger sig.

Bara bita ihop och träna vidare. Fast först och främst bygga muskler

och jag får väl försöka påminna mig själv om att muskler väger mer än fett

så jag kanske aldrig kommer ner i min modellvikt igen.

Det Börjar Närma Sig


Avfärdsdagen börjar närma sig och jag har faktiskt förträngt det faktum att jag snart ska sätta mig på ett plan. Jag tror att jag ska låta bli att tänka på det i några dagar till. Min flygskräck kommer ofta tillbaka om det går för lång tid mellan flygningarna. Den här gången är det tre månader sedan jag sist satt på ett plan så det är precis på gränsen. Nej, nu ska jag prata om något annat. För det har ju hunnit hända så mycket de fåtal timmar jag varit vaken. Eller kanske inte. Det vore rätt mysigt att krypa ner i sängen igen och fortsätta gosa med missarna. Väldigt frestande faktiskt om man tittar ut genom fönstret.

Vädret är så där härligt ruskigt som det bara kan bli en höstmorgon. Grått, regnigt och kyligt. Jag har en föreläsning klockan 13 och sen är jag redo att ta helg. Jag har anmält tillgänglighet för att arbeta fredag-söndag om det skulle behövas men jag har inte hört ett knyst från jobbet. Behöver fler arbetspass annars blir det en väldigt fattig jul. Det där med julklappar kan jag ju bara glömma. Får satsa på julkort istället. Tänker inte hajpa upp mig i onödan för något så materiellt som julklappar. Viktigast är att man är tillsammans och äter god mat. Och apropå mat så är det dags för frukost. Tjingeling!


Så Jävla Rätt


Jag har suttit framför datorn och pratat med min cambo. Vi kan prata i timmar om precis allt och ingenting. Vissa dagar handlar det om mer lättsamma saker och andra dagar kan det gälla allvarligare spörsmål. Men vad det än är vi diskuterar så känner jag att allt mellan oss är så jävla rätt. Ursäkta språkbruket. Jag tvekar inte en sekund på att vi kommer klara av sambolivet galant. Det känns verkligen som om vi är lagom olika och tillräckligt lika för att vi ska kunna klara av ett liv tillsammans utan att ramla i de klassiska sambofällorna som faktiskt kan ta död på ett förhållande.

Många utgår från att det måste bli bråk om vardagsbestyr när man flyttar ihop men det behöver det inte bli om man är smart och tänker till lite i förväg. Varför ska man tjafsa om petitesser när man istället kan diskutera och komma överens? Det är väl mycket smidigare att sätta sig ner och diskutera en sak för att tillsammans komma fram till en lösning än att tjata och gnälla på sin partner? Jag har aldrig varit mycket för sånt. Kanske för att jag av hela mitt hjärta avskyr tjat och gnäll i alla dess former. Finns så mycket roligare saker man kan lägga sin tid på. Självklart kommer vi bråka någon gång, men det lär inte bli över små skitsaker som man kan lösa utan att höja rösten.


 

För Mycket Av Det Goda


Det märks att man suttit för länge på biblioteket när man skriver: "Tingsrätten tar ingen hänsyn alls till den där nissen som ville få ner skadeståndet". Ett gott juridiskt språkbruk för att citera Obygdsjuristen. Ska snart packa ihop tror jag. Har en fika inbokad med Slaktarn klockan 19. Trots vissa påfrestande hälsoproblem känner jag mig upprymd och väldigt lycklig. Har inte känt mig så här glad på mycket länge. Det kan beskrivas som en varm och bubblande känsla strax ovanför magen. En mycket välkommen känsla.

En Glad Kines






Styr kosan mot juridiska biblioteket.

See ya later alligator!

Goder Afton


Jag överlevde den här dagen med. Fantastiskt. Ikväll kommer jag definitivt inte ha några problem att somna. Är helt snurrig i skallen på grund av sömnbrist. Ska nog försöka göra en tidig kväll. Imorgon ska jag ner på biblioteket och gräva ner mig i lite uppsatsarbete. Alla polisrättsanteckningar är renskrivna, förutom från dagens seminarie men det hinner jag göra under morgondagen. Sen tänkte jag möta upp Slaktarn för en kvällsfika. Torsdagsmiddagen med basgruppen ser ut att bli inställd på grund av jobb, sjukdom och diverse andra förhinder, men kanske lika bra det så kan jag spara mina ynkliga små slantar. Snart är den här veckan över. Längtar!





En liten tröttis....

Fyra Timmars Sömn


Wow. Jag har fått hela fyra timmars sömn inatt. Förträffligt. Har försökt sminka över de stora mörka ringarna under ögonen men det försöket kan beskrivas med ett enda ord - megafail. Halv elva har jag möte med basgruppen och från 13.00 - 16.00 har jag seminarie i miljöstraffrätt. Ska jag vara ärlig vet jag inte hur jag kommer klara det. Mina ögon börjar redan nu kännas tunga. Jävla skit. Nu har jag satt på en gigantisk kanna kaffe som jag ska försöka bälga i mig innan jag drar. Jag har förvisso aldrig blivit särskilt pigg av kaffe, men om jag intalar mig själv att det gör mig piggare så kanske jag får lite nytta av koffeinet. Man ska inte underskatta placeboeffekten.

 

Dagens outfit med ansiktet i profil så mina sömndruckna ögon inte stjäl all uppmärksamhet...

 

P.S Ni glömmer väl inte min utlottning, tjejer? Klicka HÄR för en chans att få två gratisbiljetter.

 

Photoshoot In Thailand


Vi hade från början inte tänkt fota i Thailand för det blir ett himla meck att ta med kameran och utrustning som handbagage på flyget. Jag måste ju ta med mig alla mina juridikböcker som väger några ton, annars hade jag kunnat ta en del av fotoutrustningen i mitt handbagage. Men efter att ha klickat runt lite på olika sajter om Phuket börjar både jag och Jan inse att vi kanske inte kan låta bli. Varmt i havet, riktig sandstrand och (förhoppningsvis) lagom soliga dagar får mig att bli sugen på - trumvirvel - BIKINIBILDER! Nu är det dock inte riktigt Jans genre men om jag tittar upp med stora rådjursögon och säger snääääälla så kanske han kan tänka sig det.

Fördelen med att fota i ett land där temperaturen håller sig kring 30 grader är att man inte behöver frysa under plåtningen. Och man kan fota I vattnet. Hemma i Sverige har jag nästan skallrat sönder mina tänder när jag gjort strandplåtningar. För att inte tala om hur mycket jag frusit när jag vadat ut i vattnet. Men vi får se ifall alla grejer får plats. Fotoutrustning är dyra grejer så det är inget man vill släppa ifrån sig utan vidare. Jag kanske vågar checka in några böcker. Men lagboken och alla mina anteckningar ska med på planet. Kommer hålla krampaktigt i dom för jag skulle verkligen smälla av ifall de kom på villovägar.


 

Under den här plåtningen slogs jag mot kylan och en envis geting.

 

 

Men det var det värt när man får sådana här fantastiska bilder.

Fotograf Göran Magnusson

The Ultimate Ladies Night


Hello girls! Vad sägs om en liten utlottning?

Självklart vänder jag mig till alla mina kvinnliga läsare men kanske främst de som bor i Uppsala. Jag har två biljetter (värda 150 kr styck) till The Ultimate Ladies Night på Birger Jarl. Ta med en tjejkompis och kom på en kväll som du sent kommer att glömma.

Den 2:a december klockan 20.00 öppnas portarna till en av årets största evenemang för tjejer. Mingla runt bland makeup-artister, frisörer, stylister och mycket annat. Besök hälsoavdelningen för en avslappnande stund eller ta en drink i baren.

För att vara med i utlottningen ska ni skriva ert namn och emailadress i kommentarsfältet. På söndag lottar jag ut vem som får biljetterna och jag kommer posta dom till vinnaren. Adda mig gärna på Facebook: Sussi Sri, så att jag snabbt kan komma i kontakt med vinnaren för att få veta postadressen.


För er tjejer som vill vara på den säkra sidan kan köpa biljetter online. Klicka på följande länk: www.högklackat018.se Begränsat antal så först till kvarn gäller! För bara 150 kr är biljetten din. En rosa välkomstdrink, en lott i tävlingen och inträde till Birger Jarls nattklubb ingår i priset.

Åldersgräns: 18 år.

Medverkande företag: Sagokristallen, HT Hälsoterapeuten, Creative Makeup, Damn Heels, Open Sun & Good Looks, Drottninggatan 2, Himmelriket m. fl.

 

Call Your Girlfriend






Tre tjejer från Uppsala visar var skåpet ska stå.




Fucka Upp Förnuftet


En helt vanlig konversation mellan pojkvän och flickvän:

Sussi: Ni har det bra. Ni karlar... Ni blir snyggare med åren, ni får bara det sköna när ni ska bilda familj och ni har inga hormoner som löper amok. Det är så jävla orättvist.

Jan: Men Sussi... Vi har fått nitlotten att stå ut med er ;)

Ovanstående dialog skedde i en längre konversation om hur orättvist det kvinnliga åldrandet är och hur den kvinnliga biologiska klockan kan fucka upp förnuftet rejält. Inte behöver jag säga vem som startade den diskussionen. Jag har nog aldrig gått ut med det offentligt förut men jag börjar känna mig lite för gammal för livet i största allmänhet. Folk får barn, förlovar sig, gifter sig, får ett till barn och gör allt det där man ska göra i livet. Visst, det är resan dit som räknas minst lika mycket som själva målet och man ska njuta av färden och bla bla bla.

Mitt förnuft vill att jag först ska bli sambo med mannen jag mer än gärna vill spendera resten av mitt liv med. Mitt förnuft vill även att jag ska bli klar med min utbildning innan det blir några bebisar och det här med förlovning och giftermål är ju inte direkt aktuellt om man inte vunnit på lotto. Förstår inte hur folk har råd att gifta sig. Även om man låt säga rent teoretiskt skulle rymma till Cypern och gifta sig är det ändå utgifter i form utav bröllopskläder, flygbiljett, boende, bröllopsmiddag och någon typ av fest. Så förnuftet säger att det är bättre att vänta tills man får en stadig ekonomi. Sen kommer den där biologiska klockan och fullkomligen krossar förnuftet.


Det Pirrar I Magen


Igår kväll fick jag totalpanik när jag kom på att jag glömt anmäla mig till vårterminens kurs. Egentligen har jag ju ingen kurs att söka till då jag enbart har den stora läskiga uppsatsen kvar, men man måste ändå lämna in en blankett. Sista inlämningsdatum var för en vecka sedan. Satt och tokmailade till studievägledaren och lite annat folk på juridiska institutionen med frågor om hur jag skulle gå tillväga. Vore ju förargligt ifall jag skulle missa registreringen för en sådan slarvgrej. Fick snabbt svar och en bifogad fil med blanketten om registrering för examensarbetet. Det är tydligen ingen panik alls med registreringen för oss som ska skriva uppsatsen. Vill jag så skulle jag kunna lämna in det någon gång i början på nästa år. Så länge jag har klart för mig vilken handledare jag ska ha samt vad jag ska skriva om.

Och då började det pirra till i magen. Dels för att det verkligen är så nära tills jag är klar med min juristutbildning (någon gång i början på sommaren om allt går som det ska) samt för att jag egentligen inte har den blekaste aning om vad jag vill skriva om. Det gäller ju att välja ett ämne som man verkligen finner intressant eftersom man ska älta det i fem långa månader. Jag började genast brainstorma. Stalkning/olaga förföljelse, våldtäkt mot barn, grov kvinnofridskränkning och grooming är bara några förslag på vad jag vill fördjupa mig i. Sen insåg jag att det så klart redan fanns folk som skrivit uppsatser i det mesta. Suck. Det är nu jag behöver en handledare som kan hjälpa mig smala av området lite. Men finns det någon bra? Man vill ju inte ha en värdelös handledare som man aldrig får tag i. Och tro mig när jag säger det, tyvärr finns det några sådana på institutionen.

 

Kan ni tipsa mig på bra handledare i straffrätt eller polisrätt?

 

 

Min tentapluggsoutfit på beachen i Phuket

 


Åttonde Avsnittet - Kettlebells

 

 

 

 

Bloody Freakin Monday


Då har veckan börjat. Great. Slängt in tre maskiner med smutstvätt och svurit några ramsor över att det inte bara är jag som är morgonpigg i tvättstugan. Jag håller på att försöka göra en bra dag. Slängt skräp, städar i lägenheten och sen när tvätten är klar tänkte jag sätta mig ner med mina älskade rättsfall. Behöver fräscha upp minnet inför morgondagens seminarie i miljöstraffrätt. Det är dock inte det lättaste att fokusera på all textmassa när huvudet och synen verkar ha andra planer. Men jag tar små steg i taget. Märker jag att det inte går får jag lägga det åt sidan helt enkelt. Jag orkar inte känna prestationsångest eller några krav längre. Det blir som det blir. Känner mig ganska blasé inför allt just nu.

Snart sitter jag på det där efterlängtade flyget till värmen. Om det inte regnar för mycket i Thailand ska jag göra något helt olikt mig - lägga mig på beachen och bara vara. Fast med mina polisrättsanteckningar i högsta hugg. Tentaplugg kommer jag inte ifrån och det vill jag heller inte slippa för jag tycker det är vansinnigt spännande. Men jag ska sluta upp med alla mina tänk om och istället säga till mig själv att allt kommer bli bättre med miljöombyte. För om jag säger det tillräckligt ofta och med övertygelse så kanske det blir en självuppfyllande profetia. Det vore verkligen något. Viktigast av allt är att jag lär mig något utav hela den här pärsen. Jag har nog börjat inse något väldigt självklart - hälsan går före allt. Såväl psykiska som fysiska.


En Vecka I Helvetet


Och tre veckor i Paradiset. Framtiden ser ljus ut. Och det är väl kanske fel av mig att kalla den kommande veckan för helvetet för jag har faktiskt ingen aning om hur den kommer arta sig. Är bara lite negativ på grund av alla hälsoproblem jag haft. I stort sett hela helgen har gått åt till att ligga i migränkoma. Men jag tror att det värsta är över nu och jag ska förhoppningsvis kunna fokusera på studierna och träningen innan jag åker till Thailand. Nästkommande måndag tar jag bussen till Borås. Kan vara skönt att ha ett par dagar med Jan innan flygresan. Jag har ju tidigare lidit av en fruktansvärd flygskräck så det kan vara bra att förbereda sig lite. Och Jan gör mig lugn så jag kan inte vara i bättre sällskap.

Tar jag mig bara igenom veckan så har jag sammanlagt tre hela veckor med Jan framför mig. Ofattbart. Och alldeles underbart. Under den tid vi varit tillsammans så har vi aldrig spenderat så mycket tid i sträck som tre veckor. Det har ju förvisso sina förklaringar. Att bo 50 mil ifrån varandra gör det lite trixigt att få till längre vistelser än max en vecka. Jag har haft tur som fått ett så pass bra schema att jag kan åka till Borås och plugga på mina uppgifter. Och snart blir det uppsatsskrivning och flytt. Då slipper jag lägga pengar på alla resor och jag får obegränsad tillgång till min älskade norrman. Ja, framtiden ser sannerligen ljus ut.


På Med Masken



 

Lite plugg har man fått gjort idag. Sen höll huvudet på att gå i bitar igen.

Snart är söndagen slut och imorgon får man sätta på masken igen.

 


 

 

Kill The Sun


Urk. Kan någon döda solen? Jag vill ha regn och rusk. Mulet och grått. Man är aldrig i sitt esse dagen efter ett anfall. Känns ungefär som att ha en riktigt dålig baksmälla. Då behöver jag inte strålande solsken som letar sig in i lägenheten trots att persiennerna är nerdragna. Blev inget jobb i helgen men däremot har jag andra saker som jag måste få ordning på. Det är nackdelen med migränen. Att man förlorar så mycket tid. Behöver plugga lite men just nu vet jag inte om jag är kapabel till det. Min syn är inte riktigt stabil än. Ska nog lägga mig ner en liten stund, sluta ögonen och hoppas på det bästa.

 

And The Tears Come Streaming





When you try your best but you don't succeed

When you get what you want but not what you need

When you feel so tired but you can't sleep...


Inte Så Imponerad


Om jag kommer ihåg rätt så var det tre fester ikväll som jag är bjuden på men jag kan inte komma på någon av dom på grund av sjukdom. Rätt trist. Och en annan sak. Jag är inte så imponerad av min nya blodtryckssänkande medicin för vad tror ni hände idag. Fick världens vidrigaste migränanfall. Var nära på att kräkas och huvudet höll på att sprängas i bitar. Jan säger hela tiden att jag behöver semester och jag vill verkligen tro på honom. Att det vore så enkelt. Att två veckor på ett varmt och avslappnat ställe ska göra mig frisk, men sedan blir jag så där negativ. Tänk om det inte ordnar sig? Tänk om jag kommer ha samma besvär under semestern och efter semestern? Man ska inte tänka så men jag kan inte låta bli.

Kommer jag hem och inte märker någon skillnad lär jag bli mäkta förbannad. För då är det ta mej fan inte stress det handlar om. Jag har hela tiden sagt att jag inte känt mig så stressad att det skulle kunna förklara mina besvär. Tvärtom. I det stora hela har jag varit lugnare än vanligt och mitt schema är inte alls så fullspäckat som det varit förut. Till och med mitt blodtryck och puls säger att jag är lugn. Jag äter ordentligt, tränar regelbundet, har slutat röka och lagt av med alkoholen, sover en timme mer än vanligt, dricker mycket vätska och har inte jobbat något alls den här månaden. Har inte varit så här hälsosam på åratal. Så varför är jag sjukare än nånsin?


 

Idag har jag bara legat på soffan och gosat med missen.

 

Catch Me If You Can






I feel the freedom inside

I can see the life that should be mine

No more asking why

What Happens In Thailand


What happens in Thailand stays in Thailand. Eller vad är det man brukar säga? Om tio dagar är jag i Borås och har troligtvis sett klart på filmen Baksmällan 2. Jag och Jan har lagt upp det som så att vi ska se den dagarna innan vi flyger. Behöver humor och det passar ju alldeles utmärkt att se just den filmen innan resan. (För er som inte sett filmen eller inte vet vad den handlar om så kan jag säga att Thailand är ganska mycket i fokus). Inte långt kvar nu tills vi lämnar kylan och allt det bedrövliga i Sverige. Ska skratta hela vägen till Phuket. Två underbara veckor med älsklingen väntar. Vi är så värda det här. Verkligen. Kommer bli den bästa semestern någonsin.

Den här helgen kommer gå fort och sedan är det bara en ynka vecka kvar. Det ska jag nog klara. Med eller utan åkommor. Så länge jag är frisk och kry till semestern är jag nöjd. För att få tiden att gå extra fort kommer jag satsa mycket på socialt umgänge nästa vecka. Jag har något bokat i stort sett varje dag. Det blir nog dessutom två utgångar. Först med några kursare på torsdagen och sedan eventuellt på något civilt ställe på fredagen. Eftersom jag inte dricker alkohol kan jag i princip gå ut var och när som helst utan att riskera att gräva ett stort hål i min plånbok. Det har sina fördelar att vara nykterist.


 

En Fredag På Akuten


Uppdatering: Ja, det där gick ju inte alls som jag hade tänkt mig. Måste åka tillbaka imorgon bitti och lämna ett nytt prov. Jävla skit. Började grina utanför akuten för jag ville bara bli av med skiten. Tänk er hur det skulle kännas om någon sparkat dig mellan benen i flera timmar. Ungefär så känns det för mig. En natt till med de här smärtorna. Vidrigt. Men bara att bita ihop. Det som inte dödar härdar. Har jag hört.

Jag laddar inför en fredagskväll på närakuten. Har haft misstankar om UVI och nu är smärtan så jävla olidlig att jag måste åka upp. Ringde sjukvårdsupplysningen och undrade om jag inte kunde vänta lite till (för jag försöker ju göra allt för att slippa sjukhusbesök och mer medicinering) men tydligen kan njurbäckeninflammationen komma väldigt fort och det vill jag ju definitivt inte få. Så det är väl lika bra att få det överstökat. Speciellt när jag snart ska åka utomlands. Kan jag få bli frisk snart från alla konstiga åkommor? Jag börjar faktiskt bli ganska less.

Kvinnor Pinkar Också Revir


Jag tycker om att analysera människor som interagerar med varandra. Oftast brukar det dock sluta med att jag sitter och analyserar mig själv och försöker komma underfund med varför jag känner och reagerar på ett visst sätt i en given situation. För ett par dagar sedan hade jag en väldigt intressant diskussion med en väninna. Vi kunde fastslå att det inte bara är männen som pinkar sina revir utan vi kvinnor pinkar minst lika mycket. Exempelvis när man träffar sin respektives före dettingar. För det mesta är ju saken överspelad för flera år sedan och det finns ju egentligen ingen anledning att inte vara hövlig. Men någonstans finns det där naturliga nästan djuriska fiendeskapet mot andra kvinnor som en gång pinkat på samma revir.

Både medvetet och omedvetet vill man på något vis förmedla att det inte längre är hennes revir även om hon någon gång trampat runt på samma mark. Vad gör man? Ja, inte drar man ner byxorna och bokstavligen kissar på sin pojkvän men oftast markerar man med sitt kroppsspråk, antingen lagom diskret men ändå så att det märks eller så är man pinsamt övertydlig och skämmer ut sig själv totalt. Jag har inte riktigt kommit på vad jag själv gör. För det mesta brukar jag hålla inre dialoger med mig själv i ett försök att tysta alla miljoner frågor som poppar upp i skallen. Den där mänskliga nyfikenheten kan vara oerhört irriterande ibland. Och den kvinnliga nyfikenheten är nog den allra värsta.



 

Min Lilla Hörna


 

Detta kallar jag för fredagsmys.

 

What Doesn't Kill You



Jag kan få nyfikna och tämligen harmlösa frågor på min blogg om en del saker jag nämner utan att vara särskilt preciserande eller ingående. Och det är ett medvetet val. Allt jag skriver är genomtänkt även om det kanske inte alltid verkar så. Tyvärr kan jag inte stilla den nyfikenheten som väcks kring en del inlägg därför att jag inte vill gå in på i detaljer. Det jag kan säga är att jag och många av mina vänner (liksom merparten av alla kvinnor i samhället) har gått igenom svåra saker i livet. Ibland livshotande och definitivt livsavgörande.

Jag har lärt mig att göra något bra av det svåra, att bli starkare och försöka använda mina livserfarenheter till att hjälpa andra att känna samma styrka. Men det finns en tid och plats när man kan dela med sig och en del saker kan jag ta upp på min blogg och andra saker försöker jag undvika att nämna så gott det går. Men det är ändå ens motgångar som format mig till personen jag är idag. Jag kan inte bortse från vissa händelser och situationer som jag tagit mig igenom. Jag kan inte ljuga om vem jag är, men jag kan låta bli att gå in på detaljer.

Vad jag däremot verkligen vill förmedla till er kan summeras i det välkända uttrycket never judge a book by it's cover. Bara för att man helst av allt möter världen med ett stort leende betyder det inte alltid att livet varit särskilt lätt. Vad du ser är inte alltid vad du får. Det är förvånansvärt mycket man kan dölja för omvärlden om man bara drar på smilbanden och låtsas som att det regnar. Fast ju längre tid som passerar desto mindre bryr man sig om vad alla andra tycker och tänker. Verkligheten kan vara tuff, men då får man bara se till att bli tuffare.

Laddar Inför Morgondagen


Om jag inte blir inringd till jobbet imorgon ska jag sätta mig och renskriva anteckningar från två seminarier som jag inte hunnit göra. Det gäller att få ordning på min polisrättspärm eftersom den ska med till Thailand om lite mindre än två veckor. Mina anteckningar, lagboken och kursböcker kommer få bli handbagage för jag skulle verkligen dö om min incheckade väska kom bort på vägen. Hur den nu skulle kunna göra det på ett direktflyg från Landvetter till Phuket. Nåja. Jag vill inte ta några som helst risker. Om sex veckor har jag tenta och tro mig när jag säger det, sex veckor kommer gå hur fort som helst. Så även om jag kommer njuta av värme och semester lär jag ändå ligga på stranden (under ett parasoll) och vara en flitig student. Min uppsats kommer nog få vänta en liten stund till. Jag har brainstormat en hel del och har för tillfället döpt uppsatsen till Polisens arbete mot cybervåldet. Men det är alltså bara en working title.


 

Älskade, hatade lagbok.

 

 

Moraliskt Stöd


Idag har jag varit på Uppsala Tingsrätt från klockan nio på morgonen till halv fyra på eftermiddagen som moraliskt stöd. Att bara finnas där för någon utan att vara påträngande är förbaskat viktigt i en relation. Inte bara vänner emellan utan i alla relationer. Tog en paus i min roll som juridikstudent och klev ur min vardag för att under en dag göra det man ska för en vän - att ställa upp. Det kändes så självklart. Men det var jobbigt. Det var så klart inte jobbigt att vara där utan det som gjorde ont var att se någon man bryr sig om gå igenom tuffa saker. Och mitt i allt började mina egna tankar att snurra, gamla obehagliga minnen väcktes till liv och jag insåg vilken tur jag haft i livet.

Jag är så tacksam för alla mina vänner som ställde upp för mig när det behövdes. Som lät mig sova på deras soffa  när jag inte hade någonstans att ta vägen och skyddade mig när jag kände mig som mest utsatt och sårbar. Det var fem år sedan jag gick igenom mitt lilla helvete men jag tog mig ur det till slut. Nu är jag starkare än någonsin. Tänk vad man kan förändras på fem år. Jag är glad över den personen jag är just här och nu. Jag är lättad över att jag träffat Jan som älskar mig och behandlar mig som jag förtjänar att bli behandlad. Nu har jag funnit det jag drömt om hela livet. All skit man upplevt skulle jag gå igenom hundra gånger om ifall det i slutändan skulle leda mig till Jan.

Ibland behöver man få sig ett ordentligt wake up call för att verkligen inse vad som är viktigt i livet. Att vara egoist och rå om sitt eget hem först och främst. Det är ren och skär självbevarelsedrift. Fullt naturligt och ingenting man ska skämmas över. Jag är tillräckligt gammal för att kunna sålla bort folk som jag inte tycker ska finnas i min närhet. Som på ett eller annat sätt bara skulle skapa olycka för mig själv och dom jag håller av. Det är inte värt att släppa in tveksamma individer i mitt liv. Jag har blivit en bra människokännare genom åren. Självklart kan man fortfarande ha sina tvivel på en del personer man möter men i det stora hela kan jag lukta mig till en trubbelmakare. Och hade det inte varit för Våldtäktsmannen, Knarkaren, Alkoholisten och Psykopaten skulle jag inte haft den förmågan. Inget ont som inte för något gott med sig.





En Aning Ledsamt


Jag sa upp mitt medlemskap på Sats idag. Tränar januari ut men sedan är det över. I fyra år har jag tränat på Sats och det känns faktiskt en aning ledsamt att inte göra det längre. Men jag har redan börjat leta efter en värdig ersättare och jag tror faktiskt att jag hittat en stark kandidat. Det var till och med en instruktör på Sats idag som tipsade om det. Jan har också pratat om det gym jag har i åtanke. Onyx heter det och verkar ha i stort sett alla pass som jag är intresserad av samt väldigt fina lokaler, bra öppettider och två (eller var det kanske tre) anläggningar runt om i Borås. Öppet alla dagar om året och helt okej priser. 290 kr/månaden för studenter. Jag har betalat 345 kr/månaden i Uppsala.

Såg även att Onyx har något som kallas för tisdagsklubben på Café Viskan där man kan träffa lite nytt folk över en bit mat och dryck för en billig peng. Eftersom jag inte känner en kotte i Borås kommer jag nog kasta mig över alla möjligheter till sociala aktiviteter. Missförstå mig inte nu. Jag umgås mer än gärna med min kära pojkvän, cambo och blivande sambo, men man måste ju faktiskt skaffa sig någon typ utav eget umgänge när man flyttar till en helt ny stad. Kan ju inte sitta inne och uggla med min uppsats varje vaken minut. Ser fram emot att börja från scratch. Skönt att vara anonym och kunna dra sig undan om och när man vill. Värre blir det väl om man känner suget efter en tjejkväll och inte har några brudar att umgås med.


 

Vad Jag Älskar Med Hösten


Jag kom på vad jag älskar med hösten. Höstkläder. Snygga kappor, jackor, kavajer och så klart även höst och vinterstövlar. Personligen är jag inte överförtjust i färgexplosioner utan föredrar det mer jordnära. Färger såsom grått, svart, vitt, brunt och beige kan man bära den här årstiden utan att bli anklagad för att ha tråkig och fantasilös klädsmak. Jag gillar när modet är tidlöst, stilrent och klassiskt. Och jag avskyr trender. Man ska välja ett mode som man trivs med och är bekväm i. Punkt slut.


 

Dagens outfit.

 

 

Och min älskade jacka som jag inlett en romans med.

 

Jag borde göra ren min spegel. Den ser ju för bedrövlig ut.

Blood Diamond


Jag hade lite svårt att somna igår och efter att ha legat klarvaken en halvtimme fick jag en idé. Gick och hämtade allt material inför nästa veckas seminarie i miljöstraffrätt som inkluderade bland annat ett förundersökningsprotokoll samt två rättsfall. Sen började jag plöja igenom allt. När jag skulle börja läsa det första rättsfallet kände jag hur tunga mina ögonlock hade blivit. Det fungerade! Vilket bra sömnpiller. Som ni kanske förstår så är mitt intresset för miljörätten inte så starkt. Men bra attt det kom till användning. Nu måste jag bara ta mig igenom resten under dagen. Jippiedoo.

Fick sova riktigt bra och länge. Hade en actionfylld natt där jag tydligen var en amerikansk soldat som var delaktig i topphemliga projekt någonstans i Afrikas djungel. Tror bestämt att blodsdiamanter var inblandade på något vänster. När vi skulle ta oss till helikopterplatsen upptäckte jag vilken fantastisk sprinter jag var. Fullkomligen flög fram genom den nästintill oigenomträngliga vegetationen. I full stridsmundering och med en M16 i handen. Det var en spännande natt. Nu ska jag hoppa in i duschen och göra mig klar för en heldag på juridiska biblioteket. Inte fullt så spännande.


 

 

Han Får Mig Att Skratta


 

Jan gör en Horton-hälsning och jag kan inte låta bli att skratta.

 

Tack baby för att du finns.

 

(Ni som sett filmen om elefanten Horton borde vara bekanta med hälsningen.)

Minst En Rolig Sak Varje Dag


Jag börjar bli trött på mig själv nu. Att beklaga sig i ett eller ett par inlägg är en sak men att göra det hela jävla tiden är ganska tröttsamt. Angelica Jansson har en väldigt klok text på sin blogg. Konsten att göra minst en rolig sak varje dag. Jag ska ha det i åtanke från och med nu. Att göra något roligt varje dag. Jag är less på att må dåligt, less på att tycka synd om mig själv, less på att känna mig så negativ varje gång jag kommer hem. Nu får jag aktivt börja jobba på att få tillbaka lite livsglädje. För jag har ju så förbaskat mycket att vara glad och tacksam över.



Tiden Flyger Iväg


Jag är faktiskt riktigt glad att det ösregnar och blåser ute. Det förstärker den lyckokänsla jag får när jag tänker på att jag och Jan ska åka till Thailand om två veckor. Jösses, vad tiden flyger iväg. Hänger inte riktigt med. Ska bli så skönt att byta miljö och bara komma bort. Kommer få göra restuppgifter och kompletteringar när jag kommer hem till Sverige men så får det bli. Jag måste komma iväg. Det är en nödvändig resa för mitt eget välmående. Jag försöker jobba en hel del med mig själv och tänka på att sätta hälsan först men det har varit svårt med alla måsten som hänger över en.

Nu börjar jag äntligen känna och förstå att alla åtaganden förr eller senare går käpprätt åt helvete om jag inte tar hand om mig själv först. Jag kan inte jobba, plugga eller träna om jag inte får bukt med min migrän och jag får inte bukt med den om jag pressar mig själv för hårt. Samtidigt är jag fortfarande skeptisk över att det bara är stressen som är boven i det hela. Känns mest som att jag acceptera den förklaringen bara för att det är mest logiskt. Orsaken till ett trasigt huvud kan vara klurig att hitta. En läkares utlåtande är ju bara en teori. Jag är nog skadad av min utbildning. Ifrågasätter. Överanalyserar. Kritiserar. Ibland måste jag kanske bara låta tiden gå och hoppas på förbättring.


Sjunde Avsnittet - Pilates

 

 

Veckans avsnitt av Lust, Svett & Tårar.

Ett Efterlängtat Möte


Efter sju timmars bussresa var jag i Uppsala runt halv två. Jag parkerade mig inne på stationen och beställde en fet latte. Klockan två hade jag ett efterlängtat möte med Fia som är en fenomenalt duktig och vettig glamourmodell. Ta er en titt på hennes portfolio: www.fiaerixon.se. Vi hade en hel del spännande saker att diskutera. Skulle lätt suttit i flera timmar till men det fick bli en annan gång. Jag hade bråttom hem för att träna och plugga. Då jag spenderat större delen av helgen i ryggläge (på grund av migränen) så har jag förlorat många värdefulla dagars plugg. Ska jag vara ärlig så var jag sjukt deprimerad när jag klev av bussen. Som vanligt efter att ha lämnat Jan i Borås men lite extra mycket denna gång. Nu känns det dock så mycket bättre. Jag körde ett styrkepass, bastade och tog en lång avsvalkande dusch på gymmet. Det fick fart på mina endorfiner.  Träningen kickade tydligen igång extrabatterierna för jag satt hela kvällen med morgondagens seminarieuppgift och lyckades nästan bli klar med hela skiten. Lämnade lite grann tills imorgon när jag kände att jag började få huvudvärk.

Apropå värk så har jag påbörjat den nya medicineringen. Jag är en sådan där person som alltid läser papperet med alla biverkningar och information när man inte ska använda läkemedlet. Självklart upptäckte jag saker som jag började oroa mig för. Förutom att jag redan har lågt blodtryck och att medicinen påverkar mitt hjärta så att det slår ännu långsammare och sänker mitt blodtryck ytterligare fick jag en orosrynka i pannan när jag såg att läkemedlet inte ska användas om man har eller haft astma. Men visst måste väl min läkare tagit med det i beräkningen när han skrev ut receptet till mig? Han såg väl i min journal att jag har astma och tar medicin för det? Eller? Ska nog ta och ringa farbror doktorn imorgon. Men först ska jag göra något annat dumt som säkerligen bara kommer oroa mig mer. Jag ska googla.


 

Lite härliga kvällsstudier - mina vackra sönderflärpade böcker.

 

 

Back To Reality


Så sitter jag på bussen till Uppsala. Det blev några riktigt jobbiga dagar i Borås. Jobbiga på grund av mina två anfall. Torsdag och lördag fick jag migrän. Det har verkligen eskalerat. Nu ska jag tillbaka till verkligheten och håller tummarna att attackerna inte fortsätter. Ibland undrar jag om det hade varit bättre ifall jag inte gått till läkaren. Då hade jag i vart fall fortfarande levt i förnekelse. Nu när någon annan säger att jag är stressad känns det som om jag blir stressad över det. Och tänk om det inte stämmer? Tänk om jag egentligen inte alls är stressad? Att mina besvär beror på något helt annat. Men jag kan inte förstå vad. Önskar nästan att jag kunde känna mig lika stressad som folk säger till mig att jag är. För hur ska jag annars kunna jobba med mig själv?

Nåja. Det är väl bara att ta dagen som den kommer. Ska försöka anamma den där rycka-på-axlarna-attityden som jag ser att en del kids har. Fast ändå ha kvar lite ansvarskänsla så klart. För jag är ju vanligtvis en ansvarstagande person och jag kan ju inte göra en total personlighetsförändring. Måste bara jobba lite mer på att ändra mitt tänk. Egentligen vill jag inte förvandlas till en gnällig bitterkärring som klagar på allt och alla som stressar mig men risken finns ju att man kommer uppfattas som det. Tur att man har valfriheten att välja när och om man ska umgås med folk. Ska nog dra mig tillbaka i mitt lilla skal de återstående veckorna av oktober. Om två veckor åker jag och Jan till Thailand. Gud, vad vi båda två behöver komma bort. Längtar....





Bild från min och Jans humoristiska plåtning med fotograf Pelle Larsson.

Här gestaltas Att kasta pärlor åt svin - lägg märke till min fenomenala inlevelse.

This Is New


Vi hade lite att ta igen från igår eftersom jag blev sjuk igen. En hel kväll som gick till spillo kändes det som. Var rätt deprimerad över att jag haft så mycket strul med migränen trots att jag varit hos Jan. Dåligt samvete fick jag också eftersom jag var tvungen att försöka sova bort huvudvärken, men jag hade någon hos mig som hela tiden pratade lite vett med mig. Han fick mig att slappna av och släppa det dåliga samvetet. Fast det kom tillbaka idag. Imorse när jag vaknade kände jag mig dock som en helt ny människa. Ingen huvudvärk. Vi bestämde oss för att åka till Gällstad där det finns en hel drös med coola outlet butiker. Lager 157 ska ha fina grejer till riktigt hyfsade priser. Så vi satte oss i bilen klockan tio och körde ungefär en timme för att komma till affärerna.

Jag hittade en dödligt snygg jacka som jag gjorde misstaget att prova. Blev kär på direkten. Stod och dividerade med mig själv en bra stund. Vinterjacka har jag ju redan från förrförra året, men den här skönheten hade ju det där lilla extra. Nej, jag borde inte stå och fundera över att köpa saker jag inte ska köpa. Jag borde verkligen inte. Men det var ju ett helt otroligt billigt pris för en sådan snygg sak. Och Vila. Jag älskar Vila. Sen fanns det bara en enda kvar i min storlek. Men jag kunde inte. Eller? Sen kom Jan och såg jackan. Och han blev lika såld. Vi hade egentligen tänkt åka ut och hitta en vintermössa till mig men det blev inte någon mössa. Istället fick jag den snyggaste jackan jag någonsin haft. Tack älskling, för att du gjorde min dag till något alldeles extra.


 

Står och åmar mig framför spegeln hemma i Borås

 

 

I absolutely love it!

Kick Ass


 

Okej, hon kanske inte är lika bra med vapen. Och hon kanske inte slåss lika bra.

Hon kanske till och med går runt med ett peace-märke på armen. But she kicks ass in front of the camera..

Without further ado I give you GI Angi!!!

(Batteries sold separately)

 

Fotograf Jan Monsen

Modell & Makeupartist Angelica Jansson

 

Klicka HÄR för att se hela sessionen.

I'm In Love With A Fairytale


Min lördagskväll blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Fick ytterligare ett migränanfall och synen blev kaputt ännu en gång. Istället för filmkväll blev det till att lägga sig i soffan med släckta ljus. Jan tittade till mig då och då. Tror det var andra eller kanske tredje gången som han kom ner för att se efter hur jag mådde som han hade retuscherat en fantastiskt fin bild till mig. Jag såg delar av den för min syn hade fortfarande inte fått tillbaka full fokus, men nu har det äntligen gått över. Det första jag gjorde när jag vaknade var att springa upp på övervåningen och be honom visa mig bilden igen. Är så nöjd och glad att jag vill göra en liten glädjedans men jag avstår på grund av migränen. Man ska inte utmana ödet bara för att det för stunden blivit bra.

Får ta nya tag imorgon med både studier, filmkväll och lite annat smått och gott som måste göras. Ganska mycket smått och gott. Hatar att bli så handikappad. Att spilla tid på att må dåligt. Men skit samma. Nu är det som det är och jag får väl ha tålamod i alla fall några veckor så medicinen hinner kicka in. Om den fungerar. Märker jag ingen förändring efter Thailand får jag ta och göra ett nytt besök till läkar Apu (ja, min läkare både pratar och påminner om indiern i Simpsons).


 


Fotograf Jan Monsen

Makeupartist Tallee Savage

Rökassistent Frank Hansen

 

 

Ser ni vilka coola alvöron jag fått? Awesome!

A dream come true.

Vilken Befrielse


Vilken befrielse det var att vakna upp utan huvudvärk imorse. Den släppte igår runt femtiden. Jag var hyfsat sänkt hela kvällen efter den pärsen. Har aldrig riktigt tänkt på hur slut man kan bli efter ett dygns konstant smärta. Huvudet är en knepig historia. Det är lite lättare att ha ont i ett ben eller (som jag senare på kvällen fick) ont i en tå eftersom smärtan är lättare att koppla bort, men så fort den letar sig in innanför pannbenet är man körd. Men nu ska vi inte älta i det. Jag är frisk, utvilad och redo för en härlig lördag i Borås.


Höjden Av Klantighet


Nu ska jag dela med mig av en hemlighet som jag faktiskt inte talat om för er. Jag är fruktansvärt klantig. Jan vet vad jag pratar om. Vanligtvis händer inga allvarliga grejer. Kanske att jag råkar vara lite för yvig i mina gester eller att jag av klumpighet stöter till något eller ramlar över saker. Men höjden av klantighet som involverade blodspilla skedde för bara en liten stund sedan. Jag skulle ta mig från soffan till badrummet och bara för att jag inte tänkte på var jag satte fötterna skar jag upp min stackars tå. Den bultar och blöder inte så lite. Letar som en galning efter plåster i lägenheten vilket inte är så lätt när man försöker undvika att droppa ner golvet med blod. Det går inte så bra.

Jag har både ringt och messat Jan, men det är inte så lätt att få tag i honom. Han är på whiskeyprovning och middag med några kollegor och har troligtvis av artighetsskäl stängt av ljudet på mobilen. Inte kunde väl han veta att hans klantiga flickvän skulle försöka skära av sig tån ikväll. För tillfället har jag foten i högläge och virat papper om tån. Nu är det inte så att Jan har en massa vassa föremål utspridda på golvet. Jag råkade bara kliva på en plastgrej till hans dator. Den gick inte sönder eller så. Det är bara min lilltå som har fått sig ett riktigt rejält papercut. Fast i detta fall plasticcut. Nej, nu ska jag nog försöka spola lite kallvatten på stackaren. Jag har hört att det hjälper.

Ingen Bra Dag


Att vakna mitt i natten av att huvudet håller på att sprängas är ingen bra start. Stapplade nerför trappan i mörkret för att leta efter mina mediciner. Slängde i mig två tabletter och kröp ner i sängen igen. Halv tio vaknade jag upp men smärtan har fortfarande inte släppt taget om mig. Jag vet inte riktigt när den kommer göra det. Ibland undrar jag om huvudvärken försöker säga mig någonting förutom det uppenbara - att jag är sönderstressad. I vanliga fall skulle jag ju få panik över att missa en dags plugg men nu tänker jag att det inte är något att hetsa upp sig över. Eller rättare sagt, det får inte vara något att bli stressad över.

Jag kan inte plugga idag för jag behöver vila och försöka bli av med smärtan. Får ta igen det en annan dag när jag mår bra. Sen blir det säkert bättre när den nya medicinen kickat igång. Jag är övertygad om att all min stress kommer försvinna i början på nästa år. När jag flyttat till Borås och landat i vardagen tillsammans med Jan. Men det är några månader kvar tills dess och under tiden måste jag försöka kämpa för att återfå och behålla lugnet. Ska försöka tänka på vad som är bäst för mig i olika situationer och undvika så långt det bara går att hamna i onödigt stressiga situationer.

Personligen tycker jag det känns svagt och fånigt att erkänna att stress är orsaken till mina migränanfall. Det är ju en sak ifall jag själv hade kommit på det och verkligen känt mig stressad. Nu var det en läkare som sa att mina symptom med största sannolikhet var stressrelaterade. Jag har lite svårt att ta saker till mig när det är andra som säger att något är fel. Och lägg till det faktum att jag så länge det bara går gärna undviker allt som har med sjukhus att göra. Hade det inte varit för Jan skulle jag nog aldrig sökt läkarhjälp.

Nej, nu ska jag fortsätta stirra upp i taket och bara vara.


Sjätte Avsnittet - Zumba





För er som inte sett zumba-avsnittet eller som vill se det igen och igen och igen.

Skrattvarning!

Jag Har Ju En Blogg


Zzzzz.... Åh, hallå där! Nej, jag har inte glömt bort att jag har en blogg. Jag hade bara lite andra prioriteringar igår när jag kom till Borås. Nämligen Jan. Jan. Jan och Jan. Vi pussades och kramades, åt en god middag, myste framför tv:n och njöt av varandras sällskap. Sen jobbade han ett par timmar med att retuschera några bilder och jag låg i soffan och bara njöt av att vara i samma rum som honom. Kan sitta och titta på honom i timmar. Så facinerande... snygg är han. Men nu är det vardag igen och jag ska återgå till mina studier. Tänkte dock försöka mig på konsten att ta rätt buss in till stan för att möta upp Jan på lunch. Det kan ju bli intressant. Nej, dags för en dusch. Hörs lite senare. Tjingeling.


I'm Going Home


 

Snart dags att bege sig ner på stan.

 

Vi ses i Borås!

Home Is Where Your Heart Is


Bussen till Borås avgår imorgon kl. 06.30. Den sju timmar långa bussresan ska jag utnyttja till att ta igen lite sömn. Väskorna är packade och biljetten utskriven. Jag har nog aldrig varit i så stort behov av att komma bort som jag är just nu. Att få komma hem. Behöver verkligen ladda batterierna och fokusera på mitt eget psykiska välmående. Som det är nu känner jag inte riktigt igen mig själv. Den där zombiekänslan jag hade i helgen har inte riktigt släppt taget om mig. Det har ju förvisso sina förklaringar då jag är inne i en period som gör mig väldigt sårbar. Fem heldagar i Borås tillsammans med Jan ska nog få mig på fötter igen.

 

Jag älskar dig

Finbesök Från Enköping


 

Butikschefen svängde förbi på en kaffe och tog med sig den här sötsaken

 

 

Vilken liten goding!

Detta Gör Mig Glad


 

Jag är så förbaskat redo! Hahahaha ;)

Den Farligaste Stressen


Den farligaste stressen måste väl ändå vara när man inte känner att man är stressad och får fysiska besvär i form utav migrän och spänningshuvudvärk. Jag var hos läkaren idag och fick min dom. Jag är tydligen stressad och stressen ger mig spänningshuvudvärk som i sin tur ger mig migränanfall och i kombination med nikotinabstinens blir det en obehaglig häxblandning som försätter mig ur spel. Nu har jag fått en spännande medicin som ska göra mig lugn och minska stressen. Det lilla kruxet är dock att det egentligen är en blodtryckssänkande medicin och för mig som redan har väldigt lågt blodtryck (vilket egentligen är ganska motsägelsefullt då jag tydligen är superstressad) så kan det innebära att jag kan drabbas av yrsel. Jag måste vara uppmärksam på eventuella biverkningar men jag tar hellre lite yrsel framför migrän. Sen tyckte läkaren även att jag skulle ta kontakt med en sjukgymnast som kan lära mig avslappningsövningar. Vi får väl se hur det blir med den saken. När ska jag ha tid att träffa en sjukgymnast?

Känns i alla fall skönt att jag fick snabb hjälp. Det tar väl någon vecka eller så innan jag märker resultat men förhoppningsvis ska jag bli lugn som en filbunke eller åtminstone lura kroppen att jag är det. Det är mycket som händer och kommer hända i mitt liv. Väldigt många tankar som virvlar runt i min redan så röriga skalle. Även fast allt som händer egentligen är positiva saker så framkallar det ändå viss stress. Helt uppenbart. Men får jag bukt med mina anfall så kommer nog allt lägga sig till rätta. Rolig läkare jag fick träffa idag förresten. Han frågade om jag gått och blivit religiös när jag sa att jag slutat röka och dricka alkohol. Nej för tusan, svarade jag. Den var ny. Vanligtvis tror folk att jag är gravid.

Suck


God morgon. Eller något. Sov riktigt uselt igår på grund av den jävla fullmånen som lyste upp hela mitt sovrum. Och nej, jag har ingen rullgardin. Jag har köpt en som står och väntar på att sättas upp men det har liksom aldrig blivit av. Och nu ska jag ju snart flytta så ser väl egentligen ingen mening med att sätta upp den. Så egentligen får jag väl skylla mig själv för att jag sov dåligt inatt. Jag hade förvisso ingen koll på att det skulle vara fullmåne. Enligt kalendern så skulle det inte ske förrän på onsdag och kanske såg jag fel men visst tusan var den riktigt rejält rund och lyste förbaskat starkt. Resultatet blev hur som helst att jag fick 4,5 timmes sömn vilket bådar rätt illa för en fullspäckad dag. Den naturliga frågan man ställer sig är vad jag gör uppe klockan sex på morgonen och bloggar. Kanske för att jag vaknade vid halv sex och kunde för allt i världen inte somna om. Ska ändå ner i källaren och tvätta vid sju. Ikväll kommer jag troligtvis stupa i säng.

Non Stop


Jag har haft att göra hela dagen. Verkligen non stop. Pluggat så mycket att jag till slut fick yrsel. Hann träffa Mooremodellen vid lunchtid och sedan hästade jag på till klockan sex för att därefter springa till Unico för att träffa Helena. Så mysigt att kunna koppla av lite och prata massa tjejsnack. Fick nästan tårar i ögonen när hon berättade hur hennes kille friade till henne under deras Greklandsemester. Japp, jag är en obotlig romantiker. Är så glad för deras skull. Nu har jag hunnit landa. Kom hem för inte så länge sedan.

Det är oerhört tröttsamt att vara nere på stan till sen kväll även om man avslutar dagen med en lugn kvällsfika. För tillfället känns det som om all energi sugits ur mig. Jag hoppas på en god natts sömn för imorgon blir det en tokhektisk dag. Nej, nu får det vara färdigbloggat för idag. Jag försökte lägga upp zumba-avsnittet på bloggen men det gick tyvärr inte. Vet inte om det är fel på hemsidan eller min dator. Eller kanske både och men om det är någon som vill se det så kan ni försöka klicka HÄR. Tack och hej.


 

Tröööööööööööött.....

Väntar På Zumba


Jag har sett zumbaavsnitten en gång förut när vi deltagare var på 24UNT:s kontor och fick oss en liten förhandsvisning. Det jag minns var att jag skrattade så att jag kiknade. Vad är bättre än att börja veckan med ett gott skratt? Så jag sitter här hemma och väntar tills klockan slagit tio då det ska sändas. Sen blir det juridiska biblioteket för hela slanten. Ska försöka lägga ut avsnittet på min blogg senare ikväll. Det kanske är några fler därhemma som sitter och väntar på det nya avsnittet av Lust, Svett & Tårar. Då kan ni fördriva tiden genom att läsa min träningsdagbok på programmets hemsida. Klicka HÄR.

Ett litet utdrag från dagboken:

Veckans utmaning

Jag tänkte inte missa veckans utmaning för det var något jag sett fram emot att få träna lika mycket som thaiboxning. Det spelade ingen roll ifall jag såg ut som en lönnfet michelingubbe i ansiktet med rinnande ögon och snorig näsa. Jag skulle infinna mig på zumban till varje pris. Under den aktuella dagen såg jag till att ladda upp med diverse förkylnings- och allergimediciner. Om det var förväntan eller medicinerna som gjorde susen har jag ingen aning om men jag klarade av zumban galant. Jag har aldrig skrattat så mycket i hela mitt liv under ett träningspass som jag gjorde då. Fick tårar i ögonen, så roligt hade jag. Vek mig nästan dubbel av skratt. Mårten, Janne och Joel var helt fenomenala. Jag var tvungen att titta bort för att kunna fokusera på min egen träning. Icke att förglömma, jag skrattade med dom och inte åt dom. För mig var det inga problem att hänga med i svängarna, men jag har ju testat på zumba många gånger förut. Sen har jag dansat sen barnsben så det var inte särskilt svårt att haka på. Jag och Ylva fullkomligen strålade av lycka när vi dansade till de härliga rytmerna. Självklart bjöd grabbarna på ett och annat leende, men de hade en aningen mer koncentrerad uppsyn.



 

God morgon och vilken härlig morgon!

 

Två dagar kvar till Borås och kärleken!

 

Wiiiiiie!

En Aning Väck


Jag har varit ganska väck hela helgen. Alltså väck för omvärlden. Ett tag började jag nästan misstänka agorafobi för jag fick tokångest av blotta tanken på att gå och lämna tillbaka en hyrfilm. Vem får ångest över det liksom? Ska bli skönt att få åka härifrån. Både från Uppsala och från Sverige. Misstänker att jag behöver det. Tre dagar kvar till Borås och drygt tre veckor kvar till Thailand. Känns fortfarande ibland som om jag bara står och trampar vatten. Jag kommer inte finnas kvar här om några månader. Alltså i denna stad. Jag tror att hela mitt väsen vill ha flytten avklarad på en gång. Gärna imorgon. När jag vill något väldigt mycket så är tålamod verkligen inte min starka sida. Och skulle någon ens försöka säga att den som väntar på något gott... Vederbörande kan förvänta sig en smäll. Lite löst. På kinden.

Tycker inte om denna väntan. Det känns som om livet står stilla. Mitt liv och min framtid finns inte längre i Uppsala. Jag håller på att avsluta ett kapitel och äntligen bli vuxen. Jag vet vart jag vill och jag vill komma dit utan dröjsmål. Och nu pratar jag inte om karriären. Finns säkert folk som tycker jag är lite tokig som bryter upp och flyttar till andra sidan Sverige under sista året på juristutbildningen. Men min examensuppsats kan jag skriva i Borås likaväl som i Uppsala. Kan lova er att ni hade flyttat till andra sidan jordklotet om ni hade träffat någon som Jan. Självklart har jag drömmar, mål och ambitioner vad gäller yrkeslivet men ibland kommer saker och ting i en annan ordning. Så länge jag har något att sträva efter kommer jag må bra. Det är när det känns som om man inte vet vart i livet man är på väg som allt kan kännas rätt värdelöst. Och den känslan har jag inte haft på över 14 år.


 

Sigge är nog världens mest älskade katt. Han och jag har haft en väldigt bra helg.

 

 

 

Bara Några Knop


Jag har städat lägenheten, slängt sopor och handlat mat. Det är vad jag har gjort denna sköna söndag och för en gång skull känns det som om jag haft en perfekt ledig dag. Imorgon börjar en ny vecka som för min del kommer vara ganska kort. Har en heldag på biblioteket imorgon med avbrott för att äta lunch med Mooremodellen och senare på eftermiddagen möta Helena för en fika. På tisdag har jag läkarbesök och seminarie samt besök av Nathalie runt tretiden. På onsdag morgon åker jag till Borås och blir borta resten av veckan. Träningskläder ska packas och jag hoppas på ett inte alltför regnigt väder under min vistelse i min framtida bostadsort. Och apropå träning. Imorgon är det ett nytt avsnitt av Lust, Svett Och tårar. Ett av de roligaste avsnitten... ZUMBA! Det får ni inte missa.

Kalla Mig Galen


Och kanske en smula tokig men jag längtar faktiskt till julen. Inte till kylan men allt det mysiga runt omkring. Julpynt, stämning, julbak och julmat. I år kommer jag ha min allra sista julfest i Uppsala. Jag har bestämt mig för att kombinera årets julfest med en avskedsfest eftersom jag redan i januari flyttar till Borås. Först hade jag tänkt hyra ut min lägenhet i andra hand men har efter noga överväganden bestämt mig för att säga upp kontraktet. No turning back. Den 10 december har jag bjudit hem vänner, nära och kära till lite mysiga festligheter. Jag har även anordnat en så kallad budgivning, vilket innebär att gästerna får buda på saker de ser i lägenheten som dom vill ha. Lägger ingen annan över budet så får dom föremålet. Det som ska bort är till exempel köksmöbler, vardagsrumsbort, tvbänk, bokhyllor, speglar, byrå, mattor och lite annat smått och gott.

Men det som jag ser fram emot allra mest är att få fira jul med Jan. Han är inte så julig av sig, men å andra sidan är jag tillräckligt jultokig så det räcker och blir över. Därmed inte sagt att jag alltid måste ha en vit och kall jul. I år firar vi jul i Sverige men nästa år (om det går bra för mina kära svärföräldrar) hade vi tänkt fira jul på Cypern. Det viktigaste med julen är ju ändå att få vara med sin familj. Dom personer man älskar allra mest. Så länge man slipper hysteri och julklappsångest. Det är roligt att ge bort om man hittar något bra och jag älskar att slå in i fina paket, men jag skulle lika gärna kunna hoppa över paketen helt och hållet. Jag hoppas på en lugn jul i år. Många förknippar julhelgen med stress och press, vilket jag absolut kan förstå. Känner man att det negativa tar över helt och hållet kan man lika gärna skita i allt.


 

Åtalad För Våldtäkt Mot Barn


Jag har sedan i augusti följt ett häktningsärende och har precis fått veta att åtal nu äntligen väckts. Den åtalade är en 34-årig Gävlebo som på diverse internetsajter kallat sig för "a well known swedish photographer". Han åtalas nu för fyra fall av våldtäkt mot barn och över 20 fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering. På måndag ska jag ringa till tingsrätten för att få veta rättegångsdatum samt begära ut förundersökningsprotokollet. Som ni kanske förstår så tycker jag detta är mycket intressant att följa med tanke på vad jag för tillfället läser på juristutbildningen. Sen har jag även ett visst egenintresse då jag faktiskt vet vem den åtalade personen är. Jag och många andra från modell och fotografvärlden har förfasats och blivit chockade många gånger om när detta uppdagades.

Och kvällens juridiklektion handlar om offentlighet och sekretess vid förundersökning - the short version. Du har alltså rätt att ta del av en allmän handling. För att en handling ska klassas som allmän uppställs det vissa krav. Den ska vara förvarad och inkommen eller upprättad hos myndighet. Handlingen anses som upprättad när det ärende till vilket den hänför sig till har slutbehandlats hos myndigheten. En förundersökning ses alltså inte som upprättad då den ej färdigbehandlats. Åklagaren ska (förhoppningsvis) genom en förundersökning få tillräcklig med underlag för att kunna väcka åtal. När åklagaren fattat ett beslut i åtalsfrågan  är förundersökningen avslutad och betraktas således som en allmän handling (förutsatt att de tidigare nämnda kraven är uppfyllda).

Vissa uppgifter i en allmän handling kan dock anses omfattas av sekretess. Om en sekretessbelagd uppgift finns i en allmän handling finns ett förbud att röja uppgiften men fortfarande en skyldighet att lämna ut handlingen. Detta kan göras genom att exempelvis stryka den sekretessbelagda uppgiften. En myndighet kan alltså inte vägra lämna ut hela handlingen med hänvisning till sekretess utan de måste göra en prövning för varje uppgift. Har ni lite att göra kan ni få ett par rättsfall som behandlar förundersökningssekretessen - RÅ 1987 not 274 och RÅ 1987 not 273. Jag har uppenbarligen haft ganska lite att göra denna kväll eftersom jag fortfarande är kvar i kommande veckas seminarieuppgift där en person ville begära ut vad som tillkommit förundersökningen under pågående utredning.

Tack och god kväll.

 

Information Overload


Halva lördagen har redan passerat och jag har inte fått gjort ett jävla dugg som är värt att nämna. Och med det menar jag sådant som bidrar till en viss tillfredställande livskvalité. Det jag har gjort på min lediga dag är att inte vara ledig. Jag har pluggat från sju imorse och jag kan egentligen inte komma på varför. Så party är jag. Ska bara göra klart den sista uppgiften och sedan måste jag försöka koppla bort hjärnan från allt som har med förundersökning och tvångsmedelsanvändning att göra. Att plugga för mycket kan ju inte vara nyttigt. Skallen börjar redan bli igentäppt. Information overload som man brukar säga. Okej. Sista rycket. Peace out.


 

Jag är ledsen mina vänner...

 

 

Men roligare än så här blir det inte.....

 

 

Who Run The World


 

Girls

 

 

Tjejbilden är väl ändå snäppet coolare va?

 

*blink*

 

For The Record


Jag fick förresten svar från Rikspolisstyrelsens prenumerationsansvarige:

Hej Susanne,

Så tokigt det kan bli. Jag skickar en ny tidning till dig och önskar trevlig läsning.

Med vänlig hälsning


XXXXXX XXXX

Det var väldigt snällt. Och för er som inte är insatta i saken så hade jag alltså skickat följande mail till RPS:

Hej XXXXXX,

Jag kommer med måhända en lite udda förfrågan...

Saken är den att jag skrev till dig förut och bad om att få bli prenumerant på Svensk Polis. Jag har varit bortrest under veckan och när jag kom hem så hade jag fått tidningen samt inbetalningskort i brevlådan. Jag upptäckte dock till min förskräckelse att en av mina katter hade urinerat på min post - vilket innebar att tidningen blev helt förstörd...

Min fråga till dig är ifall du skulle kunna tänka dig skicka en ny tidning till mig? Jag har betalat fakturan idag och pengarna ska vara inne imorgon.

Med vänlig hälsning

Big Girls Don't Cry


Jag har sannerligen varit en duktig flicka idag. Satt på bibblan från halv tio till fyra och tog en lunch däremellan. Hann göra klart nästa veckas seminarie samt renskriva hälften av det senaste seminariet. Övervägde att fortsätta när jag kom hem, men att sitta hemma och plugga en fredagkväll är ju bara tragiskt. Känner mig konstigt ensam ikväll. Men jag ska inte gråta. För jag har ingenting att vara ledsen över. Det är nog bara de där jävla hormonerna som spökar. Alltid samma visa varenda månad. Gjorde det jag brukar göra när jag känner mig nere - hyrde en film. En riktig B-dansfilm. Sånt gör mig på bra humör.

"Robert är en ung kille från södra Bronx som drömmer om att slå igenom som rappare. Drömmen grusas då han råkar i bråk med ett gäng och blir skjuten. Han flyr till Puerto rico där hans pappa och halvbror bor. Där upptäcker han den spännande nya musiken Reggaeton, som är en blandning av hip-hop, reggae och latinorytmer. Han får hjälp av danstjejen C.C. och tillsammans tränar de för att uppträda på den stora Puerto Rico-festivalen i New York."


Ensam Liten Flicka


Jösses, vad jag pluggat flitigt idag. Jag är inte klar, men varför göra allt på en gång när man kan göra resten imorgon? Insåg att jag måste ta mig ut från lägenheten. Blir knäpp av att bara sitta inne och deppa. Så imorgon ska jag ta mig ner till juridiska biblioteket utan dator och köra på hela dagen. Om jag inte har sådan tur att jobbet ringer imorgon och vill att jag ska komma in och jobba. Kommer eventuellt kosta på mig en god lunch eller en kaffe på stan om det blir en pluggdag. Det är jag värd. Och förhoppningsvis får jag i alla fall lite jobb i helgen så dagarna går fortare. På onsdag åker jag till Borås igen. Måste nämligen låna Jans laptop ifall jag ska kunna skriva uppsatsen. Men när jag ändå är däruppe ska jag passa på att pussa lite på honom också. Ganska mycket faktiskt.

 

Får mycket kärlek från kissemissen.

 

Angående Facebookstatus


Jag läste en intressant statusuppdatering idag på Facebook:

"Nu är det så att jag är snart XX år vilket betyder att en del i bekantskapen skaffat barn. Jättekul att det blivit ert största intresse i livet. Det betyder dock inte att resterande facebookvänner tycker det är kul med bilder på barn och barnrelaterade statusar. Lite kräkvarning börjar det bli."

Det väckte en hel del tankar och åsikterna haglade. Jag tycker inte alls det är konstigt att en del vill utfärda kräkvarningar på vissa människors status och inlägg. Det faller sig helt naturligt att om man inte själv har barn eller funderar på barn eller inte ens är i närheten av att yngla av sig så har man inget som helst intresse av att gå med i sekten. Jag har inte så stort intresse av andras barn om det inte är någon nära vän som man träffar väldigt ofta. Då kan det så klart vara kul att se hur ungen växer. Men utöver det skiter jag faktiskt i allt vad barn heter. Åtminstone för tillfället. Om ett par år tillhör säkert jag den där skaran som folk spyr på för att jag lägger ut bilder på min perfekta unge, men det är smällar man får ta. Och eftersom jag vet att jag är på väg åt det hållet så stör det mig inte så mycket när folk lägger ut bilder på vad Obygdsjuristen brukar kalla för onda små dvärgar.

Så vad finns det för andra statusuppdateringar som irriterar skiten ur folk? En stark andra placering torde vara gulliga kärleksförklaringar till sin partner. Även där kan man ha viss förståelse. Särskilt om man själv inte är så där äckligt puttinuttig. Eftersom jag själv är en romantisk liten skit som äntligen kan visa för hela världen vad jag känner och inte behöver smyga med mina känslor så gör jag det. Och inte bara på Facebook. Jag bloggar om det. Konstant. Vet ni varför jag gör det? För att jag är kär och för att jag känner för det. Jag har inga problem att visa hur lycklig jag är. Inte för att gnugga det i folks ansikten utan för att jag bara vill. När jag bor 50 mil från min kärlek så finns det ett behov i mig att uttrycka mina känslor för honom, vilket sker genom både bloggen och Facebook.

En tredje irriterande uppdatering är (för somliga) de som handlar om träning. Hur mycket man tränat, vad man tränat och hur länge. Jag kan inte tala för alla när jag skriver detta men för mig handlar det om att få känna att man åstadkommit något bra. Att skriva vad man gjort är som att se det svart på vitt. Som här om dagen när jag uppdaterade min status att jag varit rökfri en månad. När folk ger tummen upp eller skriver små peppande kommentarer ger det mig styrka att fortsätta kämpa. Facebook har gett mig så mycket stöd i många svåra och tuffa situationer. Och det har handlat om både träning och kärlek. Vad som händer ute i Facebookvärlden är att det blir en hel del personlighetskrockar. Många är väldigt privata av sig (men samtidigt väldigt nyfikna på andra och kan inte låta bli Facebook), en del skulle aldrig någonsin skriva något personligt eller känslomässigt i sin status, somliga för regelrätta bråk med andra personer helt offentligt och så vidare.

Det finns en hel uppsjö med olika personligheter som alla nyttjar rätten att få publicera sina åsikter och tankar ut i det fria. Jag tycker vi ska sluta klaga på allt folk skriver som kan verka ointressant och istället vara förbaskat tacksamma att vi kan skriva i stort sett vad som helst utan censur. Ska man fortsätta leva sitt liv på Facebook så är det bara att gilla läget. Man får ta det onda med det goda. Men om man verkligen stör sig så till den milda grad får man helt sonika sålla lite i bekantskapskretsen. Och nu med alla förvirrande funktioner som finns hittar man säkert en inställning så man slipper alla uppdateringar från de vänner som råkat bli föräldrar, eller dom som tränar mycket eller de som är hopplöst förälskade.

 

Här ligger vi och myser och kollar Facebook.

Favorit I Repris


 

BTS-bild från Smålandsträffen - Yoda är den häftigaste!

 

Ser verkligen fram emot att få fota resten av bilderna i mitt lilla Star Wars-projekt.


Nästa gång förvandlas jag till Princess Leia och Jan får gestalta Darth Vader.

Kommer bli så coolt!


Någon gång nästa år får ni säkert se hela bildserien.


Jan har ju en heeeel del retuscharbete....

It's A Hard Knock Life


Jag har väl inte fått lika mycket gjort på pluggfronten som jag trodde men däremot har jag styrt upp lite andra saker. Som till exempel läkartid för migränen. Det var tydligen extremt lång väntetid så systern satte upp mig på en akuttid. När man hör ordet akut så tänker i alla fall jag senast imorgon, men då det tycks vara extra hård belastning så innebär en akuttid tisdag nästa vecka. Bättre det än att få vänta i flera veckor. Missar tyvärr mötet med gruppen som vi skulle ha på tisdag, men jag ska förhoppningsvis i alla fall hinna till seminariet. Morgondagen bjuder inte på så många överraskningar. Plugga inför nästa seminarie och träna på gymmet. Har mycket styrka att ta igen. Ska försöka minska ner lite på de högintensiva passen ifall det skulle kunna hjälpa mot min migrän. Jag är inte en yoga eller pilatesperson, men jag kanske kan hitta någon annan träningssform som är lite lugnare. I alla fall för stunden.



 

Min lilla studiehörna

 

 

Och katten som föredrar att vila på/leka med mina anteckningar.....

Det Bjuder Jag På


Jag har precis skickat iväg det konstigaste mailet jag någonsin skrivit. Prenumerationsansvariga på Rikspolisstyrelsen får sig väl ett gott skratt men det bjuder jag på.

Hej XXXXXX,

Jag kommer måhända med en lite udda förfrågan...

Saken är den att jag skrev till dig förut och bad om att få bli prenumerant på Svensk Polis. Jag har varit bortrest under veckan och när jag kom hem så hade jag fått tidningen samt inbetalningskort i brevlådan. Jag upptäckte dock till min förskräckelse att en av mina katter hade urinerat på min post - vilket innebar att tidningen blev helt förstörd...

Min fråga till dig är ifall du skulle kunna tänka dig skicka en ny tidning till mig? Jag har betalat fakturan idag och pengarna ska vara inne imorgon.

Med vänlig hälsning,




Fotografen Blir Modell


Och så bjuds det på en humorsession på MB som jag, Jan, Pelle och Frank fotade på Smålandsträffen i Mariannelund. Temat är idiomatiska uttryck och vi försöker gestalta några välkända. Jag har alltid velat göra en sensuell parsession tillsammans med Jan. Nu fick jag väl delvis min vilja igenom. Han ställde upp som modell men om det var sensuellt vette tusan. Roligt som attan var det hur som helst och jag hade väldigt svårt att hålla mig för skratt. Att spela en förbannad fru som precis kommit hem från jobbet och upptäcker vad maken har pysslat med hela dagen är väl inte direkt den framtid som jag ser framför oss. Men det är roligt att få skådespela lite framför kameran. Att leka rabiat var faktiskt riktigt skoj. Klicka HÄR och gissa vilka fem idiomatiska uttryck vi har fotat. Även icke-medlemmar kan se dessa bilder så det är bara att klicka på. Men man måste vara inloggad för att rösta. Är ni sugna på att gissa kan ni skriva här på bloggen istället under "kommentarer" och märka bilderna från 1-5 och sedan er gissning.

Mooremodellen Goes PinUp




Nu finns ytterligare en pinup-session av Jan Monsen ute på MB.
Denna gång med min underbara vän Malin Väisänen aka Mooremodellen.

Det var första gången (men definitivt inte den sista) som hon fotade pinup
och om jag får säga det själv är hon som klippt och skuren för den genren.

Hon gick verkligen in i rollen som geek/skolflicka
med en look som inte kan beskrivas som annat än sexigt charmigt.


Klicka HÄR för att se alla bilderna (tror att även icke-medlemmar kan se dessa).

En Liten Varning


Om jag inte skulle blogga på ett tag så beror det troligtvis på att min dator dött. Den har varit på väg länge nu och ikväll började den ge ifrån sig ett oroväckande rasslande. Batteriet är dött för länge sedan och någon sa att ett nytt batteri skulle kosta mer än vad hela datorn var värd. Skärmen slocknar i tid och otid och ibland ger min dator ifrån sig ett långt tjut trots att ljudet är avstängt. Jag har försäkring på datorn men jag måste ha en reserv innan jag lämnar in denna på lagning eftersom i stort sett allt material såsom rättsfall och liknande hämtas direkt från internet.  Har inte råd att vara utan dator i mer än ett dygn på grund av studierna. Att skriva uppsatsen är det inte tal om ifall jag inte har en fungerande dator. Jan ska fixa så att jag kan låna hans laptop men den får jag inte förrän nästa vecka. Suck. Är det inte det ena så är det det andra.

Den Enda För Mig


 

Jag älskar dig.

Vi har så mycket underbart att se fram emot innan året är slut

och desto mer inför det nya året då vi äntligen blir sambos.

Jag har aldrig känt mig lyckligare.

Tack för att du finns, älskling.

Och för att du har det största hjärta jag någonsin sett.

Och för att du gett det till mig






Sjukare Av Att Sluta Röka


Idag fick jag nog. Det var femte gången jag fått migränanfall inom loppet av en månad. I vanliga fall brukar jag få migrän max en gång varannan månad och ibland inte ens det. Jag pallar inte mer nu. Hade det bara varit lite lättare huvudvärk skulle jag inte gnällt men eftersom jag brukar få synrubbningar blir jag verkligen helt handikappad. Jag har medicin som lindrar de värsta symptomen men det tar inte bort det helt. Är jag särskilt stressad brukar jag få migrän när jag slappnar av efter en intensiv period, men för tillfället är jag inte mer stressad än vanligt. Imorgon ska jag kontakta vårdcentralen och få en läkartid. Om det är någon vis läsare därute som har erfarenheter av något liknande får ni gärna dela med er. Eller om det skulle finnas någon läkare som av någon outgrundlig anledning läser min blogg får han eller hon gärna ge ett utlåtande.

Min fråga till läkaren blir ifall mina ökade anfall kan ha något samband med att jag slutat röka. De började ju öka i samband med att jag slutade. Kroppen är ju inställd på att få i sig visst nikotinintag och nu när jag inte får något alls kanske den protesterar. Och om så är fallet vad kan jag göra för att bli kvitt migränen. Tanken med att sluta röka var ju att bli hälsosammare och inte att bli sjukare som jag i nuläget faktiskt blivit. En annan sak jag tänkte rådfråga läkaren om är ifall mitt blodtryck kan ha någon relevans för attackerna. Jag vet att jag har ett förvånansvärt lågt blodtryck och nikotinet är ju blodtryckshöjande. Nu när jag slutat med allt som har med nikotin att göra kanske jag har ett alldeles för lågt blodtryck och att det kanske kan vara en bidragande orsak till min ökade migrän. Som ni märker har jag många frågor men inga svar och jag hoppas att läkaren kan hjälpa mig.

Femte Avsnittet - Crossfit

 

 

Ni har väl inte missat det nya avsnittet av Lust, Svett & Tårar?

Denna vecka får ni en inblick i hur vi tränar med vår PT.

 

Vet inte om det är min dator som är seg eller om det är fel på hemsidan

men om det inte går att se avsnittet på bloggen kan ni testa att klicka HÄR.

Fröken Less


Jag vet inte om det är en kombination av förkylning, saknaden efter Jan och den där tiden i månaden men jag är verkligen inte någon solstråle idag. Helst av allt skulle jag vilja kasta mina böcker all världens väg och be Sigge (katten) pissa på lagboken. Är så less på allt. Jan gör så gott han kan för att peppa mig när jag tjurar som ett litet barn. I would be a lost case without him. Han är så där lugn och logisk - egenskaper som jag totalt saknar när jag mår som en näve skit. I vanliga fall hade jag tagit en cigg och mått bättre. Tankarna på nikotin finns ju fortfarande kvar. But it's just a quick fix. Jag måste lära mig hantera stress på annat sätt. Imorgon har jag för övrigt varit rökfri i en månad.


 

Behöver dig för att fungera normalt - saknar dig. Älskar dig.

 

 

Roligare än så här blir det inte idag

 

Smålandsträffen - Hösten 2011


Det var på våren 2011 som jag träffade Jan för första gången på en fototräff i Småland. Faktiskt så var den träffen min allra första träff. På träffarna samlas alla möjliga härliga (och en del udda) människor från MB. Jag minns att det var så roligt att äntligen få träffa alla personligen. En del fotografer hade jag redan jobbat med men man lärde snabbt känna nya. För att inte tala om alla fenomenalt duktiga makeupartister. Den här gången var det min tredje fototräff och andra besöket i Småland. Vädret var fantastiskt. Riktig sommarvärme. Alla mygg som letade sig in under min medeltidsklänning och bet mig fördärvad fick mig att nästan tro på att sommaren var på väg tillbaka.

Jag hade inte så värst mycket plåtningar inbokade den här gången och det är så jag föredrar det. Tycker det är roligt att mingla och umgås även fast jag var tvungen att umgås några timmar med min feta bok om förundersökning. Men det var villkoret för att jag skulle kunna åka på träffen. Fick en del gjort i pluggbranschen fast självklart inte tillräckligt. Man får aldrig någonsin tillräckligt gjort när man läser juridik. Det finns alltid något mer man kan läsa, vrida och vända på. Kruxet är att försöka hitta en lagom nivå så man inte tröttar ut sig alldeles. Jag höll på att göra det ikväll när jag satt med uppgiften. Nu har jag ett rättsfall kvar att läsa som jag troligtvis tar imorgon innan mötet.

Här kommer lite härliga bilder från Smålandsträffen för er som inte sett dom på Facebook:



 

Sminkad inför alvplåtningen

 

Fotografen och alvprinsessan

 

 

Några ur gänget - modeller, fotografer, grafiker och makeupartister

 

 

Jag är så klart helt opartisk när jag säger att min älskling är en av de duktigaste

 

 

Här stajlas och sminkas det

 

 

På kvällen blev det kräftskiva med havskräftor, räkor, krabba och goda såser

 

 

Mitt söta lilla fyllesvin

 

 

Jag och Jan gjorde en humorplåtning baserat på idiomatiska uttryck


Här gestaltas "kasta pärlor åt svin".

 

Nästa träff blir nog inte förrän på våren 2012 - längtar redan.

 

 

Borta Bäst Och Hemma Skit


Jag kom precis hem från Borås. Vill inte vara här i jävla Uppsala. Känner mig lika låg som vanligt när jag tvingas möta vardagen utan Jan. Dessutom håller jag på att få en härlig höstförkylning. Egentligen är det inte läge att sitta och blogga. Måste packa upp alla väskor samt sätta mig ner i ganska många timmar och plugga inför morgondagens seminarie. Bara att bita i det sura äpplet. Jag har i alla fall haft en grymt rolig helg i Småland. Tusen tack till Boel och Jörgen som styrde upp en höstträff. Blev många fina bilder och fantastiskt roliga minnen. Bloggar mer om fototräffen senare ikväll när jag är färdigpluggad.

Nej, nu måste jag verkligen städa upp lite här hemma. Den där katten som jag tog hand om från det att han var 1,5 år blev definitivt inte pott-tränad av sin förra ägare. Han hade pissat ner mitt senaste nummer av tidningen Svensk Polis. Finns säkert somliga läsare därute som skrattar åt vad man skulle kunna tolka som ett ställningstagande till den svenska poliskåren. Nu måste jag maila till prenumerationsansvarig och be henne skicka ett nytt nummer. Jag har aldrig kunnat göra mig av med Sigge bara för att han har lite svårigheter med att hålla tätt för maken till underbar personlighet har jag aldrig träffat på hos något djur. Så det goda väger upp det onda.


 

Den här bilden är BARA på skoj.

Jan lekte och testade lite i Photoshop inför framtida retuschering.

Men visst blev jag sjukt snygg som Yoda? Hahahaha.

Sussi Goes Elfish


Så fick jag äntligen göra min efterlängtade alvplåtning. Bilderna blev helt fantastiska och jag är så glad att min underbara pojkvän fotograferade sessionen. Men en person som förtjänar oändligt mycket beröm är Tallee som sminkade mig sagolikt vacker. Jag kommer somna med ett stort leende på läpparna. Det är detta som är så fantastiskt med fotovärlden. Man kan bli precis vad och vem som helst i vilken värld som helst. Kommer aldrig någonsin tröttna på detta. Det färdiga resultatet kommer dock dröja då darling har hur mycket retuscharbete som helst att göra, främst från pinup-plåtningen. Men den som väntar på något gott.

 

Jag messar till Tallee som skulle komma till platsen vi fotade på att

vi nog var tvungna att byta location på grund av ett gäng galna kor som var lite för nyfikna...

 

 

Började få kramp av att hålla svärdet... därav min entusiastiska min...

 

 

The Force Is Strong


 

The Force is strong... but not that strong... "Jävla Volvo-helvete!"


Så fick jag äntligen göra min Yoda-tolkning.

Bilden är tagen på Smålandsträffen innan vi drog till studion.

Jag ÄLSKAR Star Wars - alltså de riktiga filmerna från 70-talet.


Tur att jag har världens bästa pojkvän som går med på mina konstiga fotoidéer.

Min profilbild

Sök i bloggen