Ber om ursäkt


Sorry people. Jag vet att jag lovade att publicera lite fler backstagebilder från min kamera, men jag har helt enkelt inte haft tid. Jobbat som en galning elva timmar och sedan hem och städa och packa. Drar till Umeå imorgon bitti. Ska jag vara helt ärlig har jag ingen aning om vad jag kastade ner i min resväska. Ska bli intressant att se. Men nu måste jag betala räkningar och annat skit. Jag lovar och svär att det kommer upp bilder från plåtningen imorgon. Då har jag ju sju timmars tåg och bussfärd att se fram emot så jag kommer blogga en hel del. Nattinatt.

Att bjuda på sig själv


Jag och Peppe poserade lite spontant framför den härligt limegröna Forden. Älskar verkligen den bilden. Så härlig och så rolig. Ibland får man bjuda lite på sig själv. Fick även alldeles nyss en bild från Peppe som jag bara måste visa. Det blev lite djungeltema med leopardmönstrade skor och den gröna fräscha bilen i bakgrunden. Så snyggt tillsammans. Lyckades verkligen få till passade bikinis och pumps utan att egentligen veta exakt vilka bilar vi skulle plåtas med. Åh, vad jag längtar tillbaka till bilarna! Får ju bara mersmak. Jag vill plåtas med fler bilar - stora, dyra och flådiga. Eller varför inte en riktigt fräsig motorcykel. Det vore något det!



[ Plåtning för Postermodels med L-events bilar ]



[ Att bjuda på sig själv ]

Backstage


Jag bjussar på två backstagebilder som Calle tog under dagens plåtning. När jag plåtades med Lambon fick jag helt plötsligt tokkramp i min vad på grund av mina skor. Calle var snabb på att dra fram kameran och dokumentera den härliga upplevelsen. Jag vet inte vad det är för fel på dom där skorna. Fick kramp när jag hade dom under fashionplåtningen för några veckor sedan. Det kan inte vara klackhöjden för de är inte högre än mina andra skor. Hur som haver, det gjorde förbaskat ont i alla fall. Den andra bilden är från när jag precis kommit in från en liten friskluftspaus - därav vinterjackan - och fick posera med en liten Porsche i leksaksmodell. Jag älskar backstagebilder! Imorgon ska jag lägga upp mina bilder som jag tog med min sketna digitalkamera.




[ Kramp gör ont ]



[ Liten leksaksbil vs. stor leksaksbil och en liten kines ]

Ett stycke Porsche


Vi satte många ruskigt bra bilder men det fanns en bild som Calle ville kasta sig över direkt och ikväll fick jag min allra första bild från dagens plåtning med L-eventbilarna. Jag är helt blown away. Har även fått resten av bilderna som än så länge är oretuscherade. Ska gå igenom dom så fort jag bloggat klart och välja ut några favoriter. Det kommer bli svårt. Faktiskt första gången jag jobbar med Calle men vi klickade direkt. Så förbaskat roligt att träffa härliga människor som brinner för samma intresse - modellplåtningar.




[ Fotograf: Calle S. Bil: Porsche 997 Turbo Gen II ]

Bland Porschar och Lamborghinis


Det är inte alla dagar man får gnugga rumpan mot bilar i miljonkronorsklassen. Porschar, Lamborghinis och Ferraris. Vilka skönheter! Jag är fortfarande i extas. Tack L-event, Calle och Peter för en av de häftigaste plåtningarna jag varit med om. Oförglömligt! Vill tillbaka till det där garaget och fortsätta smeka alla bilar. Kan ni ens föreställa er känslan att sitta bakom ratten på sådana dyrgripar? Och doften! Den där doften av skinnklädseln i en av Ferraribilarna gjorde mig alldeles tokig. Så gott. Motstod lusten att stänga in mig i bilen och bara ligga och sniffa skinndoft. När Niclas drog igång Lamborghinin var det som att befinna sig ute på flygfältet och stå bredvid ett plan som startar. Satan i gatan vilket ljud!

För tillfället är jag helt slut och ganska trött efter dagens vansinnigt roliga plåtning. Kommer behöva ett dygn att smälta allting innan jag bloggar vidare. Väntar spänt på bilder. Tog en hel del backstagebilder som kommer upp imorgon. Bara att hålla utkik. Tills dess - ha en riktigt skön helg. Jag ska fortsätta drömma om den där fantastiska Lamborghinin som fångade mitt hjärta.




[ Backstage med en Ford Focus RS ]

Invägning vecka 4


Invägning vecka 1: 50.2 kg

Invägning vecka 2: 50.5 kg

Invägning vecka 3: 51.3 kg (helvetesveckan)

Invägning vecka 4: 50.0 kg

Viktminskning sen förra veckan: 1.3 kg


Jag är vansinnigt nöjd över att jag väger en jämn siffra. Nu börjar jag sannerligen komma i form. Den totala viktminskningen sedan starten i maj är 11 kg. Fyra kg kvar och sedan har jag äntligen nått mitt mål. Jag siktar på att bli av med allt innan nyår för att sedan kunna göra ett nytt nyårslöfte. Nej, nu har jag inte tid att sitta framför datorn längre. Jag ska ta nio-tåget till Stockholm. Dags för plåtning!


Mat för en champion


PT School of Satan - the Sequel, det är vad man skulle kunna kalla dagens träningspass med Arbetskollegan. Jag har aldrig tränat så bra och så hårt på flera år. Så underbart skönt. Nu har jag precis kommit hem från affären. Ikväll behöver jag fylla på med ordentliga kolhydrater. Det blir grillad fläskkotlett, pommes frites, svampkompott, brysselkål och vitlökssmör. Min kropp fullkomligen törstar efter kolhydrater. Jag skulle kunna äta fem miljarder hamburgermenyer och ändå inte svälla upp ett hekto - så mycket tränade vi idag. Och sen är det ju fredag och då får man goffa i sig smarriga saker. Det är detta som är hela grejen med träning. Jag kan äta vad fanken jag vill utan att gå upp ett gram därför att jag gör av med så mycket kalorier genom min träning.

Det blir inte mycket till nervarvning för mig ikväll. Direkt efter att jag bloggat klart måste jag slänga in en maskin med tvätt. Tragiskt nog har jag inga rena underkläder kvar för jag har jobbat så mycket att jag inte haft tid att tvätta. Det var väl ärligt och härligt sagt av mig? Nu håller jag tummarna att mina grannar har ett socialare liv än mig och alltså inte befinner sig nere i tvättstugan och ockuperar maskinerna. Det kan väl inte vara en jävel som tvättar på en fredagkväll. Och skulle det vara någon jävel förutom jag själv blir jag faktiskt upprörd. Så fort jag slängt i smutstvätten är det dags att slänga in mig själv i duschen. Får inte glömma bort att stretcha. Sen har nog älsklingen kommit hit för lite fredagsmys och då blir det en festmåltid utan dess like. Vitlökssmööööööör! Så förbaskat gott!




[ Mat för en champion ]

Another busy day


God morgon kära läsare. Jag ska snart bege mig ut i höstrusket. Det är tredje dagen jag börjar klockan sju på morgonen och nu känns det faktiskt inte så svårt att kliva upp när klockan ringer. Ja, ni hörde rätt. Sussilull sover tills väckarklockan ringer. Häpnadsväckande. Det har aldrig hänt förut. Typ. Brukar ju förlita mig på min inbyggda klocka som får mig att kliva upp runt fem-sex på morgonen. Blev först orolig att jag inte längre är morgonpigg men när jag väl är uppe och tänker på dagens första kopp kaffe blir jag pigg som en mört. Lite pigghet finns kvar i alla fall.

Idag är en sån där fullspäckad dag. Jobbar till två och sen blir det straight to the gajm (läs gym). Behöver tajta upp det allra sista. Imorgon har jag en viktig plåtning i Stockholm och hela kvällen måste gå åt till lättare kroppsrenovering. Med det menar jag hårtvätt, föning och plattning. Naglarna måste fixas, ben och andra diverse områden rakas och slutligen måste jag få min korta men förhoppningsvis effektiva skönhetssömn. Ska jag gå efter morgondagens agenda är jag först ut att plåtas med en Lamborghini - hur häftigt är inte det? Hoppas den finns inne bara. Jag kan egentligen nada om bilar men skönhet förstår jag mig på.

Nej, off to work! Trevlig helg och allt det där. För visst är det fredag idag?


Kick ass


Jag har precis sett filmen The Social Network som handlar om hur Facebook grundades. Asgrym film med ruskigt bra skådisar och kvicka dialoger. Kan verkligen rekommendera. Och särskilt till alla Facebooknördar. Kul att få en inblick i hur det hela kunde bli så stort. Nu känns det genast mycket bättre att erkänna hur beroende man är av Facebook.

Innan filmen började fick jag ett plötsligt infall att köpa nya löparskor. Som jag nämnt tidigare har jag haft känningar av benhinneinflammation och jag var tvungen att lägga av med löpträningen innan jag ens börjat. Taskiga skor är en av anledningarna till att jag fick ont i skenbenen. Nu när smärtan börjar lägga sig tänker jag inte göra om samma misstag och tvekade inte en sekund att lägga en liten förmögenhet på nya skor.

Köpte ett par svartrosa skor från Nike. Supersköna, vattentäta och perfekta till både löpträning inomhus, powerwalks och löpträning på asfalt eller grus. Jag borde köpt ordentliga skor för länge sedan men har antingen varit för lat eller för pank. Fattig stackars student. Men eftersom jag tränar cirka 4 gånger i veckan och inte vill bli skadad är ett par riktiga träningsskor en bra investering. Imorgon ska jag och Arbetskollegan köra ett hårt träningspass på Sats. Kick ass!

Såg att jag fått lite frågor på bloggen om vad jag jobbar med. Arbetar på en demensavdelning som timvikarie. Det är ett perfekt jobb när man pluggar. Jag gillar serviceinriktade jobb och att jobba inom vården passar mig som handen i handsken. Att hjälpa andra samtidigt som man varje dag får den sociala biten tillfredsställd då man hela tiden jobbar i grupp. Nästa år kommer jag dock inte kunna jobba lika mycket då jag förhoppningsvis läser mina sista terminer på juristutbildningen.

Slutligen vill jag bara passa på att säga hur roligt det är när ni ställer frågor och lämnar små kommentarer. Jag har många läsare men många föredrar att inte säga så mycket, så därför är det ibland lite extra roligt att man får lite feedback. Även fast jag varje dag skriver för 150 läsare så tänker jag inte riktigt på det. Men när jag får respons blir jag genast påmind om det. Tack för att ni följer med mig i mitt liv och min vardag.



[ Mina nya löparskor från Nike ]



[ Ute på en tidig morgonpromenad med de gamla skorna ]



[ Arbetskläder ]

Rise and shine


Jag passar på att skriva några rader innan jag kilar iväg till jobbet. Busy day. Imorse insåg jag att den där extra timmen vi kommer få i helgen är mycket välbehövd. Brukar sällan eller i princip aldrig ha problem att kliva upp på morgonen men när mörkret är så kompakt ute tycks min morgonpigghet svika mig. Lägg till det faktum att jag aldrig kan sova före tolv på kvällen och det blir genast mycket jobbigare. Det finns inget mer stressande än att ligga i sängen och känna att man måste somna ögonaböj eftersom man ska upp tidigt och jobba. Har nog aldrig blivit mer motarbetad av min egen kropp som i dessa situationer.

Nu sitter jag och längtar efter dagens första kopp kaffe. På jobbet brygger dom riktigt kaffe. Inte sånt där risigt blaskigt snabbkaffe som jag har hemma utan rejält svart kaffe. Kommer behhöva många sådana koppar idag om jag ska orka med dagen. Tur att jag jobbar kort tur idag. Sen blir det gymmet. Måste köra lite styrketräning och kondition igen. Och min träningsvärk blev inte alls värre. Jag tog nog inte i tillräckligt förra gången jag tränade. Sitter värken i mer än två dagar kan man vara nöjd med sin insats. Nu är den snarare på tillbakagång. Dåligt.





[ Sträcker ut kroppen - nu kör vi! ]

En satans träningsvärk


Jag har haft en satans träningsvärk hela dagen efter mitt och Arbetskollegans styrketräningspass igår. Fria vikter tränar verkligen kroppen hundra gånger bättre än vanliga maskiner. Sitter man i en maskin som till exempel tränar bröst är det väldigt lätt att slappna av i resten av kroppen. Men med fria vikter måste verkligen hela kroppen jobba. Jag är så tacksam för att Arbetskollegan introducerade mig för fria vikter. Det är nog vad jag verkligen behöver för att kunna bli av med de allra sista kilona och omvandla underhudsfettet till slimmade muskler. 4-5 kilo kvar tills jag nått mitt mål.

Den jobbigaste övningen var utfallsövningen där man skulle hålla en vikt över huvudet med raka armar samtidigt som man gjorde utfall i ultraslowmotion tvärs över rummet och tillbaka.
Jag hatar egentligen utfallsövningar men eftersom jag ogillar det så starkt så måste jag så klart tvinga mig själv att genomföra det. För utmaningen. Magen värker, låren bränner och biceps och axlar känns lagom mörbultade. Men det är en skön värk. Jag både lider och njuter av smärtan. Får se om jag tycker likadant imorgon. Min träningsvärk brukar vara värst två dagar efter.

Tyvärr blev det inget besök på Sats i eftermiddags eftersom jag jobbade två timmar extra. Från sju till fyra. Nu för tiden brukar jag aldrig ursäkta mig från träningen bara för att jag jobbat hela dagen - men idag var jag totalt slutkörd. Det är svårt att förklara men jag fullkomligen stapplade iväg till affären efter jobbet för att handla middag. Mina händer darrade oroväckande. Min träningsväska hade jag med mig eftersom jag hade förberett mig på att sluta klockan två och gå direkt till gymmet efter jobbet. Men ibland blir saker och ting inte alltid som man tänkt sig.

Imorgon ska jag göra ett nytt försök att gå och träna efter jobbet OM jag inte behöver jobba över. Men får vara snabb och effektiv. Jag ska vara nere på stan strax efter fem för att hämta ut biobiljetter till filmen The Social Network och sen har jag och P en mystorsdag. Hamburgare, bio, läsk och popcorn står på menyn. Ja - jag vet att det inte är helg men jag tar ut min helg i förskott. För på lördag blir det plåtning för Postermodels hela dagen och bara nyttig mat och på söndag ska jag jobba från åtta på morgonen till nio på kvällen. Jag har med andra ord ingen helg när alla ni andra har ledigt så jag tar ut min helg i förskott.



Jobba inte ihjäl dig


Jobba inte ihjäl dig - det är ett litet mantra jag har i huvudet. Men jag måste jobba månaden ut för att få saker och ting att gå ihop rent ekonomiskt. Som tur är har jag äntligen fått ordning på CSN så pengarna borde trilla in på kontot inom kort. Kan behövas nu när jag återigen ska lägga ut en tusenlapp på resan upp till Umeå. Jag åker upp på måndag igen. Ska bli vansinnigt spännande. Har dock lite ångest över att jag inte hunnit plugga så mycket som jag borde men jag vet att det kommer gå alla tiders ändå. I december har vi en hemtenta i rättsmedicin. Det är ingen juridisk tenta vi pratar om utan vi har cirkus en vecka på oss att skriva. När jag har hemtentamen på juristutbildningen har vi en deadline på lite drygt ett dygn. Där kan vi prata om ångest. 


All work and no play


Jag har fått jobb hela veckan ut förutom på lördag då jag ska till Stockholm för en plåtning. Det känns skönt att få lite mer klirr i kassan eftersom jag kommer vara i Umeå nästa vecka och missar många arbetstillfällen. Kommer bli mycket jobb varvat med träning och plugg veckorna framöver. Men imorgon kväll blir det mysmiddag med P och på torsdag kväll ska vi på bio och se The Social Network. Härligt att kunna unna sig lite vardagslyx.

PT School of Satan


Jag har precis kommit hem från 1,5 timmes styrketräning och kondition tillsammans med Arbetskollegan. Hon kör med PT och jag testade för första gången det styrketräningsprogram dom kör med. Jösses Amalia säger jag bara. Det bara bränner och svider överallt. Att träna styrka med fria vikter är tusen gånger jobbigare än vanliga hederliga maskiner. Sen kan inte jag låta bli att undra var Arbetskollegans PT lärt sig de där mördarövningarna. PT School of Satan misstänker jag.

Nu ska jag dammsuga och eftersvettas några minuter till. Sen blir det dusch och därefter ska jag bjuda Arbetskollegan på lunch. Idag blir det tom yum gong. GI-mat behöver inte vara tråkigt och smaklöst. Käkar man efter det thailändska köket kan man hitta riktigt många goda rätter som är helt i enlighet med GI. Moo manao, yam wonsen, tom kha gai osv. Det finns oändligt mycket att välja på. Skippar man bara det vita riset är det ingen fara på taket. Thaimat is da shit om man vill gå ner i vikt!

Nästa glamourplåtning


Jag och Göran har suttit och planerat lite inför vår nästa glamourplåtning i Uppsala. Det kommer bli så vansinnigt bra det här. Outstanding. Kommer förbereda mig mentalt på att plåta hela kvällen och natten om det så skulle behövas. Dricka litervis med kaffe och klunka i mig en och annan Red Bull. Inte en sekund får gå till spillo. 

Platsen vi ska vara på erbjuder så mycket att det blir en rolig utmaning att försöka hitta de bästa ställena.
Man vill ju inte missa något guldkorn. Jag tänker som sagt inte avslöja alltför mycket om plåtningen förrän bilderna är klara, men jag kan visa en bild på ett av plaggen jag ska ha på mig (se nedan). Det är en babydoll-outfit med gnistrande "diamanter". Romantisk, sensuell och passar alldeles utmärkt till platsen vi ska vara på. Den 20:e november kör vi igång med plåtningen.

Nej, nu ska det sovas! Vad sjutton gör ni uppe så här sent egentligen? Jag har ett fullspäckat schema imorgon. Har stämt träff med Arbetskollegan på Sats klockan 10.00. Vi ska träna styrketräning. Jag tror inte jag hunnit säga något men jag tycks ha åkt på någon form utav benhinneinflammation vilket gör att löpträning är uteslutet. Styrketräning och spinning går däremot bra eftersom det inte belastar skenbenet på samma sätt som löpning. Efter träning blir det plugg. Rättsmedicin och uppsatsskrivning. Och avslutningsvis kör jag ett litet arbetspass från tre till nio på kvällen. Med andra ord - jag behöver verkligen sova ordentligt. Nattinatt! Hörs imorgon.



Nöjd och glad


Vissa dagar kan man bara luta sig tillbaka och känna sig riktigt nöjd över livet. Jag fick besked imorse att min uppgift blivit godkänd och registrerad - den där juridiska kompletteringsgrejen jag svor så mycket över och som strulade till saker med CSN. Nu väntar jag bara på att få ett verifierande mail och sedan ska jag kasta mig på telefonluren och tjata på CSN. Tre veckors handläggningstid är ta mej tusan inte okej. Speciellt inte när man har alla uppgifter i ordning och man vet att det bara krävs ett litet tryck på en liten tangentknapp för att studiemedlet ska vara inne på kontot inom tre dagar.

 

En annan sak som jag myser lite över är att jag fick ett mail från en fotograf som tidigare i år hade erbjudit mig att vara med i en kalenderplåtning i fantasygenren. Har alltid velat testa på att jobba med en skicklig fotograf och en ruskigt duktig grafiker. Jag läste det första mailet i all hast men tyvärr under tiden då jag inte var särskilt aktiv alls på MB. När jag sedan kom på att jag missat att svara honom att jag absolut var intresserad av plåtningen hade tiden gått ut. Till min stora förtjusning fick jag idag ett nytt mail där han meddelade att det inte var försent utan att det troligtvis skulle bli en plåtning i slutet av november. Detta är en chans jag absolut inte vill missa. Så fort han återkommit med exakta datum ska jag se till att boka in det i kalendern.


Plåtning i Stockholm


På lördag är det dags för en mycket efterlängtad plåtning. Ska bli så sjukt spännande att plåtas med läckra bilar. Blir det en Porsche eller måhända en Ferrari? Det återstår att se. Jag fastnade dock för Audin. Skulle jag någon gång under min livstid ha råd att köpa en riktigt fräsig bil så blir det en Audi. Är ni intresserade av att se vilka bilar som kan bli aktuella till lördagens plåtning kan ni klicka här. 

När jag tänker efter har jag aldrig plåtats med en annat stort objekt med i bilden. Nu kommer det inte bara vara en själv man måste tänka på utan vad som ser snyggt ut tillsammans med en bil. Självklart har jag sett hundratals bilder på bilar med en tjusigt poserande modell, men vad som ser snyggt ut med en modell kanske inte ser lika klockrent ut med en annan. Men det ska nog gå bra. Det är ju själva utmaningen att testa på något nytt som är tjusningen med hela modellgrejen. Halv tio ska jag infinna mig på Stockholms central då jag och en annan modell blir hämtade och sen bär det av.  



[ Audi R8 ]

Härliga måndag


Nu är helgens dekadens förbi och det är dags att ta tag i allvaret igen. Chefen ringde imorse och till min stora lycka fick jag ett kvällspass. Jobbar 13-21. Woohoo! Har inte hunnit jobba mycket alls denna månad eftersom jag börjat med rättsmedicin. Satt och spånade på uppsatsämne igår och det lutar nog åt ett ganska obehagligt ämne, men desto större anledning att välja det.

Nej, nu blir det tandborstning och sedan ska jag och P ta en riktigt lång och härlig höstpromenad. Vädret är fantastiskt och det finns inget bättre sätt att starta dagen på än med en powerwalk.

Dagen efter


Sitter och tittar på Formel 1. Jösses, vad dom kraschar! Heja Hamilton! Är mycket nöjd över att jag bara är lite seg och inte har huvudvärk eller några andra symtom som man vanligtvis förknippar med alkohol. Den där ångesten man brukar ha dagen efter har inte heller kommit. Gött.

Det blir en lugn och skön söndag. Behöver inte åka till Uppsala riktigt än. Ska hem till P och mysa i eftermiddag. Ladda batterierna inför den kommande veckan. Om jag kan slippa förkylningen så blir det fullt ös nästan medvetslös vad gäller träning. Helvetesveckan är snart förbi och jag känner hur jag så sakteligen börjar återfå mitt lugn.

Butikschefens cocktailfest


För första gången på evigheter kommer jag må som en prinsessa när jag vaknar imorgon. Det blev en hel del stadiga drinkar men jämnt fördelat över hela kvällen samt en kaffe och många glas vatten. Måhända har eder kära skribent lärt sig att inte dricka som en 18-åring. Framsteg. För det är bara att inse - ungdomens outtröttlighet vad gäller supandet kommer aldrig någonsin igen.

Ikväll var faktiskt första gången jag avundats en småbarnsförälder. De kan alltid ursäkta sig och gå hem tidigare än alla andra genom att säga att dom måste hem till bebisen. Missförstå mig inte nu - jag hade en asgrym kväll men idag var den värsta dagen på helvetesveckan och hela min kropp skrek efter sömn. Men jag lyckades motarbeta den genom att äta av den goda maten och ständigt fylla på mitt cocktailglas.




[ Alla gäster skulle pimpa sina cocktailglas ]



[ Makeupartisten lagar somtam ]



[ Butikschefen fixar moo manao ]



[ Sussilull testar bålen ]



[ Smarrigt värre ]



[ Skål då! ]



[ Så vackert mitt glas blev med ett paraply och lite jordgubbar ]



[ Finbild med alla girlsen ]



[ Fulbild med cocktailglasen ]



[ Och avslutningsvis kör lilla Lull lite Singstar och rockar fett ]

Enköping nästa


Ajöken, sa fröken. Nu drar jag till Enköping för lite partaj. Ska packa kylväskan full med snittar och bubbel och sen är jag redo för en timme i buss. Skandal att det inte finns tåg mellan Uppsala och Enköping. Nåja. Huvudsaken är väl att jag kommer fram. Trevlig helg på er! Återkommer imorgon med uppdatering och helgens födelsedagsfirande. Tjingeling.


Invägning vecka 3


Startvikt:
61 kg

Invägning vecka 1: 50.2 kg

Invägning vecka 2: 50.5 kg

Invägning vecka 3: 51.3 kg (helvetesveckan)

Viktuppgång: 1.1 kg

 

Jag startade morgonen med en powerwalk ute i kylan. Det var ungefär vad min kropp klarade av. Under helvetesveckan försöker jag röra på mig så mycket som möjligt för det brukar faktiskt lindra smärtan, men somliga dagar fungerar det inte. Imorse var en sådan dag. Men jag biter ihop och gör så gott jag kan. Om några dagar är det över och då kan jag återgå till allvaret. Plugga, träna och jobba. Och ge hundratio procent i allt. Jag längtar efter att få bli mitt vanliga positiva jag igen.

Viktuppgången ser jag inte som ett särskilt allvarligt bakslag. Jag vet ju som sagt vad det beror på. Orkar inte ens bli irriterad längre. Bara att vänta ut skiten. Ikväll ska jag dränka mina dystra tankar i bubbel. Det är Butikschefens cocktailfest och firandet av hennes födelsedag som ligger i fokus och ingenting annat. Gårdagens ilska känns ganska avsvalnad men kan när som helst bubbla upp igen. Det är nackdelen med detta tillstånd - att man blir så förbaskat oberäknelig. Så länge jag slipper träffa på korkade människor kan jag nog tygla mitt humör.




Dagens upptäckt


Jag upptäckte precis att Sats öppnar klockan åtta imorgon bitti. Perfekt. Ilska ska användas till någonting bra. Invägningen imorgon kommer redan gå åt helvete på grund av min vecka. Samma skit varje månad. Går upp exakt ett kilo varje gång. Och det är irriterande men oundvikligt. Även fast jag vet att det endast är temporärt blir jag ändå onödigt frustrerad. Bästa botemedlet mot frustration är träning. Springa några kilometer på löpbandet och sen lyfta lite skrot. Kommer känna mig som hulken imorgon! Grrrr!


Den rabiata honan


Peta på mig och du är dödens. Med den meningen skulle man kunna beskriva mitt nuvarande sinnestillstånd. Jag hatar dessa okontrollerbara fånigt kvinnliga känslor som härjar fritt. Vidriga äckliga hormondemoner som förstör min annars så muntra tillvaro. Jävla helvetes rövhålskänslor! Det var ju en bra dag på jobbet idag men jag var inte mig själv. Jag hade ju tänkt ställa mig och laga snittar efter jobbet till Butikschefens cocktailfest imorgon. Men det orkar jag inte göra. Man ska aldrig laga mat när man är förbannad. Matlagning vill jag bara förknippa med bra känslor. Lugna och harmoniska känslor. Inte som jag är just nu.

Men födelsedagsbarnet ska inte oroa sig. Imorgon när jag vaknar är sannolikheten stor att mitt raseri är som bortblåst och jag kommer att laga de där snittarna. Och jag kommer laga dom med kärlek och omsorg. Nej, nu ska jag poppa lite störande musik så grannarna tror att jag har världens fest fast jag i själva verket sitter framför datorn och kokar av helt obefogad ilska. Det var allt från den rabiata honan. På återseende.

Vad i helvete?!


Varför tycks mitt undermedvetna motarbeta mig hela tiden? Jag är inte någon hjärnskrynklare men det känns onekligen som att jag har issues som behöver redas ut. Fast sedan är jag inte mycket för att göra en höna av en fjäder heller. Helst av allt vill jag bara vissla och låtsas som att det regnar. Det är en bra metod att ta till när man är vaken men när man sover blir man helt försvarslös mot drömmarnas intåg.

Är det för mycket begärt med en ynka drömlös natt? Tydligen. Det känns som om jag blivit överkörd av tåget och på ett sätt har jag väl nästan blivit det. I drömmarnas värld känns allt verkligt och när man vaknar med ett ryck och minns allting känns det som att det verkligen inträffade. Jag befann mig verkligen på fel plats vid fel tillfälle. Det hela resulterade i att jag blev tagen som gisslan och fick lämna min familj, mina vänner och min pojkvän utan att berätta för dom vad som hänt. Jag var tvungen att ljuga ihop en historia som skulle förklara mitt plötsliga försvinnande. Konstigt nog fick jag ha mobilen kvar och kunde se att jag hade 30 missade samtal och ett fyrtiotal sms. På en dag. Jag blev tokstressad!

Jag är ingen drömtydare men jag skulle gärna vilja ha en förklaring till min actionfyllda dröm. Ska inte tråka ut er med detaljer men det var verkligen som att befinna sig i en riktigt dålig B-film med allt vad det innebär. Klyschiga repliker och en massa onödigt våld. Jag själv kaxade till mig rejält och flög på en av skurkarna. Bankade skiten ur honom med hans egen pistolkolv. Undertryckta aggressionsproblem? Nu är jag i alla fall helt mör i skallen. Jag sov verkligen inte gott inatt. Skönt att man ska jobba åtta timmar idag. Lovely.


Lördagens cocktailoutfit




[ Klänning från Asos och pumps från Haléns ]

En asiatisk afton


Benassi kom förbi vid sju och hade köpt med sig en hel drös med Singha. Ikväll körde vi asiatiskt all the way. Efter första portionen var jag redan mätt men jag tog en till för det var så förbaskat gott. Inte är det väl förmätet att tycka om sin egen mat? Hur som haver, nu är vi alla mätta och belåtna. Benassi kilade hemåt för en liten stund sedan och jag och P sitter och dåsar i soffan. Jag jobbar tolv till åtta imorgon men ska upp tidigt och uträtta lite ärenden som inte blev av idag. Det finns vissa saker jag måste fixa inför lördagens festligheter i Enköping. Men det väsentliga är redan klart.

Jag har världens snyggaste cocktailklänning och asläckra svarta pumps. Har dessvärre inte haft tid att gå in dom så funderar på att ta med mig ett par andra pumps ifall vi ska ut på krogen och svira. Det enda jag inte kan bestämma mig för är ifall jag ska locka håret eller inte. Vore ju roligt att göra något fräsigt med frisyren men vid avancerade hårstylingsprojekt krävs cirkus ett ton hårspray. Det värsta jag vet är att vakna dagen efter med ett klibbigt skatbo på skallen. Nåja. vi får se hur det blir. Rakt hår fungerar också.




[ Sesambiff med koriander och ett fat med vårrullar ]



[ Sweet chili sås och favoritsåsen prik nam pla ]



[ Yam wonsen ]



[ Lilla buffén ]


Min nya frisyr


Okej, frisyr var kanske att ta i men det känns i vart fall ganska nytt och annorlunda. Jag har en lugg som måste kammas och hållas på plats med diverse stylingprodukter eller sättas fast med hårnålar. För jag tänkte så klart inte på hur skönt det var när jag inte hade lugg och gick och tränade. Då var det bara att vira upp håret i en liten knut högt upp på huvudet. Men nu har jag en lugg som hänger och dinglar. Lite besvär är det dock värt. Jag gillar min lugg - helt klart!



[ Framifrån ]



[ Från sidan ]

Fler timmar tack


Tänk om det kunde finnas fler timmar på ett dygn. Då skulle jag kunna hinna med så mycket mer. Nu är jag fullbokad och upptagen med så mycket grejer att jag knappt ens vet vad det är för dag. Utan min hjärnprotes (kalender) vore jag helt förlorad. Det gäller att hålla huvudet kallt och inte drabbas av panik. En sak i taget. Min kalender och mina listor är min enda räddning. Jag skriver alltid listor på vad jag ska få gjort under dagen. Och att kunna bocka av en sådan lista är riktigt befriande.

Sov oroligt inatt. Någon form utav mardröm förstörde min sömn. Klev upp strax före sju, satte på datorn och svarade på lite mail. Jag måste tyvärr tacka nej till TFP-förfrågningar från fotografer. Det finns helt enkelt inte utrymme för det just nu. Mina dagar och helger är så fullspäckade att jag endast känner ork för att kanske överväga att tacka ja till betaljobb. Men inte ens det är säkert. Alla mina järn i elden trängs med varandra och skulle inte acceptera att lämna plats åt ytterligare ett projekt.


Missvisande


Urkburk. Lördagens invägning kommer vara så in i bomben missvisande - men den måste ändå göras. Gissa vad det är dags för nu då? Det där som vi kvinnor blev straffade med. Nåja. Bara att kämpa på ändå och skita i vågen. Får trösta mig med att det bara är en tillfällig uppsvällning. Muskler kan man bygga ändå. Nu är det färdigbloggat för ikväll. Sov så gott alla underbara!

Att pimpa ett cocktailglas


Ni hörde rätt. Och undrar säkert vad sjutton jag håller på med. Det är faktiskt inte mitt påhitt. Butikschefen fyller år på lördag och alla gäster har fått i uppdrag att ta med sig ett pimpat cocktailglas. Bäst pimpat glas vinner. Jag vet inte varifrån hon får sina konstiga idéer men jag har i alla fall designat ett mycket snyggt glas. Rosa blommor och rosa blingbling. Så klart. Jag kommer inte tala om var jag köpt grejerna för det kan hända att eventuella konkurrenter läser detta inlägg. Hehe. Men här kommer i alla fall resultatet av min pimpning:




[ Pink is da shit ]



[ Rosa blingbling ]



[ Glittriga små blommor ]



[ Redo för en Cosmopolitan ]



[ Taadaaah! ]


Yam wonsen


Jäklars vad jag spottar ur mig blogginlägg ikväll men jag känner att bloggkreativiteten ligger på topp. Igår lagade jag yam wonsen (thailändsk glasnudelsallad) till mig och P. För er som inte hängt med så länge kan jag säga att matlagning är det bästa jag vet. Att stå i köket och skapa ger mig en otrolig tillfredställelse. Jag blir hög av lycka när jag lagar mat till folk. Det spelar ingen roll om det är till mindre middagar, större fester, plockmat, buffé, snittar eller bara en vanlig vardagsmiddag - jag älskar ALL sorts matlagning!

Min yam wonsen blev en sådan succé igår att jag bestämt mig för att göra rätten till morgondagens middag med Benassi. Ska storhandla imorgon och sedan ställa mig i köket och göra vårrullar och förbereda de övriga rätterna. När jag lagar thai eller indonesisk mat kan jag sällan hålla mig till en rätt utan det blir minst tre. Torsdagsmenyn blir alltså: Yam wonsen, indonesisk sesambiff, thaivårrullar.

Jag är inte så bra på att skriva recept men jag försöker väl förklara hur man lagar yam wonsen. Har ni några frågor är det bara att skriva en liten kommentar. Man kan göra lite olika varianter beroende på vad man gillar. Själv så älskar jag fläskfärs och tigerräkor så jag kör både och. Man kan koka färsen och räkorna men jag gillar att fräsa ihop det med olja och hackad chili. Gör som ni vill bara det inte är rått. Det blir jättesmaskens! Och så givetvis sjukt mycket koriander till. Vad gäller glasnudlarna så brukar jag lägga dom i lite vatten först och därefter häller jag på kokande hett vatten. En del vill ha lite tuggmotstånd och en del föredrar mindre. Det är bara att smaka av tills du hittar det du vill ha och därefter häller du av nudlarna.



[ Bortse från fatet med avokado - det ska ej vara med i yam wonsen ]

Vårlök
Rödlök
Lime
Chili
Tomat
Glasnudlar
Fisksås
Fläskfärs
Tigerräkor
Koriander



[ När nudlarna är klara kan du blanda i alla ingredienser ]



[ Hacka koriander och ös på ]



[ Taaadaaah! Godare än på restaurang - jag lovar! ]

Lycka till!

Min första löprunda


Fast löprunda kanske är fel ord. Löpbandspass. Senaste gången jag stod på ett löpband vägde jag 11 kg mer och flåsade som en övergödd valross. Jag gav upp efter två minuter. Det gick superbra att springa idag! Körde på högre tempo än vad jag trodde jag skulle klara av första gången. Efter några kilometer började dock halsen värka. Eftersom jag har en förkylning på gång så bestämde jag mig för att sakta ner på tempot. Efter löpturen körde jag styrketräning. Det är inte lika påfrestande för halsen. Eller faktiskt inte ett dugg påfrestande. Trots träningsvärken hade jag inga problem att lyfta vikter. Tyngre vikter! Jag satt där och pumpade som ett djur och kände hur hela kroppen fick energi. Fy farao vad skönt det är att träna!

Kvällens träningsfjolla: Den där blonda killen som satt i benmaskinen och fixade håret istället för att träna. Hans supermoderna (eller inte) spikes fick ju inte ligga fel. Han satt alltså på fullaste allvar och drog fingrarna genom frisyren gång på gång och spanade in hur det såg ut i spegeln. Ibland undrar jag ifall karlarna tror att dom är helt själva på gymmet så som dom beter sig. Det är svårt att hålla sig för skratt. Antingen stönar dom som en ungtjur precis utsläppt på grönbete, eller så spänner dom musklerna och kollar in sig själva i spegeln eller så fixar dom frisyren. På Sats är faktiskt grabbarna fjolligare än tjejerna.

Crazy woman


Jag vet inte vad som tog åt mig. Kanske var det endorfinkicken efter träningen eller så har jag bara gått och blivit galen men idag gjorde jag något helcrazy. För att vara mig alltså. Jag har inte vågat göra något åt mitt hår men efter att ha sett en arbetskollegas nya frisyr på jobbet idag tänkte jag att det vore kul med något nytt. Så jag körde på en drop in. För ynka 60 kronor klippte dom en snedlugg! Har aldrig haft lugg i hela mitt liv - om man bortser från när jag var typ sju. Jag har ju bara låtit håret växa och inte vågat gå i närheten av en frisör. Förutom när håret ska toppas. Men nu bidde det en lugg. Nästa gång kanske jag vågar satsa på en helt ny frisyr, men jag kommer dock aldrig klippa av mitt långa älskade hår. Never ever.




[ Vad tycks? ]

Vilken underbar morgon


God morgon, världen! Jag har inte jobbat på evigheter på grund av allt plugg uppe i Umeå, men nu äntligen ska jag iväg på ett stadigt arbetspass. Halv åtta till fyra. Ska bli så skönt att få ägna sig åt lite fysiskt jobb. Jag känner mig ovanligt ärtig idag, trots att jag har en liten förkylning som så sakteligen smyger sig på. Men det är bara att snörvla i sig nässpray, puffmedicin och alvedon och sen är jag fit for fight.

Efter jobb blir det träning och sedan ska jag iväg och handla. Imorgon ska jag och P äta middag med Benassi. Jag tänkte bjuda på yam wonsen, indonesisk biff och thailändska vårrullar. Fint skare va! Och jag måste även ner på stan och fixa present till Butikschefen. Hon fyller ju år och har cocktailfest på lördag. Tydligen ska man pimpa ett eget cocktailglas och den som har snyggast pimpning vinner. Hahaha. Vad hon hittar på! Men jag har en idé om hur jag ska göra. Kommer bli grymt.

Satan i gatan


Satan i gatan vilken träningsvärk jag har idag och det är så himla skönt! Tanken var att köra ett pass i eftermiddag men jag avvaktar lite. Det är inte farligt att träna med träningvärk men jag känner bara att jag kan ta i mycket mer och få ut mer av träningen när jag inte har värk. Så idag har jag bara slöat inomhus. Lika bra det för vädret är sannerligen höstligt deprimerande med regn, blåst och kyla.

Imorgon ska jag köra igång en ny utmaning: det fruktade löpbandet. Länge har jag undvikit löpträningen men jag har ett mål med min träning och då måste jag lära mig springa fort. Jag må ha gått ner 11 kg fett men min kondition är dessvärre inte särskilt bra - i alla fall inte enligt mina mått. Det är en sak att klara en timme på spinningcykeln och en helt annan sak att springa en timme på löpbandet. Men en vacker dag ska jag klara av det också.




[ Myser i soffan med Frezze på magen ]

Komma i form


Vilken härlig start på veckan. Det blev inte så ångestfyllt som jag först trodde. Kanske för att jag såg till att bli av med alla negativa tankar genom hårdträning på gymmet. Styrketräning, spinning och core innan lunch. Jag känner mig mer taggad än vanligt. Kanske för att jag tänker på den stundande plåtningen om två veckor. Jag är i form nu men då vill jag vara i toppform. Behöver bli av med underhudsfett för att få till den där stenhårda magen. Men det är bara att kämpa på. Äta, träna och sova ordentligt.




[ Lite mer tydliga muskler på magen är målet ]

Seriösa fotografer


Jag fullkomligen älskar seriösa och professionella fotografer! Har den senaste tiden fått en hel del meningslösa och föga givande förfrågningar där avsändaren i stort sett nöjer sig med att skriva: Gillar dig. Ska vi fota naket? Eller varför inte den här varianten: Tja, läget? Jag avskyr mail där man liksom måste undra vem spillevinken är och vad sjutton han egentligen vill. Eftersom jag omöjligen kan läsa tankar så är det ju fullt möjligt att personen i fråga verkligen är genuint intresserad av ett samarbete, men jag imponeras inte av fåordiga formuleringar. Jag skulle aldrig få för mig att skriva till en fotograf jag vill jobba med: Schyssta bilder. Fota?

Oavsett hur amatörmässig eller professionell en fotograf är förväntar jag mig ändå alltid ett professionellt bemötande. Det innebär att man inte kan säga vad som helst, hur som helst till mig. Jag skiter fullständigt i hur bra bilderna är eller hur många andra modeller som jobbat med honom, om han inte ger mig ett korrekt bemötande är jag inte intresserad. Det må låta arrogant men det är faktiskt bara vettigt tänk. Varför ska jag slösa med min dyrbara tid åt oseriösa idioter? Igår fick jag däremot ett mail som verkligen innehöll alla ingredienser för att väcka mitt intresse som modell.


- En kort presentation och beskrivning om arbetssätt.

- Tillmötesgående och öppen för olika fotoidéer.

- Länk till hemsida och portfoliobilder.

- Kontaktuppgifter.

- Ett trevligt bemötande.

Jag gillade hans bilder och blev väldigt glad över hans förfrågan. Vi ska höras i mitten på november och boka in en studioplåtning i Västerås. Har lekt med tanken om att göra en rockplåtning. Får ta och låna P:s t-shirt från Iron Maidens konsert -90, dra på mig nitarmband och halsband, höga stövlar och köra med resterande klädsel från min rockfest. Fotografen skulle försöka fixa fram förstärkare och elgitarr. Det skulle verkligen bli ascoolt! Något helt nytt och spännande till min portfolio. Utmaningen för mig blir att hitta den lilla rockbruden som ligger gömd någonstans.

Stolthet och lättnad


God eftermiddag, kära läsare. Jag ska inte ropa hej förrän uppgiften är klar, men jag har i skrivande stund endast lite drygt en halv sida kvar. Tänkte klämma in ett litet rättsfallsreferat på slutet så det ska nog inte vara några problem att få det klart i tid. Sen är det bara för mig att hålla tummarna och hoppas på att den blir godkänd. Det är nog fifty-fifty. Kändes mest som att man satt och ordbajsade men det verkar vara standard för oss juridikstudenter. Fast som förmildrande omständighet i mitt fall är ju att de här påföljdsbestämningskunskaperna inte direkt är pinfärska. Har ju inte läst ski...ämnet på lite drygt ett år så det tog ett tag att sätta sig in i allting igen. Att en mycket relevenant artikel var författad på nästintill oförståelig utrikiska underlättade inte för mig. Jag vill verkligen få det här strulet med CSN utrett så jag kan få mina studiemedel.




[ På juridiska biblioteket ]

En trevlig överraskning




[ Woohoo! Titta vad jag fick med posten idag! ]



[ Men det tråkiga är att det är terminsuppehåll nu - jävla höst/vinter! ]

Efterdyningar


Måndagsångesten börjar så sakteligen komma smygandes. Jag brukar aldrig ha problem med måndagar utan välkomnar alltid den nya vecka med öppna armar, men den här gången är det lite annorlunda då måndagen är fylld med en massa måsten. Det verkar som att en gammal kompletteringsuppgift aldrig nådde sitt avsedda mål och detta har alltså fått konsekvenser för mitt studiemedel i dagsläget. Jag måste fort som satan komponera ihop en ny uppgift, vilket inte är det lättaste då jag måste gräva fram juridiska kunskaper i påföljdsbestämning - ett område jag inte berört på cirkus ett år.

Förutom uppgiften är det en hel del annat som jag måste sätta igång med. Jag vill djupdyka i uppsatsen och förkovra mig i rättsmedicinens underbara värld men så länge jag tjafsar med CSN är det svårt att behålla koncentrationen. När man pluggar kan man inte jobba lika mycket och utan jobb blir det inga pengar och utan pengar börjar man oroa sig för hur man ska klara räkningar och diverse. Och då får man ännu svårare att fokusera på studierna. Det är som en ond cirkel. Men jag ska bryta cirkeln imorgon. Får pallra mig ner till biblioteket där ingen och ingenting kan störa min koncentration och så sitter jag där med uppgiften tills den är klar att mailas in.


VD:ns födelsedagsfest


Äntligen känner jag mig som en människa igen. En uppfriskande kvällsdusch gjorde sannerligen susen. Gick precis igenom bilderna från gårdagen. Jag och Mäklarn körde lite tokigt men vi gjorde en tjusig u-sväng utanför centralstationen i Stockholm och kom på rätt väg igen. Vi hade flyt med både tid och parkering. Jag kände mig mäkta stolt över att ha lyckats fixa mig på så kort tid och att vi tagit oss till fördrinken utan några förseningar. Det skulle inte gått utan Mäklarns racerkörning.

Det bjöds på ändlöst med skumpa på VD:ns kontor. Födelsedagsbarnet var tjusigt klädd i svart och med en fantastiskt snygg frisyr. Jag hälsade på allt folk och minglade runt i cirkus en timme innan det var dags att ta sig till Fondueboden på Vanadisvägen. Detta skulle bli riktigt spännande kände jag. Jag har aldrig ätit fondue men alltid varit nyfiken på det. Restaurangen var liten men otroligt mysigt inrett. Tydligen är det mycket högt tryck så vill man äta där bör man boka bord ganska långt i förväg.

Hela sällskapet körde köttfondue vilket innebar nötkött, fläskkött och kyckling. Till detta fick man en mängd såser och antingen bakad potatis eller pommes frites. På bordet ställdes den lilla grytan och under grytan tändes elden. Det var mycket pill men otroligt sällskapligt och gemytligt. Och frikostigheten med maten var stor. Tog någonting slut så fyllde dom på och jag har nog inte ätit så mycket mat på evigheter.

Efter middagen drog hela stora sällskapet till Pure på Birger Jarlsgatan. Så här i efterhand har jag gjort iakttagelsen att det verkar råda samma fenomen i Stockholm som i Uppsala på fredagar. Det är då alla kidsen är ute. Fast trots allt ungt folk så hade vi vansinnigt roligt. Går man ut ett stort gäng spelar det nästan ingen roll var man hamnar. Vi ockuperade större delen av den inre baren och då och då tog vi oss en avstickare ut på dansgolvet.  

Jag vet inte riktigt när vi gick därifrån men jag minns att klockan var runt halv tre när jag och VD:n satt i hennes lägenhet och käkade thainudlar med vansinnigt mycket chili. Riktigt stark thaimat när man är på pickalurven måste nog ändå vara den bästa fyllematen. Enligt min samtalslista så ringde jag P och Amanuensen okristligt sent och berättade att VD:ns parkettgolv var det skönaste golv jag någonsin legat på. Man säger så mycket konstigt med lite alkohol i kroppen. Nu blir det alkoholfritt hela veckan tills nästa helg. Då är det Butikschefen som fyller år och det blir en tjusig cocktailfest i Enköping. All in på den med skulle jag tro.




[ Födelsedagsbarnet ]



[ Från vänster - VD:ns bror, Sussilull och Gentlemannen ]



[ Köttfondue, grönsaker och mängder med olika såser ]



[ Långbord ]



[ VD:n bjuder hela sällskapet på härliga fruktshots ]



[ Butikschefen är nöjd över sin chokladshot men tyckte den behövde lite omrörning ]



[ Lull är ute och lullar på dansgolvet ]

Tack VD:n för en fantastiskt rolig kväll i sann all in-anda!

Invägning vecka 2


Efter en vecka i Umeå med mycket stillasittande föreläsningar och endast en liten promenad är jag inte förvånad att vågen klättrat uppåt. Men vi talar om en sådan liten skillnad att det knappast är något större bakslag. På måndag får jag bara lägga in en högre växel vad gäller träning och köra igång en liten utrensning. Det är mycket giftiga saker som ligger och skvalpar runt i min kropp känner jag. Alkohol i måttliga mängder är knappast skadligt men det känns som att gårdagen definitivt inte skulle klassas som måttlig. När VD:n ställer till med kalas är det all in.

Jag känner att jag hittat en väldigt bra balans i hela mitt kosttänk. Att skärpa till sig från måndag till fredag med träning och mat för att sedan lyxa till det på helgen. Med den uppdelningen känns det riktigt välförtjänt med lite extra gott på helgerna. Det viktiga är att aldrig bli hysterisk eller få panik för att man äter något onyttigt. Man måste kunna njuta av det. Tränar man hela veckan och håller en bra viktbalans så är det aldrig någon fara att man ska trilla dit igen.

Men än så länge är det helg och då njuter jag av en välförtjänt kebabtallrik med pommes frites till lunch. Tänk att flottig mat kan vara så vansinnigt gott efter en blöt kväll. I skrivande stund har jag slängt in kyckling som jag tänkte mugga i mig så här på kvällskvisten. Till detta serveras återigen pommes och den godaste grönsaken någonsin: brysselkål. En riktig festmåltid! När man är bakfull är det helt andra regler som gäller. Första regeln: träna aldrig bakfull. Andra regeln: ät vad fan du vill.

Invägning förra veckan: 50.2 kg

Invägning vecka 2: 50.5 kg

Viktuppgång: 0.3 kg


I'm still alive


Jag ligger nerbäddad i sängen hemma hos P och tittar på den fantastiska filmen Casablanca. Det här är första gången jag verkligen kan koppla av och inte behöva oroa mig för långa resor, snöstormar och att hitta rätt i en främmande stad. Det gick smidigare än jag trodde att åka 7,5 timme med buss och tåg från Umeå till Uppsala. Väl hemma kastade jag in mina resväskor, fixade till mig så gott det gick och slängde på mig festblåsan. Mäklarn hämtade mig halv sex och sedan brände vi iväg till Stockholm för att fira VD:ns födelsedag.

Och vad ska man säga om gårdagens partaj? All in! Vilket fantastiskt kalas. Jag kommer skriva en fullständig rapportering om festligheterna men för tillfället måste jag vila ögonen och huvudet. Champagne kan verkligen få huvudet att snurra. Men jag lever i alla fall och känner mig ganska nöjd och belåten trots en viss seghet i hela kroppen. En kebabtallrik och sen är jag nog åter i form. Tjingeling!

Inga tveksamheter


När jag bloggar om modellplåtningar så är det som om min statistikkurva får sig en gigantisk spark i arslet. Det råder inga tveksamheter längre vad ni läsare helst föredrar att läsa om. Sicken tur för er att jag har tre stora plåtningar på gång innan årsskiftet. Det som ligger närmast i tiden är en plåtning där tanken är att bilderna ska komma att bli en kalender. I detta projekt kommer vi modeller plåtas tillsammans med riktigt fräscha sportbilar. Makeup artists kommer finnas på plats och det ska bli väldigt spännande att jobba med ett projekt där man är ett större gäng.

Jag vet att det låter klyschigt med en bikinitjej bredvid en sportbil - men jag har alltid velat ha sådana bilder så jag struntar fullständigt i att det inte är nyskapande. Man ska följa sitt hjärta så att man inte ligger där på dödsbädden med huvudet fullt ånger att man aldrig gjorde det och det. Follow you heart är och kommer alltid förbli mitt livsmotto.

Den 20:e november äger den efterlängtade plåtningen med Göran rum. Vi bestämde oss för att genomföra den redan i somras efter vår plåtning och nu är saker och ting spikat och klart. Jag ser verkligen fram emot det för även om det kommer bli glamour så kommer det bjuda på en hel del annat också. Är övertygad om att sessionen kommer bli något utöver det vanliga - i alla fall för mig. Framför allt miljön. Miljön är verkligen to die for!

Sist men absolut inte minst ska jag plåta med den eminente fotografen Torgny J som för övrigt tagit många riktigt fina bilder på Sveriges mest naturligt välsvarvade glamourmodell Sandra Reiche. Datumet är satt till den 6:e december. Juletider. Så ni kanske kan fundera lite vad jag har lust att göra för tema. Återigen kanske inget originellt men också en sådan plåtning jag bara måste ha i min portfolio. Ni kanske undrar varför jag tjatar så mycket om originalitet? Jo, det är för att jag har tagit mig en liten tur på MB och spanat in lite olika fotosessioner och kommentarer från diverse medlemmar.

Glamourgenren är nog den mest utsatta genren att få höra hur det gjorts förut och att det inte är originellt. För mig är alla mina sessioner originella för det är unikt för mig och min portfolio. Självklart är det alltid roligt om utomstående tycker om mina modellbilder, men jag plåtar inte för dom. Jag plåtar för att jag och personen eller personerna som jag samarbetar med ska bli nöjda med bilderna. Eftersom jag inte har några livsförsörjande modellambitioner behöver jag inte känna sådan hajp när det gäller andra människors kritik.



[ Denna bild är inte behandlad men jag ville visa lite fler före-bilder ]

Min första porträttplåtning


Jag laddade precis upp min första porträttplåtning på MB. Det är fem bilder från sessionen jag och Edwards genomförde i mitten på mars i år. Jag var då inte riktigt bekväm framför kameran på grund av min övervikt men lite porträttbilder vågade jag mig ändå på. Nu när jag är normalviktig igen känner jag mig friare och bekvämare och det syns klart och tydligt i mina senaste sessioner.

Vad jag även såg på MB var att jag nu uppnått min 30:e session. Och för att sammanlagt bara plåtat i lite mer än ett år är det ganska bra jobbat. Det roliga med alla mina sessioner är att jag faktiskt kan se en klar skillnad utvecklingsmässigt. Även fast jag själv inte riktigt känner det så ser jag på bilderna att jag hela tiden utvecklas som modell. Verkligen jätteroligt att se. Och sen blir ju bilderna så bra tack vare alla otroligt skickliga fotografer som jag jobbat med.

Världens bästa IKEA-reklam



[ 100 katter släpptes lös inne i ett IKEA-varuhus ]



[ Bakom kulisserna ]

Stockholm nästa


Jag åker hem till Uppsala imorgon bitti. Men egentligen är det bara frågan om en mellanlandning eftersom jag i stort sett ska raka spåret till Stockholm. I helgen fyller nämligen Sveriges snyggaste VD år och det ska firas med middag i Vasastan och utgång på Stureplan. Det ska bli vansinnigt kul att träffa henne och hela stora gänget igen. Jag lär vara restrött så det står härliga till men det går nog över så fort jag dragit på mig festblåsan. Vad i allsin dar ska jag ta på mig imorgon? Cocktailklänning givetvis - men vilken? Någon frisyr blir det däremot inte tal om för det hinner jag helt enkelt inte fixa till. Jag kör nog på klassiskt ostyrigt trollrufs! Sexigt...



[ Helgens födelsedagsbarn ]

Överläkarn - min nya idol


Torbjörn Ingvarsson i all ära - efter dagens föreläsning i dödstecken och dödstidsbestämning är Överläkarn min nya idol. Jag kan inte gå in på detaljer för det skulle helt enkelt inte bli en rättvis återberättelse. Kan bara säga att man skulle varit där. Tyckte jag gårdagens föreläsning var top notch så var det här snäppet bättre. Han hade nog sparat det bästa till sist. Nu har jag genomgått alla föreläsningar för den här gången. Det blir till att renskriva resterande anteckningar, börja lusläsa kursboken och spåna på ett uppsatsämne.

Apropå uppsatsen så var jag tidigare inne på att skriva om sexuella övergrepp och misshandel mot barn, men jag leker med en annan tanke. Det är lite svårformulerat men något jag skulle vilja spåna på är en rättshistorisk, komparativ uppsats inom rättsmedicin och juridik. Finge jag jobba med en sådan uppsats vore det verkligen som att samla det bästa av tre världar. Men nu ska jag först läsa in mig lite mer på rättsmedicinen så kommer nog idéerna automatiskt ploppa upp som svampar. Det svåra är inte att skriva en uppsats - utan att hitta inriktning och frågeställning. När man väl funnit den kan man fokusera på att leta material.

Dagens rättsmedicinska lärdom: Myran tycker ibland om att äta på döda kroppar som påträffats ute i naturen. Favoritstället som den gärna smaskar på är runt kroppens hudveck - exempelvis mellan fingrarna. De hudområden där myran ätit torkar in och blir nästan svarta. Dessa svarta fläckar kan ibland misstas för våldsbrott, men det är då i själva verket frågan om postmortala förändringar.

What the freakin fudge?!


Det snöar i Umeå! Det är absolut inte okej. Jag vill inte uppleva årets första snö den 14:e oktober. Men vädergudarna var tydligen av en annan åsikt. Snö var verkligen det sista jag behövde just nu. Tror ni inte att det kommer bli kaos imorgon när jag ska ta mig hem? Varje år är det likadant och det årliga tågkaoset är ett faktum så fort den första snön kommer. Man kan tycka att tågfolket borde vara vana vid det här laget. Vi bor ju faktiskt på norra delen av jordklotet med tre varma månader om året så att det kommer snö är inte precis någon överraskning.

Jag ska få åka bil med Mäklarn från Uppsala till Stockholm imorgon kväll, förutsatt att jag kommer hem i tid. Det kommer bli sjukt nervöst och stressigt nu när det snöar så mycket. Det är inte något mesigt snöblandat regn vi talar om utan rejäla aggressiva snöflingor som täcker marken allt mer. Vill verkligen inte missa VD:ns födelsedagsfirande! Urk, vad jobbigt det här kommer bli.




[ Jag ogillar snö ]

Rise and shine


Blir det ljust ute tidigare på morgonen här uppe i Umeå? I vart fall tycks det inte krävas mer än sex timmars sömn för att jag ska bli utvilad. Den konstigheten brukar annars infinna sig på sommarhalvåret när det ljusnar vid fyratiden Nåväl. Huvudsaken är ju att man fått tillräckligt med sömn.

Idag är sista dagen i Umeå med rättsmedicinska föreläsningar. Jag måste säga att det gått förvånansvärt smidigt med precis allt. Värden och Värdinnan bor endast 150 meter från bussen som åker hela vägen till Campus. Det går liksom inte att misslyckas på den sträckan. Och föreläsningarna hålls i samma sal så har man en gång hittat är de resterande föreläsningstillfällena inga problem.

Det är med blandade känslor som jag ställer in mig på att lämna Umeå. Jag har inte hunnit se någonting av staden men det får bli vid annat tillfälle. Är ju inte uppe för att roa mig på annat sätt än rent studiemässigt. Självklart vill jag komma hem till pojkvän och kissemissar, men samtidigt har det varit så intressant här uppe att jag bara vill veta mer och mer.




[ Nyvaken och osminkad ]

Drömma bör man


Jag är medveten om att klockan verkligen är mitt i natten men här sitter jag uppe vid datorn och tajpar. Riktigt mysigt faktiskt. Har varit inne en hel del på MB och styrt upp lite saker. Jag måste säga att det känns härligt att vara tillbaka i fotovärlden. För er som inte hängt med har jag haft fotouppehåll på ett år. Det berodde helt enkelt på tidsbrist och viktuppgång. Elva kilos viktminskning och minutiös planering råder bot på det mesta.

Min modellvän som jag bor hos har övertalat mig att åka på den omtalade Hallstahammarträffen nästa år. Det kommer vara ett alldeles ypperligt tillfälle att nätverka med fotografer, muor och modeller. Har varit på två mindre fototräffar tidigare men Hallstahammar ska tydligen vara omåttligt populärt. Verkligen spännande och något att se fram emot.

De senaste dagarna har jag funderat en hel del kring min portfolio. Jag tycker ju om att testa nya saker och utmana mig själv. Det finns en hel del kvar i fotoväg som jag vill göra. Till exempel är drömmen att göra en fantasyplåtning eller flera. Finns en hel del obeskrivligt skickliga fotografer och grafiker på MB som gör så bra fantasybilder att jag får gåshud över hela kroppen. Lite fler fashionplåtningar vore inte heller dumt så det står nog också högt upp på önskelistan.




[ Testar lite poser - ej retuscherad ]

Sussi ♥ forensic


Jag är helt i extas! Dagens föreläsning med Överläkarn var så njutningsfull att jag bara lutade mig tillbaka och njöt av kalaset. Rättsmedicin är det roligaste jag läst på länge. Imorgon har jag min sista föreläsning som ska handla om dödstecken och dödstidsbestämning. Tyvärr kommer jag inte redogöra för alla morbida bilder och upplevelser eftersom jag inte ens vill riskera att tangera  sekretessgränsen. Ni får helt enkelt tro mig när jag säger att det är obeskrivligt intressant och fascinerande.


Det var värst


175 unika besökare igår. Häftigt! Det måste vara många läsare som är intresserade av Umeå och rättsmedicin. Eller hur? Hehe. Hur som haver. Snart ska jag iväg igen på eftermiddags-och kvällsföreläsningar. Kommer inte hem förrän någon gång efter nio misstänker jag. Men det gör absolut ingenting. Har ju faktiskt slappat större delen av dagen. Och tjafsat med CSN. Något om poäng som fattas trots att jag klarat alla tentor. Mycket märkligt. Nu måste jag ta kontakt med juridiska institutionen när jag kommer till Uppsala. Det kan vara någon komplettering som hamnat på villovägar, men det känns lite frustrerande för så länge det inte är klarklagt vad som hänt tänker CSN inte gå vidare med mitt ärende.

Nej, shake it off! Nu ska jag inte tänka på det. Fokus! Vad som står på schemat idag är dödsfallsutredning, rättsintyg - teori och praktik samt information om uppsatsen. Besiktning av avlidna kommer inte ske förrän i början på november för min del. Kan passa på att skriva redan nu att jag inte kommer blogga om just det momentet då det omfattas av sekretessen. Men det kommer bli vansinnigt intressant i alla fall.

Vad gäller uppsatsen funderar jag på att skriva om det avsnitt i rättsmedicin som jag verkligen tycker är så hemskt att jag mår illa. Jag gillar att utmana mig själv så jag vill ju inte ha det alltför lätt. När jag skummade igenom kursboken fanns det ett kapitel som jag verkligen blev särskilt illa berörd av och det var kapitlet om sexuella övergrepp mot barn och barnmisshandel. Eftersom det generellt sätt betraktas som ett extra jobbigt område för gemene man är det större chans att det inte är så många som väljer att skriva om det. Men jag får se vad dom säger på informationsföreläsningen. Det gäller att hitta en mer specifik inriktning också.

En otrevlig start


Jag är frustrerad. Över CSN och byråkrati i största allmänhet. Men jag ska inte tänka på det nu. Det får jag ta tag i när jag är hemma i Uppsala igen. Vissa saker måste man slå bort när man behöver fokusera på annat som är viktigare. Nu är jag uppe i Umeå för att suga i mig så mycket kunskap som möjligt inom rättsmedicin och det där andra strulet får lösa sig nästa vecka. Ingen panik. Andas. Bara andas.

Äntligen hemma


Puh. Nu är man "hemma" från kvällsföreläsning, introduktion och upprop. Äter en sen men GI-riktig middag bestående av en supergod chili corn carne. Den enda lyxen jag faktiskt unnar mig ikväll är en iskall coca-cola. Nu sitter jag framför tv:n, mumsar och kollar fotboll. Sverige ser ut att åka på däng. Men no wonder. Dom spelar ju mot Holland.

Jag har världens längsta sovmorgon imorgon så jag tänkte faktiskt ta mig en powerwalk-promenad till affären. Sen blir det lite renskrivning av föreläsningsanteckningar och därefter ska jag läsa några avsnitt i rättsmedicinboken. Vilken tur jag haft som kunde bo hos min modellvän. Hon och hennes pojkvän är helt underbara och får mig verkligen att känna mig som hemma. Och deras gosiga kissemissar bidrar också med den där varma och ombonade känslan.

Nästa gång jag åker upp kunde jag också bo hos dom men tills dess ska jag försöka hitta något fint att köpa som tack. Då har jag förhoppningsvis lite mer pengar att röra mig med. Får jag inte studiemedlet innan november månad så är ju CSN totalt inkompetenta. Det är tur att man har ett extrajobb men tyvärr gör det inte mycket nytta när man inte har tid att jobba för att man pluggar. Nej, nu ska jag lägga mig ner i bäddsoffan och fortsätta titta på när Sverige åker på stryk av Holland. Tjingeling!




[ Lite trötter men väldigt belåten ]



[ Här bjuds det sannerligen på god och nyttig mat ]

Man kan inte få allt


Det finns många fler bilder som jag kan låta Edwards gå lös på men efter några års fotograferande med diverse olika fotografer har jag lärt mig att det är mer rimligt att välja ut mellan 5-7 riktigt bra bilder till en session. Från vår plåtning valde jag ut sammanlagt 13 bilder som kommer utgöra två olika sessioner. Jag har meddelat honom mina favoriter, men sedan sa jag att han självklart fick retuschera så många han ville om han själv hittade några starka bilder som jag kanske missat. Det är lätt att stirra sig blind på bilder, särskilt när man ska bedöma vilka som är de bästa bland många väldigt bra.

En del fotografer lägger ju faktiskt ner flera timmar bakom en bild och det är inte schysst att begära hur många bilder som helst. Sedan är det trevligare för åskådaren att se några få riktigt starka och genomarbetade bilder än en massproduktion av mediokra bildsessioner. Sådana finns det dessvärre alldeles för mycket av. Däremot kan jag ju alltid slänga upp lite råmaterial på bloggen. Backstagebilder och lite prova-sig-fram-bilder är alltid uppskattade har jag märkt.




[ Jag var inte riktigt beredd här med poserandet och ibland är kameran snabbare ]



[ Testar lite olika vinklar ]



[ Vi fick sällskap av en söt liten tjej som nyfiket iakttog hela plåtningen ]



[ Sådana här diskreta leenden vill jag kunna göra på beställning ]


Beaktansvärd risk för döden


Sitter hemma hos Värdinnan och äter thailändska nudlar. Det är riktigt kyligt i Umeå så en skål varm mat är precis vad jag behöver. Föreläsningen imorse var intressant och ganska basic. Anatomi for dummies - som föreläsaren uttryckte det. Jag gillade honom skarpt. Föreläsare som kommer med små anekdoter uppskattas alltid. Han har obducerat 15 000 avlidna personer under sin karriär så jag misstänker att det finns många fler historier.

Det hade visst varit ett fall med en man som ville ta livet av sig och sköt sig själv i huvudet genom ögat med en kaliber 22. Personen som larmade hade ingen aning om att mannen försökt ta livet av sig utan såg bara hur mycket blod som rann ur ögat. När ambulanspersonalen kom till platsen satt mannen kvar och vägrade gå in i ambulansen innan han hunnit röka upp sin cigarett.

Det var inga som helst problem för mig att hitta till föreläsningssalen. Jag hade gott om tid på mig och när jag satt utanför salen kunde jag inte låta bli att undra ifall man körde med akademiska kvarter. Det vill säga, om det står att föreläsningen börjar klockan tio så börjar den egentligen kvart över. Här i Umeå kör man dock tydligen inte med sådana tramsiga fasoner. I alla fall inte medicinska fakulteten. Utsatt tid på schemat är det som gäller.

Dagens fråga: Hur definierar man begreppet "beaktansvärd risk"?

Det måste vara en beaktansvärd risk för döden för att en skada skall anses som livshotande. Men när är risken egentligen beaktansvärd? Föreläsaren ville ha förslag i procent. Jag tänkte i mitt huvud 50 %. Varför jag valde just det vet jag faktiskt inte utan det bara liksom ploppade upp. Vad föreläsaren egentligen ville få fram var ju självklart att det inte finns något givet svar på den frågan utan det är omtvistat och svårbedömt. Det han däremot kunde avslöja var att juristerna faktiskt brukar säga att gränsen ligger vid 50 % eller högre, medan medicinarna satte gränsen vid 1 % risk att dö. En klar differens mellan jurister och medicinare. Men det är nog inte så konstigt eftersom vi är skolade att tänka lite annorlunda. 

För mig skulle det vara helt orimligt att sätta gränsen så lågt. Men det har kanske att göra med vårt tänk om rimligt tvivel och så vidare. För att döma vill vi vara så säkra som möjligt. Därav den höga procenten. Medicinarna tänker "minsta risk för döden" och juristerna tänker "högsta sannolikhet för döden".






[ Thailändska nudlar - jag gör några undantag från GI här i Umeå ]



[ Syster och bror myser ]

Wake up, Umeå!


God morgon kära läsare. Ni var sannerligen många besökare igår. Roligt! Om det beror på mitt Umeåäventyr eller modellplåtningarna kan jag bara spekulera i. Fast jag har mina aningar. Snart är det i alla fall dags att vakna till liv på riktigt. Sitter med en värmande kopp kaffe och ska strax hoppa in i duschen. Jag har verkligen sovit som en liten prinsessa här hemma hos min modellväninna. Värdens kissemissar har hållit mig sällskap hela natten så jag kände mig nästan som hemma.

Saknaden efter P är stor trots att det bara gått en dag. Men det är nog vetskapen om att det dröjer ända tills lördag innan vi ses igen som känns lite tungt. Fast jag vet att det kommer gå bra. Som sagt. Bra övning inför nästa års Baliresa. Då kommer jag ju befinna mig på andra sidan jordklotet i en hel månad.

För övrigt känns det väldigt kallt och ruggigt här uppe i Umeå. Igår kväll svepte ett riktigt läskigt höstväder in över Umeå och regnet stod som spön i backen medan vinden fullkomligen löpte amok utanför fönstret. Det har lugnat ner sig lite nu och det ser ut att bli en kall och blåsig dag. Jag är så himla glad att jag tog med mig min vinterjacka. Med den är jag beredd att möta alla tänkbara väderlekar.

Ett omöjligt val


Nu har jag faktiskt suttit större delen av kvällen och gått igenom Edwards bilder. Kunde ju inte låta bli så klart. Det är nästan stört omöjligt att välja. Till slut får poserna styra valet. Att försöka välja bilder med olika varierande poser och fotovinklar fast samtidigt vara nöjd med allt annat. Gaaah! Jag blir tokig - men på ett bra sätt. Nu ska jag maila mina val till Edwards och så får han leka med dom tills de faller oss båda i smaken. Han är grym på det han gör.




[ Oretuscherad bild där jag faktiskt lyckades le på ett tilltalande sätt ]

Minspelsproblematik


Jag välkomnar gärna konstruktiv kritik på MB. Till exempel när det kanske önskas lite mer varierande minspel från min sida. Det är verkligen min största svaghet. Jag tycker det är jättesvårt med olika miner. Helst av allt skulle jag vilja ha förmågan att kunna le och skratta för kung och fosterland på bild men det passar sig tyvärr inte riktigt. Om jag skulle ta en serie bilder där jag försöker skratta och le på alla så kanske en av tjugo blir bra. Problemet kanske sitter i skallen på mig - vad vet jag. Ni andra kanske inte ser det men jag är väl medveten om mitt väldigt runda ansikte och runda äppelkinder. Drar jag för mycket på smilbanden riskerar jag att se ut som en skrattande jättebebis.

Jag slängde med en backstagebild när jag laddade upp strandplåtningen och den tycks vara en favorit. Frågan jag ställer mig själv är varför jag inte kan le sådär naturligt och avslappnat under en hel session. Det får nästan ta och bli nästa personliga utmaning på modellfronten. Att jag ska försöka fixa en session där jag verkligen bjuder på mig själv. Jag skulle verkligen vilja ha full kontroll på olika typer av miner. Att nästan kunna skratta, le, gråta och bli förbannad samtidigt som man fångar det på bild. Men det är svårt.




[ Backstage-bilden ]



[ Lite mer poserande ]

Backstage från fashionplåtningen


Jag har fått alla bilder från min och Edwards fashionplåtning och det är så många som blev så bra. Och sedan är det många som är bra som är liknande och då gäller det att hitta bilden med mest sting i. Det är ganska svårt ska jag säga er. För ibland kanske man gillar en viss blick lite mer på en bild som är nästintill identisk med en annan. Det har varit många gånger man suttit och slitit sig i håret och undrat om man väljer rätt. Men sedan är det faktiskt en lyxproblem att ha för många bilder att välja mellan. Det hade ju faktiskt varit värre om man haft för få bra bilder. Jag vet inte när jag kommer få tid att gå igenom dom ordentligt, men under tiden så bjuder jag på lite backstagebilder. Varsågoda! För er med MB-konto ligger bilderna från min och Görans strandplåtning uppe för allmän beskådning.




[ Jag spanar så att det inte kommer turister och stör i bakgrunden ]



[ För om man inte spanar kan man få extra modeller med på bilden ]



[ Ibland måste man faktiskt få vila fossingarna när man plåtar med skyhöga klackar ]



[ Uppsala konsert och kongresshus var ett perfekt ställe att plåta på ]



[ Släpper ut håret ]



[ Står och väntar på bättre tider med en lagom dryg min ]

Tack Edwards för ännu ett fantastiskt samarbete! Du är grym på det du gör!

Äntligen landat


Jag har äntligen landat. Efter att ha tagit en varm dusch, bytt om till mjukiskläder och ätit mig mätt på en supergod baconpastarätt hemma hos Värden och värdinnan kan jag pusta ut. Resan gick bra. Sju timmar tog det att ta sig cirkus 60 mil norrut i landet. Jag kommer sova som en prinsessa ikväll. I skrivande stund står kaffet och puttrar och det kommer bli en perfekt avslutning på en hektisk kväll. Egentligen mest jag själv i mitt huvud som hetsat upp mig i onödan. Som vanligt. Nu när jag börjar känna mig hemmastadd och veta vart jag ska kan jag känna mig mycket lugnare.

Imorgon börjar allvaret. Då är det en anatomi och medicinföreläsning mellan tio och tolv. Sedan blir det en lång paus för mig då uppropet och introduktionen inte är förrän halv sex på kvällen. Jag skippar faktiskt föreläsningen om juridik och nätsökning eftersom jag spenderat halva juristubildningen med att just söka juridisk information på nätet. Känns det som. Åker nog tillbaka till mitt tillfälliga boende, mumsar i mig lite goda thainudlar, umgås lite med Värdinnan. Eventuellt börjar jag kika lite mer i kurslitteraturen.

Det blir med andra ord en ganska skön mjukstart för mig. Dödsfallsutredning, uppsatsinformation och rättsintyg sker på onsdag och på torsdag har jag endast en föreläsning i dödstecken och dödstidsbestämning. På torsdagseftermiddagen kommer det ske en visning av lokaler - vilket jag kan tycka är ganska relevant med tanke på mitt kassa lokalsinne. Men Värden och Värdinnan skjutsade runt mig i bilen idag samma väg som bussen kommer åka imorgon till Universitetet så det ska nog gå bra att åtminstone ta sig till rätt föreläsningssal.

Enligt schemat och gruppindelningen kommer jag nog inte få peta på döda människor förrän i novemver. Men den som väntar på något gott väntar aldrig för länge heter det ju. Nu när jag gjort den här långa resan en gång känns det inte lika hysteriskt läskigt att göra det två gånger till. Umeå som stad har jag inte hunnit bilda mig en uppfattning om än. Får se om det blir tid över för att ta sig en liten tur på stan. Men varför plåga sig själv? Så länge CSN tjurar och sölar med mitt studiemedel vore det ju bara tortyr att kika i affärer och inte kunna köpa något.




[ Karta över sjukhusområdet Umeå Campus ]

Baklängesåk och illamående


Urk. Jag börjar må illa. Åker baklänges. Ingen höjdare. Om en timme kommer jag vara tvungen att packa ner datorn. Då är det cirkus tre timmar i en buss som gäller. Ingen internetuppkoppling där inte. Tänkte väl försöka njuta av naturen och kanske ta mig en liten lur. Att läsa samtidigt som jag färdas i båt, bil, tåg eller buss är något jag aldrig klarat av. Jag testade en gång men det slutade med en fin och härlig åksjukespya. Så roligt ska vi inte ha det idag.

Börjar faktiskt se fram emot att få lära känna en ny stad. Fast det kanske beror på att jag har någon som möter upp mig på stationen och guidar mig runt lite. Hade jag varit helt själv skulle jag inte känna mig så kaxig. Ni vet ju själva hur hysterisk jag lät för någon vecka sedan. Den här resan är nog nyttig för mig. Jag måste lära mig känslan av att inte ha full koll på läget. Sussi - kontrollfreaken.

Umeå - here I come


God morgon världen! Sitter på tåget till Sundsvall för att sedan byta till buss mot Ö-vik. Väl framme i Ö-vik ska jag byta igen till ett tåg mot Umeå och förhoppningsvis landa runt fyratiden i eftermiddag. Tror ni jag kommer klara resan utan några allvarliga missöden? Jag hoppas verkligen det men med min vanliga skicklighet är det säkert något som kommer skita sig. Fast med lite David Guetta i lurarna så känns det inte så farligt längre. Shit happens. Skönt i alla fall att ha lite kontakt med omvärlden de första tre timmarna. Vad sjutton skulle jag göra utan internet och Spotify?

Mitt humör imorse var inte direkt strålande. Jag blev frustrerad på CSN som med sin byråkratiska tjurighet meddelar att det är tre veckors handläggningstid. Men jag gav mig inte. Alla mina uppgifter har kommit in och jag är registrerad på kursen. Det är i stort sett bara för dom att trycka på en knapp. Jag sa till henne att det är helt ohållbart. Tre jäkla veckor! Då har ju min kurs nästan slutat. Typ. Hon sa lite lamt att hon skulle försöka titta på mitt ärende i veckan men jag vet inte riktigt om hon menade det. Det jag däremot kunde höra var att det inte finns några hinder för att bevilja mig studiemedel denna vecka - bara att dom har som regel att säga tre veckors handläggningstid.

Kommer nog inte få några pengar i veckan. Och skulle jag mot förmodan få det får jag ge CSN en offentlig ursäkt på bloggen. Jag vet att jag tidigare haft att göra med vettiga handläggare som även dom insåg det absurda i tre veckors handläggningstid när alla relevanta uppgifter inkommit. I det fallet hade jag pengarna på kontot inom tre dagar. Men det hänger så mycket på vem man får som handledare. Jag har bara en känsla av att jag inte hade sådan tur idag. Vi får se.


Panik och vansinne


Förlåt hörrni! Jag är så sjukt stressad just nu. Åker imorgon klockan nio och det känns som om jag inte har koll på någonting. Jag har världens jävligaste drygaste resväg och kommer resa med tåg och buss i sammanlagt 6,5 timme. Ville bara skriva ett par ord innan jag lägger ner för kvällen. Måste packa. Fy fan vad jag hatar att inte ha full koll på läget. Men när jag sitter på tåget kommer jag förhoppningsvis lugna ner mig lite grann. Mellan Uppsala och Sundsvall ska jag ha internetmöjligheter. Men i Sundsvall ska jag byta till nån cp-buss mot Örnsköldsvik och därefter hoppa på ett annat tåg till Umeå. Det kan ju bara gå åt helvete. Sov gott och simma lugnt. Jag har ett äventyr framför mig.

För mycket av det goda


Jösses Amalia, vilket kalas det blev igår! Det bjöds på skumpa och allehanda härliga läckerheter. Värdinnan hade sannerligen styrt upp det bra. Eder kära Sussilull råkade givetvis bli på pickalurven vilket resulterade i en uppvisning av 90- talets hetaste dansmoves till klassikern Mr Vain. Det var något i hästväg det!

Vilket skönt gäng som kom för att uppvakta värdinnan på hennes 25-årsfest. Alla hade verkligen satsat fullt ut när det gällde maskeradtemat. Min personliga favorit var en gäst som spökat ut sig till en gammal gumma. Med skrynklig hud, omatchande kläder, stödstrumpor och en käpp som hade en ringklocka och en spritflaska fastsatt. Inte nog med att hon verkligen såg ut som en gammal kärring - hon gick verkligen in i rollen och dansade omkring med kutande rygg.

Ja, jag låter nog bilderna berätta hur fantastiskt rolig kvällen var igår. Idag mår jag som jag förtjänar. Värst var det tidigt imorse då jag helst av allt ville dra täcket över huvudet och dö. Jag tål inte mycket alkohol. Tre glas skumpa, ett glas rosé och en drink. That's it. Sen är det kört för mig.




[ Värdinnan visar upp sina pistoler ]



[ Syster Sussi ]



[ Riktigt smarriga tilltugg ]



[ En Pippi-version och en sjuksköterska/hoe ]



[ Nunnan och prellen tar sig en liten stänkare ]



[ Min favorit ]



[ En salig blandning ]



[ Nunnan och en jobbig jävel... ]



[ Piraten och damen ]



[ Rödluvan och en annan Pippi med Lilla Gubben och Herr Nilsson ]



[ Man kan inte låta bli att sakna pistolskyttet... ]



[ Nu börjar Sussilull... ]



[ ...spåra ur ]

Jag tackar värdinnan å det hjärtligaste för en vansinnigt rolig maskeradfest!

You wanna be on top?


Hallå där! Här har ni någon som är vansinnigt nöjd över dagens fashionplåtning. Uppsala Konsert och Kongresshus har verkligen ruskigt häftiga miljöer. Och Edwards är en grymt duktig fotograf som har öga för ljus, vinklar och vrår. Jag själv är och kände mig som en total rookie inom fashiongenren men vi lyckades sätta en hel del klockrena bilder. Väntar spänt på råmaterialet så jag kan börja välja och vraka. Under hela plåtningen hade jag fått den där fåniga trudilutten på hjärnan - den som spelas när Top Model visas på tv. Den är väldigt irriterande. Ni vet. You wanna be on top? Nanananananana nananananana...

För er som är uppmärksamma på vad klockan är så kan jag erkänna att det inte bidde någon zumba idag. Jag kände att det blev alldeles för stressigt eftersom jag nyligen blev klar med plåtningen. Måste få ordentligt med mat i magen innan jag ska bort på maskerad ikväll. Så det får bli träning imorgon istället om de öppnar någorlunda tidigt. Har lika lite tid imorgon som jag hade idag. Puh. Ska bli skönt att sätta sig på tåget på måndag och ta en liten timeout.




[ Edwards riggar utrustningen ]



[ Edwards poserar lite snyggt ihopsjunket ]

Invägning vecka 1


And your current weight is.... 50.2 kg! Woohoo! Ett halvt kilos viktnedgång denna vecka trots att jag varit förhindrad att ge järnet på gymmet. Det känns förbaskat bra måste jag erkänna. Grymt. Då är det 4.2 kg kvar tills jag nått min målvikt. Så nära nu att jag nästan kan ta på det. Och magmusklerna kan man nästan skymta. Fantastiskt. Jag har lovat er att jag ska lägga upp en före och efter bild när jag gått ner mina 15 kg. Och det löftet tänkte jag hålla.

Startvikt: 61 kg

Invägning förra veckan: 50.7 kg

Invägning vecka 1: 50.2 kg

Total viktnedgång: 10.8 kg

Procentuell viktnedgång: 17.7 %

Fashionplåtning & maskeradfest


God morgon världen! Idag är det fashionplåtning med Edwards på Uppsala konserthus. Ska bli riktigt spännande. Miljön därinne är helt fantastisk. Modernt och en aning futuristiskt med en härlig vy över Uppsalas centrala delar. Vet inte riktigt hur länge vi tänkte plåta idag men kanske ett par timmar.

Direkt efter plåtningen måste jag rusa hem och byta om inför träningen. Jag och Arbetskollegan tänkte köra zumba på Sats klockan halv fyra. Eftersom jag inte sovit hemma igår natt har jag inte kunnat väga mig än men jag uppdaterar så fort jag är hemma. Det blev en sen middag igår med jobbet så man väger nog en hel del nu på morgonen.

Träningen håller på en timme och efter avslutat pass måste jag återigen ila hem och duscha, sminka mig och göra mig klar till maskeradfesten ikväll. Någonstans däremellan ska jag försöka hinna med att stryka min sjuksköterskekostym. Den har legat ihoptryckt i en låda i över två år så den är ganska rynkig.

Fullt ös medvetslös idag med andra ord. Kul som satan!


Fashionplåtning imorgon


Jag ska strax bege mig till Flustret och äta middag med jobbet. Ingen alkohol för mig ikväll eftersom jag har plåtning imorgon. Dricker aldrig dagen före en plåtning. Är ju tokkänslig när det gäller alkoholhaltiga drycker. Klänningar, skor och accessoarer har jag full koll på så det känns bra. Även frisyr. Det blir uppsatt till att börja med. Har insett att jag sällan brukar ha annat än utsläppt på plåtningar så det kan vara kul med lite omväxling. Hoppas ni får en trevlig helg! Puss och kram.


Fröken Nervös


Toodiloo! Jag har tvättat hela dagen. Måste ju ha lite rena kläder med mig till Umeå. Idag börjar det äntligen sjunka in att jag ska åka på måndag. Har liksom inte riktigt velat erkänna det tidigare. Bara skjutit det ifrån mig. Varför jag känner mig så nervös är för att jag är riktigt kass på att komma till främmande platser. Det händer alltid någonting tokigt. Min största skräck är att jag ska glömma något riktigt viktigt som jag verkligen behöver.

Att pendla mellan Uppsala och Umeå är egentligen inte så smidigt men det är bara att bita i det sura äpplet. Förhoppningsvis kraschar inte min laptop före Umeåresan. Att kunna blogga, streama och surfa omkring gör den långa resan lite mer uthärdligt. Sen är det en annan sak som är fånig men likväl jobbig och det är att behöva vara utan P i en vecka. Sen vi blev tillsammans är nog två eller tre dagar vad vi som längst varit ifrån varandra. Jag får helt enkelt se det som en övning inför nästa års Baliresa. Då är jag ju borta i fyra hela veckor.


 

Imorgon gäller det


Det ska bli spännande imorgon bitti på invägningen. Frågan är hur mycket jag lyckats gå ner under första veckan av Biggest Loser Sussi Edition. Jag har inte alls haft möjlighet att träna lika hårt som jag velat den senaste veckan på grund av diverse förkylningar och migränanfall. Vad jag däremot klarat av någorlunda bra är att hålla en god kost. Fasta måltider på fasta tider och två mellanmål om dagen. Och mycket grönt te och vatten.

Alkohol är förbjudet och kolhydrater såsom ris, potatis, pasta och bröd. Men om några veckor kan jag äta det igen. Om min mage tål det. Vad jag lagt märke till är att min mage blivit så mycket känsligare för mat. Vitt bröd eller fikabröd vågar jag nästan inte äta eftersom det tidigare lagt sig som en klump i magen och gett mig magknip. Men vad min mage fullkomligen älskar är alla former utav grönsaker, gärna wokade eller grillade, kött, fisk, kyckling, skaldjur och frukt. Jag kan frossa i dessa läckerheter för resten av mitt liv. Det är en mycket tillfredställande tanke.


Innovativt




[ Filippinska flygbolag hittar innovativa lösningar för att locka till sig passagerarnas uppmärksamhet ]

Maskerad is da shit!


Världen är allt bra liten. Jag blev nyss bjuden på 25-årsfest av Arbetskollegans extrasyster som visade sig vara en barndomsvän till min bästa väninna Butikschefen. Hängde ni med? Coolt som tusan är det i alla fall. Och hon är verkligen en tös i min smak. Ni kan aldrig gissa vad hon har för typ av fest. Jo - MASKERAD! Och som ni alla vet så älskar ju Lilla Lull maskerader. Blev eld och lågor och har stått och grävt i min maskeradlåda och provat i cirkus en halvtimme.

Till min stora förtjusning kunde jag ha min Jasmin-kostym. Ni vet - prinsessan i Aladdin. Jag sydde den dräkten till en maskeradfest som jag anordnade för 10 år sedan! Jag trodde i alla fall att jag kunde ha den ända tills jag skulle knäppa överdelen. Min byst är inte riktigt samma storlek som förut. Får sy om den vid tillfälle. Min pojkvän föreslog med glimten i ögat att jag kunde ha den till min Tusen och en natt-fest när jag fyller 37. Och ni förstår säkert som jag att han hånade mig lite grann så där kärleksfullt som pojkvänner får göra. Såååå långt framåt har jag inte planerat. Bara till min 30-årsfest...

Så vad ska jag klä ut mig till på lördag då undrar ni säkert. Det får bli sjuksyster Sussi till er tjänst.



[ Prinsessan Jasmin ]



[ Skolflicka var ett annat alternativ ]



[ Men det får bli syster på lördag ]

Terminens sista danslektion


Igår var jag på terminens sista bachatalektion. Den är egentligen nästa onsdag men jag missar den på grund av Umeåresan. Jag hoppas verkligen det blir en fortsättningskurs men i nuläget är det lite osäkert. I annat fall får jag och Amanuensen fortsätta dansa på egen hand. Gårdagens danslektion gav mig en fotoidé som jag vill göra om några månader. Att ha några dansbilder i min modellportfolio skulle verkligen vara kul. Jag frågade Amanuensen och han är med på noterna. Men först ska vi öva in rutinerna vi lärt oss och kanske även lära oss stanna upp och hålla ut dansrörelserna lite längre så de fastnar på bild. Jag vill ha vackra sensuella bachatabilder - kanske i svartvitt. Det vore ascoolt.




[ Den här snygga bachataposen är ju ett måste ]

Fler plåtningar på gång


Det börjar bli lagom fulltecknat i mitt schema och det känns otroligt tillfredsställande. Ser ut att trilla in åtminstone två plåtningar till före jul. När väl datum, tid och plats är spikat är det så gott som skrivet i sten. I alla fall från mitt håll. Jag behöver alltid få veta saker och ting i god tid eftersom det är så mycket annat som måste få plats i min tillvaro. Helgerna är så gott som fullbokade flera månader framåt och veckorna kommer inom kort fyllas med rättsmedicinstudier, uppsatsskrivning och jobb. Släng in lite fester där jag står som värdinna och några glamourplåtningar så har ni en tös med vansinnigt många järn i elden.

Mitt schema:

8 okt: AW med jobbet
9 okt: fashionplåtning med Edwards

11-15 okt: Umeå
15-16 okt: Stockholm/VD:ns födelsedagsmiddag

23-24 okt: Enköping/Butikschefens födelsedagsfest

30 okt: glamourplåtning med Peter H

1-4 nov: Umeå

20 nov: glamourplåtning med Göran M
27 nov: Girls Night Out - Sussis cocktailfest

29 nov-4 dec: Umeå

6 dec: glamourplåtning med Torgny J

11 dec: Sussis Årliga Julfest

När jag får en överblick på alla mina upptagna dagar inser jag att jag nästan inte har en enda ledig helg tills det blir jul. Tror det är en eller två helger som jag än så länge inte har något inplanerat men då måste jag försöka jobba så mycket jag kan för att kunna köpa biljetterna till Bali. Det är en mycket upptagen men spännande tid jag har framför mig. Fullspäckat med roligheter. Så länge jag sköter om min hälsa, tränar och äter ordentligt och är noga med mina mediciner så kommer jag nog kunna hålla mig tillräckligt frisk. Vill inte missa en enda dag av mitt härligt hektiska liv.




[ Fotograf Anders Rolfsson ]

En underbar start


Jag har haft en underbar start på dagen och det är med ett fånigt litet förälskat leende jag kliver upp. Ikväll är det styrelsemöte och i samma veva hålls en föreläsning i rättsmedicin nere på Juridicum. Hade tänkt hinna med båda men jag känner att det blir lite för stressigt. Att döma av mina drömmar de senaste nätterna behöver jag inte mer stress så jag hoppar över kvällens föreläsning. Det var ändå som en liten bonus eftersom den inte hade med min kurs att göra, utan det var föreningen The European Law Students Association som anordnat den. Eftersom jag kommer bli matad med diverse rättsmedicinska föreläsningar hela nästa vecka så känner jag att det inte gör så mycket att jag missar kvällens. Nu ska jag kliva upp och äta frukost. God morgon på er!


Det får vara nog


Vissa dagar orkar jag bara inte vara trevlig mot främmande människor som ställer hundratals konstiga frågor på Facebook. Jag är inte otrevlig som person - det kan mina vänner intyga - men ibland får det bara vara nog. Blockeringslistan växer sig lite större hela tiden. Lika bra att vara rak från första början. Jag har inte Facebook för att knyta kontakt med främlingar. Jag minns en kille som blev helt förfärad och inte så lite förnärmad när jag sa att jag inte hade något intresse av att svara på alla hans ointressanta mail. Varför skulle jag? Då är det väl lika bra att vara ärlig och säga att han får ta och småprata med någon annan. Jag har Facebook för nära och kära, gamla klasskamrater, familj och släktingar och nya vänner jag träffat IRL. Det räcker gott och väl. Jag har varken tid, lust eller tålamod att snacka om oväsentligheter med främmande killar som bara är ute efter att ragga. Urk.



Snart kanske det släpper


Jag har snart varit hemma i två hela dagar och druckit litervis med honungste. Snart kanske min förkylning släpper. Åtminstone så känns det liiiite bättre men jag vågar ändå inte ropa hej för tidigt. Ikväll kommer jag orka med bachatan och det ser jag verkligen fram emot. Att sitta hemma på mitt någorlunda tränade arsle och inte göra någonting får mig att bli galet rastlös. Jag vill iväg och bränna kalorier och bli hög på endorfiner. Då mår jag som allra bäst.


Nu jävlar


Nu jävlar ska jag bli frisk. Jag behöver verkligen det. Tog en promenad till apoteket och tog ut lite mer mediciner så nu har jag laddat. Jag brukar sällan ha råd att vara sjuk men just nu har jag verkligen inte råd att ha minsta lilla bacillusk i min kropp. Mitt schema är så fullspäckat med viktiga saker som jag absolut inte får eller vill missa. Idag är enda dagen på ungefär två veckor som jag har råd att vara hemma och kurera mig. 

Imorgon är det sista danslektionen i bachata eftersom jag åker till Umeå nästa vecka, på torsdag är det en föreläsning i rättsmedicin eller eventuellt styrelsemöte på kvällen, på fredag ska jag ut med jobbet och äta middag på Flustret, på lördag har jag en fashionplåtning inbokad med Edwards och på söndag ska jag till svärföräldrarna och fira min andra svägerskas födelsedag. Tidigt på måndag morgon åker jag cirkus 60 mil norrut för att påbörja mina rättsmedicinstudier. Det kommer vara föreläsningar, seminarier, rundturer, gruppmöten och massa annat skoj så att vara sjuk passar sig inte riktigt just nu.

Jag åker hem från Umeå på fredag den 15:e oktober och mellanlandar en snabbis i Uppsala för att sedan åka vidare till Stockholm för att fira VD:ns födelsedag. Det blir till att övernatta där eftersom jag avskyr att stressa till sista tåget hem. Jag kommer verkligen känna mig som en nomad de kommande veckorna. Men det är det värt. Jag hatar varken utmaningar eller äventyr.

Måtte jag bli frisk snart.




[ Fotograf Oscar Edwards ]

Så bra gick det - eller inte


Jag har jobbat idag och jag är asförkyld. Inte en bra kombo. Mina träningsplaner blir tyvärr uppskjutna. Nu måste jag fokusera på att bli frisk och ta hand om mig själv. Det känns som om jag har tusen knivar som sticker i halsen. Hoppas ni slipper alla förbannade höstförkylningar. Nu ska jag dricka te och fortsätta kika på Biggest Loser Sverige. Pöss på er!

Utrensning


Förkylningen är inte riktigt under kontroll än men jag jobbar på det. Apropå jobb så är det snart dags att kila till avdelningen. Jobbar 12.00-20.00. Ska bara få i mig en tidig lunch. Kokta ägg och kokta grönsaker. Idag har jag börjat på min tredagars utrensning. Dricker bara grönt te och vatten och äter kokt mat och mycket fisk. Rensar ut skiten som jag lyckats få i mig under helgens festande. Imorgon ska jag gå till gymmet. Även fast förkylningen inte försvunnit finns det alltid någon form utav träning man kan ägna sig åt.


Snart börjar allvaret


Nej, vet ni vad. Nu är det slutfestat. Dags att skärpa till sig och förbereda skallen för rättsmedicinska studier i Umeå. Snart börjar allvaret. På torsdag är det tydligen en mycket intressant föreläsning i rättsmedicin här i Uppsala som jag tänkte gå på. Ska bli riktigt nice att sätta sig i skolbänken igen och utmana hjärnan. Jag måste bara se till att kurera mig. Självklart är jag superförkyld idag. Det blir ju så när man springer utomhus i tunna kläder. Så fort förkylningen gått över blir det hårdträning på gymmet. Måste få röra på mig. Jag har ju en invägning att tänka på nästa lördag.


Jurister med barnasinnet kvar



[ Så här blir det efter några snapsar ]

Juristbalen 2010


Fördrink, öl, vin, snaps, avec, GT och lite mer öl. Det var en salig blandning och en ansenlig mängd alkohol jag fick i mig igår på Juristbalen. Inte konstigt att jag fortfarande ligger kvar sängen. Jag hade totalt glömt bort att på dessa prominenta tillställningar jobbas det stenhårt på att få till en stadig fylla innan varmrätten ens serverats. Det dracks, sjöngs och skålades i ett rasande tempo.

Min prinsessklänning fick otroligt mycket beröm från många tjusiga damer som erkände att dom spanat in den så fort de anlänt till balen. Eftersom det är en väninnas mamma som sytt upp den åt mig ville jag ge en eloge till henne. Klänningen är verkligen helt fantastisk i sin enkelhet. Less is more indeed. Senaste gången jag bar den på en bal blev den också oerhört uppmärksammad.

Det var en riktig utmaning att ta sig upp för trapporna i långklänning och högklackat. Att det fanns ljus utställda i trappan på båda sidor gjorde inte saken lättare. Man fick passa sig noga för att inte råka bränna klänningen. Väl på plats vid bordet trodde jag att det gick bra att andas ut lite. Jag passade på att ta av mig skorna för att vila fötterna medan den första snapsen serverades. Ni kan ju föreställa er min förskräckelse när servitrisen råkade spilla ut en hel snaps över hela min klänning och den lånade sjalen. Det var riktigt pinsamt. För henne alltså. Jag suckade bara väldigt djupt och tänkte kemtvätten nästa. Jag var fast besluten att inte låta den utspillda snapsen lägga sordi på stämningen. Det torkade upp ganska fort så jag slapp gå omkring med en stor blöt fläck.

Jag och Amanuensen hamnade vid ett helt galet roligt bordspar och vi höll ihop under hela kvällen. Bordsherren var som en blandning mellan Kurt från Glee och Barney från How I met Your Mother. Awesome helt enkelt! Efter en tretimmarssittning med god mat, tal, sång och uppträdande var hela gänget på 250 gäster mycket danssugna och det tog inte många minuter innan alla hade rört sig in till danssalen. Det spelades självklart vals och foxtrot. och Sinatras underbara röst fyllde hela salen.

Jag och Amanuensen klarade oss jäkligt bra på dansgolvet. Det är inte lätt att dansa i långklänning men efter ett tag fick jag till det. Vi lyckades även få till en bachata till låten Sway. Efter ett tag slängde dom in lite mer up-to- date-musik och när Swedish House Mafia's One spelades lyftes nästan taket. Det var en härlig syn att se finklätt folk studsa upp och ner och verkligen festa järnet. I början är man alltid så reserverad och lite fin i kanten. Det blir lätt så när man klär sig i högtidsdräkt men mot slutet av festen har alla fått i sig så mycket att dricka att man släpper alla hämningar. Idag har jag förbaskat ont i fötterna vilket är ett bra betyg på hur roligt jag haft det. Jag ska inte kliva upp ur sängen på hela dagen.


Kvällens kändis: The man the myth the legend - Torgny Håstad. (Fast jag saknade min Torbjörn. Ingen kan mäta sig med den mannen. Inte ens Håstad. Jag fullkomligen avgudar Torbjörn Ingvarsson - jag skulle faktiskt kunna säga att jag älskar honom.)

Kvällens iakttagelse: Bara på en bal hamnar man i en sångbattle med en norrman, skotte och en finne.

Kvällens citat av Stockholmarn: Överklassen är alltid inavlad.




[ Snapsbrickor redo att bäras ut ]



[ Vansinnigt god förrätt ]



[ Kvällens meny ]



[ Min stiliga kavaljer ]



[ Finfolket anländer ]



[ Minglar och fotograferar ]



[ Bästa bordet ]



[ Bordsparet mittemot ]



[ Här snapsas det för fullt ]



[ Efter en viss promillehalt förvandlas servetterna till Musse Pigg-öron ]



[ Fantastiska små öron ]



[ Klicka här för att se deras video på Youtube ]



[ Min högra bordsherre ]



[ Cirkus 250 festdeltagare ]



[ O, gamla klang och jubeltid ]



[ Dans i balsalen ]



[ Legen ....wait for it...dary! ]






En strålande prinsessa


Åh vad roligt det ska bli ikväll! Jag är klar med balfrisyren och sminkningen. Accessoarerna för kvällen blev strass och pärlor. Det ska gnistra lite grann när man är på bal. Och färgerna är vitt och vinrött eftersom klänningen är i rött siden med pärlbroderi. Fröken Lassbo var så vänlig att låna ut sina vita balhandskar och Rajsan hade en ljuvligt vacker vit sjal som jag också fick låna. Tackar och bockar.

Jag hade tyvärr ingen vit eller röd aftonväska så det fick bli en svart lätt glittrande liten sak. I vanliga fall ska man undvika att mixa fler än två färger men jag kommer lättare undan som mörkhyad. Det går alltid att matcha en svart väska med mitt mörka hår. Apropå hår tar jag en stor risk idag. Jag tänkte inte använda hårspray. Det är helt enkelt inte värt att vakna upp imorgon med ett gigantiskt klibbigt skatbo på skallen. Däremot har jag ungefär tusen hårnålar i så jag får hålla tummarna att frisyren håller.

Nej, nu ska jag ta mig någonting att äta. Trots att det bjuds på trerättersmiddag så vet väl alla att man alltid ska äta en liten bit så man inte sitter där under alla långdragna tal och är vrålhungrig. Jag blir dessutom alltid grinig som ett litet barn när jag är hungrig. Hoppas ni får en fortsatt underbar helg. Det ska jag sannerligen ha. Ikväll förvandlas lilla Lull till en strålande prinsessa!





[ Föredrar alltid uppsatt hår till en vacker aftonklänning ]



[ Jag tog det enklare diademet - det andra spar jag till mitt bröllop ]



[ Miljarder underkjolar att hålla reda på ]



[ Ju fler underkjolar desto snyggare fall på balklänningen ]



[ Fröken Lassbos urtjusiga balhandskar ]

Invägning


Jag har ingen aning om ifall detta blogginlägg kommer synas för det verkar ha varit lite strul med blogg.se, men hoppas dom jobbar på att fixa det. Annars får jag helt enkelt skriva ut i tomma intet. Känner hur det kliar i fingrarna så blogga måste jag göra även om det inte går att komma in på min blogg.

Idag startar Biggest Loser Sussi Edition. Det blir ju inte riktigt som Biggest Loser eftersom jag inte tävlar med någon annan än mig själv. Varje lördag är det invägning och det är väl det enda gemensamma med tv-programmet. Samt att jag ska träna som ett svin måndag - fredag. Det finns ingen gul linje jag kan hamna under och riskera att bli utröstad men något måste jag ju kalla detta lilla extraprojekt.

Det är exakt 7 veckor kvar till min och Görans nästa plåtning som ska äga rum i Uppsala - än så länge på hemlig plats. Eftersom jag är övertygad om att denna plåtning kommer bli något utöver det vanliga vill jag vara i absolut toppform. Jag vill ha en kropp som består av 46 kg muskelmassa. Jag är 4.7 kg ifrån att nå detta mål och med en dos målmedvetenhet och koncentration ska jag klara av att bli av med de sista kilona. Fast jag är medveten om att det krävs något extra - de sista kilona är alltid svårast att bli av med. 

När jag startade viktresan hade jag som mål att gå ner 15 kg - all vikt som jag lagt på mig under 3 ohälsosamma år med för mycket stillasittande, alkohol och dåliga matvanor. Jag är så vansinnigt nära nu. Under fyra månader har jag gått ner 10 kg. När jag tänker på det känns det nästan overkligt. Tillvaron har blivit så mycket lättare nu. Både fysiskt och psykiskt. Jag börjar inte flåsa som ett uttorkad buffel när jag springer på löpbandet, att gå i trappor är inte det minsta ansträngande och jag orkar gå promenader i flera timmar. Jag mår så otroligt bra av att röra på mig och jag har blivit en endorfintörstande träningsnörd.

Startvikt:

Vikt: 50.7 kg


Paradiset


Regn och rusk, solsken eller snöstorm. Det spelar ingen roll vad det är för väder när man är i Paradiset. Jag sitter för tillfället framför datorn (var annars?) och samtalar med min kära svägerska. Hon skickade över en hel del roliga bilder från i somras när vi firade Kusinens 30-årsdag i Tranås. Statt rules! Sedan fick jag en helt fantastiskt underbar bild från när vi var ute i skogen och letade svamp. Det regnade och var blött överallt men ut i skogen skulle vi med picknickkorgar, matsäck och vovvar. Jag vill tillbaka!

Jag saknar Paradiset. Vi åker nog inte dit förrän i juletid. Om jag nu inte skulle få för mig att "övningsköra" till Paradiset. Jag har körkort men eftersom jag inte suttit bakom ratten på säkert över ett år så känns det lite fel att påstå att jag kan köra. Men över 30 mil känns lite långt att ta sig an om man inte har körvana. Måste bli ändring på det snart. Tänk vilken befrielse det skulle vara att bara kunna bränna ner en helg till Paradiset och bara njuta av skogen, tystnaden och lugnet.






[ Grillar marshmallows framför elden ]




[ Svampplockning i Paradiset ]



[ En död stackars räv som låg i en hage ]


Sesambiff & koriander


Jag har en paradrätt som alltid blir en dundersuccé. Det var länge sedan jag lagade sesambiff med koriander men något som är så enkelt och så gott måste jag bara dela med mig till er kära läsare som tycker om att laga mat. Jag ber om ursäkt att jag inte varit så flitig på att publicera mattips men det kommer dyka upp lite förslag då och då så bara att hålla utkik.

När ni ska laga thaimat eller någon form utav asiatisk rätt kan jag starkt rekommendera er att handla vissa råvaror på thaiaffärer eller liknande asiatiska livsmedelsbutiker. Det är billigare och godare. Som jag säkert nämnt förut lagar jag inte efter några speciella mått utan tar lite på känn. Är man ovan så får man smaka av under tiden man lagar. Särskilt uppmärksam ska man vara så man inte tar för mycket chili om man inte är van vid stark mat. Ytterst få äter den styrka jag vanligtvis lagar till mig själv så jag får ofta anpassa mig till vad andra klarar av att äta. Ibland misslyckas jag dock med det och då sitter gästerna och svettas vill jag lova.







Ingredienser:

Lövbiff
Champinjoner
Purjolök (gröna delen)
Vitlök
Chili
Koriander
Lime
Sesamfrön
Sesamolja
Mrs Chengs soja
Fisksås
Olja (att woka i)



[ Strimla köttet, purjolöken, champinjonerna och hacka koriander ]



[ Börja steka chili och vitlök, lägg sedan i köttet och övriga ingredienser ]

Tillsätt sesamolja, sesamfrön och sojan.



[ Tillbehör: koriander, lime och fisksås med chili ]



[ Serveras med ris ]

Smaklig måltid!





Morgonrock och soffmys


Nyss hemkommen efter lite dans hos Amanuensen. Det blir en lugn start på helgen. Har för tillfället bytt om till nattlinne och morgonrock. Njuter av tystnaden och lyxen att fläka ut sig i soffan och bara vara. Det var lite slitigt att jobba idag. Efter två dagars migrän är kroppen rätt mör men jag jobbar på att vila upp mig ikväll för att vara i riktigt fin form imorgon. Middagen är i ugnen och snart kommer lilla magen vara mätt och belåten. Imorgon bitti är det invägning inför Biggest Loser Sussi Edition. Men träningen börjar inte förrän på måndag. Är det någonting jag lärt mig så är det att aldrig träna bakfull. Det är bara ren och skär idioti och vem vet hur jag kommer må på söndag efter balen. Nu är det inte sagt att morgondagen bjuder på ett fylleslag för många kommer säkert vara ganska stela i sina högtidskläder - åtminstone i början - men mot slutet av kvällen har nog en och annan tittat lite för djupt i glaset. Fast jag ska hålla mig i skinnet. Jag vill ju klara av att dansa hela natten lång.




[ Morgonrock och soffmys - med mig själv och kissemissarna ]

Vad är väl en bal på Stocken?


Nåja, vad är väl en bal på Stocken? Den kan vara dötrist och långtråkig och alldeles... alldeles underbar! Imorgon smäller det, mina vänner. Då ska jag och Amanuensen slå klackarna i taket och festa loss på Stockholms Nation i balklänning och frack. Jag i klänning och han i frack alltså. Men det förstod ni ju. Jag är faktiskt lite nervös. Det är inte min första bal men det var en herrans massa år sedan jag senast gled omkring i långklänning och högklackat. Det är ett satans bestyr med alla underkjolar. Att dansa vals utan att snubbla på klänningen och att graciöst ta sig upp och ner för trapporna är lika spännande varje gång. Inga svårigheter de första timmarna men en helt annan femma då man hunnit bli lite på pickalurven. 

Klockan 17 dk börjar festligheterna och för er icke-akademiker betyder det att gästerna bör droppa in mellan 17.00 och 17.30. Dk står för dubbelkvart. Varför man helt sonika inte skriver ut tiden kan jag faktiskt inte svara på. Det ska väl alltid vara lite extra konstigt i akademikervärlden. Ett annat exempel är våra föreläsningar. På schemat står det till exempel att föreläsningen ska börja 10.00, men alla ska vara införstådda med den akademiska kvarten vilket innebär att föreläsningen egentligen börjar 10.15. Fascinerande.

Vi är alla olika


Ibland glömmer jag faktiskt bort att vi alla är olika och reagerar olika på saker och ting. Som ni trogna läsare redan är medvetna om har jag sökt boende som en galning i Umeå och efter ett tips från en vän gick jag med i couchsurfing. Denna sida är internationell och går ut på att träffa nya människor från olika kulturer, länder och städer. Jag är otroligt öppen, ärlig och social som person och tänkte att det kanske fanns någon likasinnad i Umeå som hade en soffa och ett hem att låna ut för några dagar. Eftersom jag aldrig tidigare varit medlem i en liknande sida så har jag inte hunnit lära mig exakt hur det går till. Jag skrev precis hur läget såg ut och så pass mycket självinsikt har jag att jag kan bedöma mitt eget mail. Det var ärligt, personligt och innehöll varken några otrevligheter eller konstigheter.

Fascinerande att min förfrågan kan bli mottagen på så olika sätt. Den manliga Umeåstudenten som jag fick kontakt med för några dagar sedan såg inga som helst problem med att jag övernattade hos honom. Han var öppen, vänlig, ärlig, seriös och tycktes inte bli ett dugg förnärmad av mitt sätt att formulera mig. Det andra svaret jag fick var från en söt och glad koreanska som tyvärr hade lite svårt att ta emot mig då hon skulle både resa och jobba mycket under de aktuella dagarna - men hon gav mig sitt mobilnummer och föreslog en fika eller rundtur i Umeå. Men den tredje personen verkade snarare bli förolämpad av mitt mail och det var verkligen inte min mening. Därför kändes hennes svar lite som en kalldusch. Tydligen är kutymen på couchsurfing att man ska jobba på att verkligen sälja in sig hos olika värdar, att få fram vad jag har att erbjuda och vad värden får för utbyte av att ha mig sovandes på soffan. Det ska visst inte handla om att få gratis boende under några nätter. Fast min spontanta reaktion var snarare varför det inte kan handla om gratis boende OCH att träffa nya människor? Känns ju liksom som att det ingår i hela paketet. Man öppnar sitt hem för någon och får chansen att lära känna någon ny.

Hade jag medvetet försökt snacka in mig hos henne tror jag inte mailet skulle sett mycket annorlunda ut. För att vara helt ärlig så skulle hon knappt sett röken av mig eftersom jag kommer ha föreläsningar, seminarier och annat skolrelaterat om dagarna och sena kvällar. När jag inte har något på schemat lär jag sitta med huvudet i böckerna eller sitta framför dataskärmen. Jag åker inte till Umeå för en nöjesresa utan för studier, men samtidigt innebär ju alla resor nya möten med förhoppningsvis öppna och trevliga människor som inte blir förnärmade när man säger att man inte har någonstans att bo. Kanske borde jag låtit bli att säga hur fattig jag var men samtidigt - varför undanhålla en sådan sak? Jag gav en rak och ärlig förklaring till varför jag inte kan ta in på hotell eller vandrarhem. Nåja. Couchsurfing verkar tämligen komplicerat. Eller så är det bara vi kvinnor som komplicerar det i onödan.

Nu har jag i alla fall hittat ett boende hemma hos en modellväninna som precis flyttat till Umeå. Fick grönt ljus av henne för en liten stund sedan. Det går ju inte att sticka under stolen hur skönt det är att bo hos någon man känner även fast det alltid är roligt att träffa nya människor. Men det lär jag nog få göra i alla fall under kursens gång. I skrivande stund tycks allt vara klart inför min resa till Umeå den 11:e oktober. Tågbiljetterna kom idag och jag måste erkänna att det svider rejält i plånboken när jag kikar på biljettpriset. Men vad gör man inte för kunskap?


Min profilbild

Sök i bloggen