Cypern

 
Resan har gått bra. Riktigt bra. Jan har verkligen förmågan att underhålla vår son medan jag råkade somna på en soffa på flygplatsen i Tyskland. Haha. Var så trött! Sen sov Neo både på flyget till Tyskland och på flyget mellan Tyskland och Cypern. Nu är vi här i vårt andra hem och jag ser fram emot den kommande veckan. Det blir lite kyligare i mitten på veckan men det bryr jag mig inte om så länge det inte är minusgrader och snö. Haha. Och bara att få miljöombyte och vara ledig är priceless. Imorgon bitti ska jag till affären på jakt efter havregryn så jag kan få min morgongröt. Hehe. Sen kör jag igång med semesterträningen. Ska bli kul att testa det nya schemat som Christoffer snickrade ihop till mig innan jag drog till Cypern. 
 
 

Kost Och Träning Under Semestern

 
Jag har fått ett nytt träningsschema för semestern och så länge jag håller mig till 1800 kcal om dagen får jag äta vad jag vill. Helt okej deal för min del. Ska bli så skönt att få åka bort en stund med familjen och skapa lite sköna semesterrutiner i ett land där det inte finns lika mycket kyla som här och dessutom har helt fantastiska råvaror. 
 
 
 
Kosttillskott och omega 3 nerpackat. Fotar innehållsförteckningen på respektive burkar ifall det skulle bli några frågetecken på flygplatsen.
 
 

Grattis Till Negativt Test

 
"Grattis till negativt graviditetstest och ha en trevlig resa till Cypern," var läkarens smått humoristiska svar efter en timmes gråt och smärtor från min sida. Det är inte meningen att vara kryptisk men jag ville ha läkarundersökningen avklarad innan jag berättade vad som varit på gång. Slutsatsen är i alla fall att inget preventivmedel är utan komplikationer. Jag har haft min kopparspiral i snart fem år och skulle ta ut den för några veckor sedan. Rutingrej enligt barnmorskan. Efter flera försök och av två olika barnmorskor hade de ingen framgång och fick remittera mig upp till sjukhuset. Det är där jag varit idag. För ultraljud. Den satt fast i livmodern. Till slut fick en överläkare komma in. Tårarna bara sprutade av smärta när de försökte ta ut den. Jag tror jag klämde ihjäl Jans hand. Värsta jag varit med om efter Neos mardrömsförlossning. Vi fick ta en paus så jag kunde återhämta mig lite. Ångesten var så nära. Den där panikartade känslan. De gav det sedan ett sista försök och skulle det inte gå väntade operation. Skräcken för mig. Så helt plötsligt var den ute. Jag var helt mörbultad därnere. Läkaren kunde konstatera att den suttit fel från början och det var ett under att jag inte blivit gravid. Men sen kom nästa besked. Han hade sett något på ultraljudet som gjorde att han insisterade på att jag genast skulle lämna ett graviditetstest. Alltså den spända väntan jag och Jan kände när vi satt och väntade på besked. Vi vill verkligen inte ha fler barn. Och den lättnaden jag kände när testet var negativt. Obeskrivlig. Det som visats på ultraljudet kunde ha varit någon typ av blödning. Men ofarlig. Nu kan jag ta semester på riktigt. Skönt att det inte är badväder på Cypern och att jag slapp operera mig. Tänker aldrig mer stoppa in sån skit i kroppen igen. 

Den Där Känslan

 
Den där underbara känslan när man ska gå till jobbet med vetskapen om att det är sista arbetsdagen innan semestern. Priceless! Inga höga ambitioner idag. Lite administrativa grejer att fixa innan jag checkar ut. Sen upp till sjukhuset vid halv två. Inga cellförändringar fick jag veta igår så det är i alla fall ingen cancerböld som växer. Blev så glad! 
 
 
Dagens outfit. 

En Redig Omgång

 
Rumpan och magen fick sig en redig omgång ikväll på min PT-träning. Får nog stå upp och jobba imorgon. Men jag bad om det. Fy fan. Att hoppa med den där förbannade bulgariska sandsäcken är nog min nya hatövning. Förutom träningen gjordes en ny vägning. Trodde det skulle visa på horribla siffror pga sjukdom, pms och nästan ingen träning den senaste veckan. Fick min PT att svära av förvåning. Jag har aldrig haft så bra resultat. Minskat 2,7% i fett, ökat 1.1 kg i muskelmassa, ökat viloförbränningen, minskat min metaboliska ålder från 20 år till 16 år samt minskat mitt bukfett från 3 till 2. Summa summarum: kroppen behövde verkligen vila och bygga. Inte träna för hårt. På Cypern blir det mycket lågcardioträning. Min motivation har fått en nytändning. Känns så kul! 
 
 

Sparlåga

 
Jag går verkligen på sparlåga nu. Onormalt trött, ont i kroppen, ständigt frusen och ingen ork. Två arbetsdagar kvar innan 10 dagar semester. Fast går strax efter lunch på torsdag. Då ska jag upp till sjukhuset för ultraljud. Om jag förväntar mig det allra värsta så kanske jag blir positivt överraskad. Det är väl en bra plan? Jag är nervös. Hatar sjukhus. 
 
 

Vilat Klart

 
Hade det inte varit för att Qia tvingade upp mig på scenen för att köra en koreografi med henne på kvällens zumbapass hade nog kroppen aldrig vaknat till liv. Men hon har ju helt rätt i att jag "vilat" färdigt 😂 Det var så kul att vara igång igen MEN det märks att man inte hade en vanlig förkylning för i vissa stunder värker lederna fortfarande så jag körde verkligen på ett riktigt lågt tempo. Kylan utomhus gör det inte bättre. Tar nog en extra vilodag imorgon. På onsdag har jag PT-träning och de passen tar nästan död på mig i friskt tillstånd. Bäst att vila upp sig ordentligt. Haha. 
 
 

På 12 Veckor

 
Det har gått tolv veckor mellan bilderna. Magen har minskat och enligt min läkare har jag knappt något fett att tala om runt magen men däremot en del lös hud. Tror inte det kommer dra ihop sig mer men det hindrar inte mig från att fortsätta träna magmusklerna och stärka upp inifrån. Jag känner mig stark inombords även om jag inte kommer sträva efter att lyfta tunga vikter på gymmet. Det är inte mitt mål.
 
 

Finally

 
Så lycklig just nu! Varit på mitt gym. Jag har dansat (uppvärmning med egen koreografi som var en salig blandning mellan burlesque, salsa, bachata och jazz), kört ett kortare benpass samt mycket benstretch. Har en bit kvar tills jag är nere i spagat men trodde jag skulle vara stel som en pinne efter nästan en veckas sjukdom. Men min kropp överraskar. Tänkte först köra armar men dagsformen sa ben (och rumpa). Var väldigt noga med att känna efter hur mycket kroppen klarade av och la mig strax under maxnivån bara för att vara på den säkra sidan. Skynda långsamt. 
 
 

Dansa

 
Jag var tvungen att känna efter hur mycket min kropp klarade av utan att överanstränga den efter sjukdom, så jag dammade av mina gamla salsaskor och körde en enklare koreografi. Åh, vad kroppen saknat fysisk aktivitet! Men det gick bra. Insett att dans är en väldigt bra träning för att få kroppen varm och rörlig. Utan att bli alltför andfådd. Men det beror på dansstil och tempo givetvis. Imorgon vågar jag mig till gymmet igen. Trappa upp långsamt med ett kortare styrketräningspass för armarna. 
 
 

Inga Förväntningar

 
På onsdag träffar jag min PT för vägning. Förväntar mig inga strålande resultat med tanke på att jag inte satt min fot på gymmet sedan jag åkte på influensan. Men det blir en bra dag för vägning innan semestern. Något att jämföra med när jag är tillbaka från Cypern. Jag kommer behöva hålla igång även under de 10 dagar jag är borta. Blir av förklarliga skäl inte lika mycket styrketräning men jag får anpassa träningen efter de förutsättningar jag har. 
 
 

Ingen Vacker Syn

 
Jag och maken hade en diskussion imorse kl. 06.00. Den av oss som är minst närmast döden får lämna Neo på förskolan. Jan blev sjuk igår men var ändå uppe inatt och hjälpte mig med inhalationer och såg till så att jag kunde andas något sånär. Så jag lämnade imorse. Men det var svajigt. Kroppen känns helt misshandlad. Undra hur lång tid det tar innan man är helt återställd. 
 
 
Inget filter. Ingen makeup. Så sliten... 😂🔫

Ett Tufft Virus

 
Det senaste dygnet har jag hostat sönder mig och inte fått behålla någon mat. Kroppen värker så jag försöker få i mig tillräckligt med vätska. Jan fick ge mig två inhalationer igår kväll för att jag skulle kunna sova någon timme men sedan har jag vaknat av hostan och andnöd. Vid svårare förkylningar får jag alltid förkylningsastma och kan inte andas. Har fått mediciner och inhalator från Cypern så jag behöver inte åka in till sjukhuset längre. Hela morgonen idag har jag kämpat med att få luft. Andas lite bättre när jag sitter upp vilket gör att jag inte kan lägga mig ner och sova bort viruset. Har sån sjuk sömnbrist men att få luft prioriterar jag mer än sömn just nu. Blir inget jobb denna vecka. Förhoppningsvis vänder det snart så man kan börja leva igen. Och på måndag vill jag vara frisk och tillbaka på kontoret innan jag går på semester. 
 
Så här känner jag mig just nu.... 

Tankar På Och Vilar

 
Jag har haft turen att inte bli sjuk så ofta och så länge sedan jag blev med PT, men de gånger jag blivit det under våra träningsperioder har jag nog ställt samma fråga varje gång. Fast jag egentligen vet svaret. "Ska jag verkligen äta lika mycket även fast jag är sjuk och inte kan träna på flera dagar?" Kan ni gissa vad min PT svarar? "Håll kosten." Givetvis. Så jag har snällt masat mig ner i köket i mitt halvdöda tillstånd och ätit både frukost och mellanmål. Jag får försöka tänka att jag tankar på med bränsle och vilar ordentligt så när jag väl är tillräckligt frisk för att träna igen är kroppen verkligen redo. Kommer kännas märkligt att träna sen och inte ha träningsvärk. Brukar alltid ha det i någon muskelgrupp. För tillfället känner jag fortfarande av lite värk i rumpan men det kommer nog vara borta tills imorgon. 
 
 

Redan Tröttnat

 
Okej, nu har jag tröttnat på att vara sjuk. Det tog väl bara några timmar. Jag är inte gjord för att ligga utslagen i sängen och inte göra ett skit. Toksvettas dock så hoppas min kropp kickar ass med bacillerna. Men det kanske var bra att jag blev sjuk nu och inte nästa vecka när vi ska till Cypern. Man måste försöka se någon ljusglimt i tillvaron. 
 
 
Min profilbild

Sök i bloggen